Enligt lag mÄste avloppsvatten renas och tas om hand innan det slÀpps ut igen. Det Àr det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike Àr det fÀllningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos mÀnniskor och djur om det finns i för stora mÀngder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta Àr för att se om att aluminiumsulfat Àr en bra kemikalie att anvÀnda för att fÄ sÄ lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie anvÀndes miljörapporter frÄn HÀrjedalens kommun och vattenprover togs vid bÄda reningsverken vid tvÄ tillfÀllen.I resultatet ser man att detta Àr en metod som fungerar dÄ antalet bakterier Àr sÄ pass lÄgt nÀr reningen Àr klar att det inte Àr nÄgon fara ur hÀlsomÀssig synpunkt. Detta visar dÄ att fÀllningsdammar med aluminiumsulfat Àr en av de reningsmetoderna man kan anvÀnda för att ?knÀcka? dessa patogena mikroorganismer..

Fysisk aktivitet har alltid varit en grundförutsÀttning för hÀlsa och vÀlbefinnande hos mÀnniskor. Tidigare var fysisk aktivitet en del av vardagen, men samhÀllet har förÀndrats och mÄnga former av fysisk aktivitet har förskjutits frÄn vardagen till fritiden. Tekniska uppfinningar har ersatt mÄnga av mÀnniskans vardagliga fysiskt anstrÀngande uppgifter, som exempelvis motorfordon som ersatt mycket av gÄng och cykel aktiviteter. Vardagliga sysslor som var fysiskt anstrÀngande har ersatts av bekvÀmlighets hjÀlpmedel som disk- och tvÀttmaskiner, fjÀrrkontroller, hissar och rulltrappor. MÀnniskors fritid har dessutom blivit mer stillasittande dÄ fysiskt passiv underhÄllning som datoranvÀndning och tv-tittande har ökat markant.

Ett vÀxande problem i dagens urbana samhÀlle Àr stressrelaterade sjukdomar och utmattningssyndrom. Den psykiska ohÀlsan Àr ett folkhÀlsoproblem som medför lidande hos individen och kostnader bÄde för den drabbade och för samhÀllet. En behandlingsmetod som under senare Är blivit vanligare vid rehabilitering av psykisk ohÀlsa Àr trÀdgÄrdsterapi. Metoden grundar sig i det faktum att mÀnniskor ÄterhÀmtar sig fortare vid vistelse i natur- och grönomrÄden. Inom fÀltet trÀdgÄrdsterapi fi nns olika skolor som förklarar naturens vÀlgörande egenskaper med olika utgÄngspunkt. Vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp har en egen form av trÀdgÄrdsterapi utarbetats som baseras pÄ forskning av professor och miljöpsykolog Patrik Grahn.

Att som kvinna leva med den kroniska sjukdomen endometrios innebÀr att leva med svÄr smÀrta i det dagliga livet. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att beskriva hur den endometrios relaterade smÀrtan pÄverkade kvinnans dagliga liv. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats vilket resulterade i fyra slutkategorier. Bli bemött med misstro i vÄrden; KÀnslor av trötthet och nedstÀmdhet; Behov av att anpassa arbete efter möjlighet till ÄterhÀmtning; Hindrar ett sexuellt samliv, kÀrleksrelationer och graviditet. Resultatet visade att smÀrtan förorsakade kÀnslomÀssig och fysiskt trötthet, depression samt en förÀndring av identiteten.

Stamcellstransplantation Àr en behandling mot flera livshotandesjukdomar, exempelvis leukemi. Sjukdomsförloppet och behandlingenpÄverkar familjelivet under en lÄng tid och det finns begrÀnsadkunskap om hur det pÄverkar unga syskon. Det övergripande syftetmed studien var att undersöka hur donerande och icke-donerandesyskon upplever och reagerar pÄ transplantationsprocessen. UtifrÄn enkunskapsöversikt formulerades syfte och frÄgestÀllningar till enmindre intervjustudie, fyra retrospektiva kvalitativa intervjuer medtonÄringar som donerat till ett syskon. Centralt i upplevelsen var detomtumlande beskedet om sjukdomen, oro för syskonet och att det varsjÀlvklart att hjÀlpa sitt syskon.

Sohlmér, A. ?LÄngt ifrÄn alla pedofiler Àr förövare. Och varför det Àr viktigt att veta. Examensarbete i Socialt arbete 15 högskolepoÀng.

VÄld mot kvinnor Àr idag ett globalt folkhÀlsoproblem. Det visar sig att 30 % av kvinnorna vÀrlden över har upplevt fysiskt eller sexuellt vÄld i en nÀra relation. Kvinnor som utsÀtts för vÄld söker sig i högre grad till hÀlso- och sjukvÄrden Àn andra kvinnor. DÀrav Àr risken relativt hög att sjuksköterskor kommer att möta vÄldsutsatta kvinnor i vÄrden. Sjuksköterskor utgör dÀrför en viktig roll i mötet och att vÄga stÀlla frÄgan om vÄld till kvinnorna som söker vÄrd.

FörÀldrar till barn med intellektuella funktionsnedsÀttningar har genom historien haft en mer eller mindre betydande roll i sina barns liv. Unga med intellektuella funktionsnedsÀttningar har blivit tvÄngssteriliserade, omyndigförklarade och inlÄsta pÄ institutioner ofta utan att förÀldern har kunnat sÀga nÄgot om saken. SamhÀllet har haft stor makt och inflytande över dessa ?annorlunda? familjer. I dag ser bÄde förÀlderns roll och ungdomens situation och samhÀllets makt annorlunda ut.

Partnerrelaterat vÄld Àr ett stort folkhÀlsoproblem, bÄde globalt och inom Sverige, som frÀmst drabbar kvinnor i olikkönade förhÄllanden. Med partnerrelaterat vÄld menas fysiskt, psykiskt och sexuellt vÄld av en nuvarande eller tidigare partner. VÄldet innebÀr fysiskt sÄvÀl som psykiskt lidande för den utsatta kvinnan och varje Är berÀknas 17 kvinnor i Sverige avlida till följd av partnerrelaterat vÄld.  HÀlso- och sjukvÄrden Àr den instans som utsatta kvinnor i första hand vÀljer att kontakta. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor utsatta för partnerrelaterat vÄld erfar mötet med hÀlso- och sjukvÄrden. Studien Àr genomförd som en litteraturstudie och baseras pÄ 15 vetenskapliga artiklar.

BakgrundEn mer stillasittande livsstil med ett högre kaloriintag ökar riskerna för övervikt och andra metabola sjukdomar. För att förebygga och behandla dessa sjukdomar behöver vi bland annat förstÄ hur hungerkÀnslor regleras hos mÀnniskan. Hur stor inverkan blodglukosnivÄer har pÄ hungerregleringen Àr dock omdiskuterat.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur hungerkÀnslor och blodglukosnivÄer förÀndras efter en mÄltid, jÀmfört med fasta. Kan den upplevda hungern pÄverkas genom periodisk fas-ta? Hur pÄverkar en invand mÄltidsrytm hungern? Hur pÄverkas hunger och blodglukos i för-vÀntan pÄ en mÄltid?MetodTolv friska testpersoner (7 mÀn, 5 kvinnor) dÀr sju stycken var vana vid periodisk fasta och fem inte var det, randomiserades in i tvÄ grupper dÀr ena gruppen (Pi) fick Àta en 600 kcal pizza medan den andra gruppen fick fasta (F).

Bovin spongiform encephalopathy (BSE) Àr en sjukdom som drabbar nötkreatur, och varssmittÀmne Àr det ofullstÀndigt utforskade prionproteinet. Detta protein finns i vÄr egen kropp,men dÄ veckat till strukturen av en alfahelix istÀllet för ett betaflak. NÀr vi fÄr i oss ettfelveckat protein verkar det som att en domino-effekt sker och alla normala proteiner avdenna sort veckar sig fel och ansamlas i centrala nervsystemet (CNS). MÀnniskor som Àtersmittat kött kan drabbas av den humana formen, variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (vCJD),som Àr en neurodegenerativ sjukdom med lÄng inkubationstid och som oavkortat leder tilldöden. I denna litteraturstudie görs ett försök att belysa dessa sjukdomar och problematikenrunt omkring, med betoning pÄ BSE.

Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.

Enligt lag mÄste avloppsvatten renas och tas om hand innan det slÀpps ut igen. Det Àr det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike Àr det fÀllningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos mÀnniskor och djur om det finns i för stora mÀngder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta Àr för att se om att aluminiumsulfat Àr en bra kemikalie att anvÀnda för att fÄ sÄ lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie anvÀndes miljörapporter frÄn HÀrjedalens kommun och vattenprover togs vid bÄda reningsverken vid tvÄ tillfÀllen.I resultatet ser man att detta Àr en metod som fungerar dÄ antalet bakterier Àr sÄ pass lÄgt nÀr reningen Àr klar att det inte Àr nÄgon fara ur hÀlsomÀssig synpunkt. Detta visar dÄ att fÀllningsdammar med aluminiumsulfat Àr en av de reningsmetoderna man kan anvÀnda för att ?knÀcka? dessa patogena mikroorganismer..

Inledning: Kvinnors sexualitet och kroppsuppfattning efter gynekologisk cancer förÀndras. Som barnmorskor Àr det viktigt att i tidigt skede medverka till och förebygga de komplikationer som dessa kvinnor drabbas av. Syfte: Syftet med studien var att göra en jÀmförande, detaljerad beskrivning av attraktion och sexuell lust hos kvinnor som blivit strÄlbehandlade mot gynekologisk cancer. Metod: En prospektiv kohortstudie med kvantitativ ansats med enkÀtformulÀr. TvÄ kohorter har jÀmförts dÀr 616 kvinnor behandlats för gynekologisk cancer samt 344 kvinnor som inte behandlats.

Vi lever i en medierad vÀrld dÀr vi dagligen Àr mottagare för budskap frÄn bland annat tidningar, tv och reklam. Medierna har en stor makt över vad som stÄr pÄ dagordningen och styr dÀrmed vÄra vardagliga samtalsÀmnen och tankar. Genom medierna fÄr vi som mottagare ta del av vÀrldens alla tragedier, allt frÄn sjukdomar till naturkatastrofer. MÄnga vÀljer att inte engagera sig och hjÀlporganisationerna försöker hitta nya vÀgar för att nÄ ut till publiken.Detta Àr en kvalitativ studie som fokuserar pÄ hur de svenska hjÀlporganisationerna Cancerfonden och Barncancerfondens reklamfilmer Àr uppbyggda för att övertyga publiken. Detta analyseras genom en retorisk och semiotisk analys av totalt sex reklamfilmer.Av analysen kunde vi se att hjÀlporganisationerna tar vara pÄ den makt som medierna har för att övertyga publiken.