Bakgrund: Humant papillomvirus (HPV) Àr ett sexuellt överförbart vÄrtvirus, som kan orsakacellförÀndringar och livmoderhalscancer. Tidigare forskning har visat att kunskap om HPVoch HPV-vaccin generellt Àr lÄg och att vaccinationstÀckningen bland unga kvinnor i mÄngalÀnder varit suboptimal.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att kartlÀgga gymnasieelevers kunskap om ochinstÀllning till HPV och HPV-vaccin, samt undersöka om det föreligger skillnader mellanelever pÄ praktiska och teoretiska gymnasieprogram.Metod: Studien var en deskriptiv komparativ tvÀrsnittsstudie med kvantitativ ansats. OremsegenvÄrdsteori anvÀndes som teoretisk referensram. De 230 deltagarna frÄn fyragymnasieskolor i Uppsala besvarade ett enkÀtformulÀr.Resultat: Majoriteten av eleverna hade generellt lÄg kunskap om HPV och HPV-vaccinet,hade lÄg tilltro till vaccinet och var osÀkra pÄ huruvida de i framtiden ville vaccineras, dockhade elever pÄ teoretiska program bÀttre kunskap och mer positiv instÀllning Àn elever pÄpraktiska program. Flickor hade bÀttre kunskap och om HPV och HPV-vaccin Àn pojkar.

Bakgrund: munvÄrd Àr en grundlÀggande omvÄrdnadsÄtgÀrd som bidrar till att förebygga respirator-relaterad lunginflammation, s.k. VAP (?ventilator-associated pneumonia?) och en rad diverse systemiska infektioner. Trots vikten med munvÄrd och förekomsten av PM som beskriver utförande av munhygien pÄ intensivvÄrdsavdelningar, sÄ tycks det vara en lÄgprioriterad handling hos intensivvÄrdspatienter.Syfte: att beskriva sjuksköterskans instÀllning kring munvÄrd hos patienter som vÄrdas pÄ intensivvÄrdsavdelning.Metod: kvantitativ studie med beskrivande design som grundas pÄ statistisk analys av data insamlade utifrÄn ett enkÀtformulÀr.Resultat: denna enkÀtstudie visar att sjuksköterskor prioriterar munvÄrd högt men samtidigt tycker de att det delvis Àr en undersköterskeuppgift och delegerar ofta uppgiften. Hinder som t.ex.

Bakgrund: Aids uppmÀrksammades 1981 nÀr en ny sjukdom upptÀcktes i Kalifornien dÄ fem homosexuella mÀn blev smittade av ett okÀnt virus. Viruset angrep immunförsvaret vilket ledde till att parasiter, svampar och virus som annars var ofarliga för mÀnniskan nu orsakade livshotande infektioner. Först 1996 kom bromsmediciner som drastiskt minskade antalet som drabbades eller dog av aids. Idag lever mellan 30-35 miljoner mÀnniskor i vÀrlden med hiv. Sedan sjukdomen bröt ut har ca 30 miljoner mÀnniskor dött i aids.

FörsÀmrat immunförsvar och ökad risk att drabbas av bakterie- och virusinfektioner förekommer hos patienter med blodsjukdomarna multipelt myelom, Waldenströms makroglobulinemi samt hos vissa patienter med blodsjukdomen monoklonal gammopati av oklar signifikans. Infektionerna krÀver ofta antibiotikabehandling och behandling med antivirala medel. I dagslÀget Àr det svÄrt att förutsÀga vilka av patienterna som kommer att drabbas av svÄra och ibland livshotande infektioner. DÀrför ges mÄnga av patienterna förebyggande antibiotikabehandling.I studiens början sattes en enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA) för detektion av antikroppar mot Moraxella catarrhalis upp. I studien undersöktes om antikroppstitrar i serum mot bakterien Moraxella catarrhalis var lÀgre hos patientgrupperna Àn hos friska kontrollpersoner i samma Älder och om variationer förekom mellan patientgrupperna samt hur kontrollgrupper i olika Äldrar skiljde sig frÄn varandra.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ur ett globalt perspektiv undersöka ungdomars kunskaper om HIV/AIDS och vilka faktorer som pĂ„verkar kunskapsnivĂ„n. Syftet var vidare att ur ett globalt perspektiv undersöka ungdomars attityder till HIV/AIDS samt deras sexuella beteende. Sökning av artiklar har skett via databaserna Blackwell Synergy, ELIN@dalarna samt EBSCO Host. Övrig litteratur söktes manuellt pĂ„ Internet och bibliotek. Inklusionkriterier var att artiklarna skulle vara publicerade mellan Ă„r 2000-2006, ha ett vetenskapligt vĂ€rde, vara skrivna pĂ„ det svenska eller engelska sprĂ„ket samt vara primĂ€rstudier.

Bakgrund: Basala hygienrutiner ska enligt Socialstyrelsen tillÀmpas för att förebygga vÄrdrelaterade infektioner (VRI). VRI Àr ett hot mot patientsÀkerheten och kan medföra ökat lidande för patienten och ökade kostnader för samhÀllet.Syfte: Att undersöka följsamhet till basala hygienrutiner inom ambulanssjukvÄrd i ett antal utvalda omvÄrdnadssituationer.Metod: En deskriptiv kvantitativ studie dÀr data inhÀmtades genom strukturerad observation. BekvÀmlighetsurval tillÀmpades och totalt 68 observationer gjordes pÄ tvÄ ambulansstationer inom samma landsting.Huvudresultat: Följsamhet till basala hygienrutiner varierade, med högst följsamhet till rutinen om kort eller uppsatt hÄr (87%) samt till anvÀndning av handskar (87%). LÀgst följsamhet observerades till rutinen om handdesinfektion före patientnÀra arbete eller anvÀndning av handskar (1%). Inte vid nÄgon observation (0%) visades följsamhet till samtliga sju basala hygienrutiner som undersöktes.Slutsats: Att brister av varierande grad fanns i följsamhet till basala hygienrutiner.

Syftet med arbetet Àr att undersöka filmiska skildringar av kvinnor och deras sexualitet samt att analysera och diskutera skildringarna utifrÄn teorier om genus, makt och film. Arbetet görs utifrÄn ett feministiskt perspektiv dÀr premissen Àr att kvinnor underordnas mÀn pÄ grund av sitt kön och att filmens narrativa struktur Àr utformad efter patriarkala sprÄkstrukturer. Uppsatsens syfte Àr att i studier av fyra amerikanska lÄngfilmer hitta strukturer och variationer för att utifrÄn ett poststrukturalistiskt perspektiv kunna föra resonemang kring hur karaktÀrer positioneras och agerar; en viktig utgÄngspunkt Àr att strukturer Àr instabila och formas av de agenter som verkar inom dem. Poststrukturalistiska tankegÄngar har Àven format arbetets gestaltande del dÀr diskuterade strukturer lyfts fram i fyra bilder som skildrar ett sexuellt möte. Gestaltningen har inspirerats bland annat av de filmiska skildringarna och har utformats i samband med resonemangen i uppsatsen.

Sexual risk-taking among teenagers has rapidly increased and only during the last decade the existence of Chlamydia has more than tripled. The future is facing big challenges to cope with the problem. Though the big efforts made on preventive work, Chlamydia continues to spread. The study aims to examine the existing attitudes towards sexual risk-taking among teenagers. The central mode of procedure is to use qualitative focus group interviews, and is complemented with a quantitative survey. A total of 30 teenagers, 15 boys and 15 girls, age 16-20, are participating from three different high schools in Gothenburg.

Bakgrund: VÄld i nÀra relationer Àr ett globalt samhÀllsproblem som leder till fysisk och psykisk ohÀlsa. VÄldet kan vara bÄde fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt. MÀn upplever rÀdsla att förlora sin manliga identitet samt att bli förlöjligade nÀr de söker hjÀlp. Det finns ringa forskning kring mÀn som Àr utsatta för vÄld i nÀra relationer. FörstÄelsen och medvetenheten om mÀns erfarenheter av vÄldet, samt deras behov av stöd och hjÀlp, Àr begrÀnsade.

Bakgrund: I Sverige finns cirka 25 000 stomibÀrare. StomiupplÀggning och relaterande kirurgi kan leda till skador och smÀrta för kvinnor i bÀckenomrÄdet. StomiupplÀggning kan ge en förÀndring i kroppsuppfattning och funktion.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor beskriver sin kropp efter stomiupplÀggning samt hur de hanterar sin nya situation. Vidare vill kvinnors upplevelse av sin sexualitet efter stomiupplÀggning beskrivas samt hur de hanterar sin nya situation i sexuallivet. Kvaliteten avseende undersökningsgrupp för de inkluderade artiklarna kommer Àven att granskas.Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad pÄ 13 vetenskapliga artiklar.

Blohmé, P & Kristiansson, A. Förekommande attityder gÀllande hepatit B & C mellan diagnostiserade patienter och hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2011. Hepatit B och C Àr infektioner som förekommer vÀrlden över.

Uveit Àr en vanlig ögonsjukdom hos hÀst som kan orsaka kroniska förÀndringar i ögat samt synbortfall. Etiologier kan vara trauma, systemiska infektioner eller neoplasi. En speciell form av uveit Àr kronisk exacerbativ uveit (Equine recurrent uveitis, ERU) vilken karaktÀriseras av Äterkommande skov med inflammation och anses vara en immunmedierad sjukdom. Behandlingen av uveit hos hÀst Àr i första hand medicinsk med atropin topikalt, kortikosteroider topikalt samt NSAID topikalt eller systemiskt samt Àven behandling av eventuell primÀrorsak. Atropin Àr en substans med mydriatiska och cykloplegiska effekter som bidrar till smÀrtlindring, minskad risk för synechier i ögat samt minskat lÀckage av proteiner och celler över inflammerade kÀrl i iris.

Bakgrund: Ett flertal studier visar pÄ att följsamhet i handhygien bland sjukvÄrdspersonal Àr lÄg.Syfte: Den föreliggande studien syftade till att identifiera vilka hinder som försvÄrar följsamheten i handdesinfektion för sjuksköterskor och undersköterskor.Metod: Undersökningen utfördes pÄ tre slumpmÀssigt utvalda vÄrdavdelningar pÄ ett sjukhus i Mellansverige i mars 2014. Sjuksköterskor och undersköterskor besvarade en enkÀt som konstruerats för studien.Resultat: Av studiens tilltÀnkta undersökningsgrupp (n=110) svarade 70 vilket motsvarar en svarsfrekvensen pÄ 64 %. Resultatet visar att det var vanligare att desinfektera hÀnderna efter patientkontakt Àn före.  Det som i störst utstrÀckning angavs som hinder till att utföra handdesinfektion var tidsbrist och brist pÄ tillgÀngligt handdesinfektionsmedel. Sjuksköterskor angav att de utför handdesinfektion i lÀgre utstrÀckning till följd av brist pÄ tillgÀngligt handdesinfektionsmedel Àn undersköterskorna. Vidare framkom att de med kortare arbetserfarenhet Àn genomsnittet (14,3 Är) angav i större utstrÀckning Àn de med lÀngre arbetserfarenhet att de inte utförde handdesinfektion.Slutsats: VÄrdpersonal uppger att det Àr vanligare att desinfektera hÀnderna efter patientkontakt Àn före, liksom att tidsbrist och brist pÄ tillgÀngliga handdesinfektionsmedel utgör tydliga hinder för god följsamhet i handdesinfektion.

Varje dag diagnostiseras kvinnor med bröstcancer. Denna diagnos kan pÄverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet. Kvinnans sexualitet kan beskrivas utifrÄn följande termer: liv, lust och gemenskap, dÀr kvinnans subjektiva kropp, sjÀlvbild, identitet, kvinnlighet, intimitet, reproduktion samt stöd och andlighet ingÄr. Syftet Àr att ta reda pÄ hur kvinnor upplever sin sexualitet under tiden som de behandlas för bröstcancer. Metoden som anvÀnds Àr en litteraturstudie.

Bakgrund:PartnervÄld, i synnerhet mÀns vÄld mot kvinnor, har genererat stor uppmÀrksamhet i Sverige och pÄ senare Är har Àven kvinnors vÄld mot mÀn uppmÀrksammats. Forskningen Àr oenig betrÀffande mÀn och kvinnors utövande samt utsatthet för partnervÄld. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka huruvida könsskillnader förelÄg vid partnervÄld. Detta gjordes med fokus att undersöka förekomsten av vÄld, missbruk och psykisk ohÀlsa hos misstÀnkta mÀn och kvinnor samt förekomsten av missbruk och psykisk ohÀlsa hos mÄlsÀgande mÀn och kvinnor.Metod:SextioÄtta polisanmÀlda Àrenden av partnervÄld i VÀstra Götalands lÀn undersöktes för perioden 2008-12-01 ? 2011-12-31.