Sexuella övergrepp mot barn tillhör de svåraste ärenden som förekommer vid de svenska domstolarna. För det första så kan inte barnet själv ta tillvara sina intressen utan måste lita till sina ställföreträdande. För det andra så måste barnets utsaga tolkas till vuxenbegrepp och rättsfigurer. Men svårigheterna beror också på att det måste finnas tillräcklig kunskap eller utvecklade regler och rutiner för hur vi ska gå till väga juridiskt. Syftet med denna uppsats är att utreda vilka lagar som blir aktuella vid sexuella övergrepp mot barn i Sverige och hur den rättsliga hanteringen går till.

Den här uppsatsen handlar om sexualitet och sexuella normer i vårt samhälle och kring sexuella bilder på spelfilmer. Om man kan visa starka sexuella bilder i spelfilmer utan att man går över normernas gränser och hur långt man kan gå innan man gör det. När lagstiftningen anser att bilderna blir ett brott emot lagen eller när censur lagen går in och klipper bort scener. Det ingår även en analys på Larry Clarks filmer Kids, Bully och Ken Park, där alla filmerna har starka sexscener med tonåringar. Jag har valt att sätta bilderna i olika kontexter för att finna ut vart gränsen går innan en erotisk bild blir pornografi..

Vår studie handlar om pedagogers uppfattningar om hur arbetet kring barn/elever som blir utsatta för sexuella övergrepp går till i den pedagogiska verksamheten. Vi har ställt tre forskningsfrågor: Hur kan pedagoger medvetet arbeta förebyggande i den pedagogiska verksamheten när det gäller barn som utnyttjas sexuellt, enligt pedagogerna? Hur upptäcks tecken på sexuella övergrepp enligt pedagogerna? Hur går arbetet vidare i den pedagogiska verksamheten efter eventuell upptäckt på sexuellt övergrepp, enligt pedagogerna? Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie. Intervjupersonerna var sju pedagoger i olika verksamhetsformer. Det vi kom fram till var att många av de pedagoger vi intervjuade ansåg att de inte hade nog med kunskap för att kunna tyda tecken hos barn som blir sexuellt utnyttjade.

Sexuella övergrepp på barn är något som på senare år mer och mer har uppmärksammats. Syftet med studien var att utifrån fyra biografier beskriva vuxna individers upplevelser och känslor av att under uppväxten blivit utsatta för sexuella övergrepp samt beskriva hur deupplever att det har inverkat på deras liv som vuxna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studiens resultat visade att sexuella övergrepp skapade ett oerhört livslidande hos de utsatta, de blev ?aldrig av? med minnena och händelserna.

Hur kan man tala om erfarenheter från ett gränsland som inte riktigt har ett språk? Det under-söker jag i denna uppsats som är baserad på 53 berättelser som publicerats på internetsajten Prata om det. Majoriteten av berättelserna handlar om händelser som utspelade sig när berättarna var ungdomar, varför ungdomstiden är i fokus även i min uppsats. Syftet är att undersöka gråzonen mellan en negativ sexuell upplevelse och våldtäkt. Om det är möjligt att förstå detta område utifrån identitet och relationer, föreställningar kring kön samt sexuella skript har avhandlats.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med denna studie var att studera hur personal på gruppbostad upplever brukarnas sexuella behov och relationer. För att belysa syftet tog vi hjälp av frågeställningar som hur diskuterar/informerar personal om sexualitet med brukarna? Och hur ser personalgruppernas syn ut gällande brukarnas sexuella behov och relationer? Under vår studie har vi undersökt hur personalen har bemött och besvarat brukarnas behov och frågor om deras sexuella behov och relationer. Ämnet människor med utvecklingsstörning och deras sexualitet är ett tabubelagt område som behöver lyftas fram och se sexualiteten som en del av människans liv oavsett handikapp eller inte. Personalgruppen har en betydelsefull roll för brukarna i deras vardag och därför bör de ha brukarnas intresse i fokus för att undvika passivisering.

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar.

Alla patienter ska ges en omvårdnad på lika villkor som baseras utifrån individen i centrum. Mycket forskning visar på att detta ur ett könsperspektiv inte sker i den medicinska vården. Inom omvårdnad är forskningen bristfällig om hur könet på sjuksköterskan påverkar patienten. Därför var syftet med denna kvalitativa litteraturstudie att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelse av att ge omvårdnad. Med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys analyserades 11 vetenskapliga studier, vilket resulterade i tre kategorier: att inte bli sedd som sjuksköterska, en känsla av obehag, genans och sårbarhet i samband med beröring och att skapa en trygg relation.

I Sverige har förekomsten av klamydia ökat hos ungdomarna sedan 1997 och fortsatt stiga under 2000-talet. Den sexuella aktiviteten har förändrats till att ha fler tillfälliga partners och att skydda sig med kondom är inte alltid så självklart för de unga. Det kognitiva- och socioemotionella ssteme i hjärnan är inte färdigutvecklat hos tonåringarna vilket kan leda till spontana beslut och riskfyllt beteende. Syftet för denna litteraturstudie var att beskriva skolhälsovårdens hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder för att påverka ungdomars sexuella risktagande. Event History Calendars, en metod för det individuella hälsosamtalet visade efter en månads postintervention en minskning av det sexuella riskbeteendet.

Sexuella övergrepp på barn är något som de allra flesta har starka känslor kring. Syftet med studien är att utifrån fem biografier söka efter information till vad som kan tolkas vara ett bra bemötande med utgångspunkt ifrån de utsatta barnens perspektiv. För att kunskapen kan användas i det sociala arbetet i mötet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp. Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet visar att det som socialarbetare i mötet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp är oerhört viktigt att ha tålamod och inte pressa barnen.

Introduktion. Nätmobbning, kränkande handlingar och Sexuella trakasserier är ett ofta förekommande fenomen på sociala medier, särskilt bland ungdomar. Det kan ge allvarliga konsekvenser i form av psykisk ohälsa. Barnmorskor och övriga professionella som kommer i kontakt med unga individer behöver kunskap om deras unika livsvärld för att kunna möta deras behov av stöd. Syftet med studien var att beskriva ungdomarnas tankar kring fenomenet kränkningar på sociala medier samt sex- och samlevnadsundervisningen och ungdomsmottagningens roll i relation till det.

Denna uppsats består av en litteraturöversikt och två kvantitativa studier om män och transpersoner som säljer sexuella tjänster till andra män. Den första delen presenterar forskning om män som säljer sexuella tjänster till män i allmänhet och kring behovet av förebyggande åtgärder mot hiv och STI i synnerhet. Del två är en analys av män som säljer sexuella tjänster och deras inställning och praxis när det gäller säkrare sex. Analysen bygger på material från MSM (Män som har sex med män) enkäten som genomfördes 2006. Denna studie visar att män som säljer sex har betydligt högre risk-beteende än andra män som har sex med män. Detta visar på behovet av hiv-prevention i den grupp av män som säljer sexuella tjänster.

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar.

Studiens syfte har varit att öka kunskapen och förståelsen för sexuella övergrepp mot kvinnor, så som den beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. Frågan som har varit i fokus är: Hur diskuteras våldtäkt och sexuella övergrepp i forskningslitteraturen, ur ett teoretiskt och behandlingsmässigt avseende? Studien har utförts i form av en kunskapsöversikt och bygger på ett urval av svenskspråkig samt internationell forskningslitteratur. Huvudinriktningen har varit att med feministisk och psykodynamisk teori som analysverktyg, diskutera sexuella övergrepp utifrån betydelsen av förövarens identitet och bakgrund, aktuella normer, föreställningar och värderingar i samhället kring förväntningar på förövare och offer. Vidare har sexuella övergrepp granskats ur en juridisk aspekt.