Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Då sjukdomen är potentiellt livshotande riskerar mannen och hans närstående att drabbas av en traumatisk kris. Behandlingsalternativen inkluderar operation, strålbehandling och hormonbehandling, vilka ofta leder till biverkningar. Syftet med uppsatsen var att beskriva pars upplevelser av att leva med prostatacancer. Studien är en litteraturöversikt baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka upplevelser transsexuella har av möten med vården i Chile i samband med könskorrigering. Det som undersöks är både transsexuellas egna upplevelser av sin situation och transsexuellas upplevelser av läkarnas uppfattning av kön i mötet med dem. I relation till deras situation är syftet vidare att inkludera en redogörelse för och analys av transsexuellas sociala utsatthet och hur denna påverkats av påbörjade och genomförda könskorrigeringar. Genom kvalitativa intervjuer med tre transsexuella som genomgått såväl juridiska könsbyten som könskorrigerande kirurgiska ingrepp har fyra teman identifierats och analyserats. Det första temat beskriver hur informanternas könsidentitet påverkat deras livssituation och den sociala utsatthet som präglat deras liv.

Syftet med denna rapport är att försöka förstå hur ett hedersmord kan begås. Vi har försökt att se vilka möjligheter och metoder det finns för svenska polisen att upptäcka den utsatta flickan/kvinnan i tid innan det går så långt att ett hedersmord begås. För att förstå begreppet hedersmord så måste man gå långt tillbaka i tiden. I patriarkaliska samhällen så ses kvinnan och hennes sexualitet som en handelsvara. Kvinnans föräktenskapliga eller den gifta kvinnans utomäktenskapliga sexuella förbindelser ses som ett allvarligt hot mot männen och familjens heder.

Den här uppsatsen undersöker hur Voltaires idéroman Candide och ett urval av romanens motiv kan analyseras och kopplas till en nutida samhällsdiskurs. Den ger även förslag på hur verket, mot bakgrund av en didaktisk diskussion, kan användas i undervisningssammanhang. Uppsatsen behandlar Voltaire och hans kritiska förhållande till Leibniz optimistiska och deterministiska världsåskådning. Här orienteras läsaren i den filosofiska motsättning som ligger till grund för verkets kärna: Voltaires polemik mot en okritisk acceptans av tesen Vi lever i den bästa av världar. Uppsatsen siktar på att levandegöra verkets tema optimismen och ett tänkbart huvudmotiv: människans utsatthet (i tillvaron), genom att koppla detta till dagsaktuella och till synes seglivade fenomen, t.ex.

Den här studien är en kritisk granskning av programserien Sexinspektörerna som sändes i sex avsnitt på TV4 våren 2007. I Sexinspektörerna får heterosexuella par hjälp med sitt sex- och samliv av två experter på området. Syftet med vår studie är att undersöka hur programmet skapar och återskapar heteronormativitet och på så sätt hur femininitet(er) och maskulinitet(er) uttrycks inom den heterosexuella parrelationen. Uppsatsen utgår ifrån ett queerteoretiskt perspektiv och den heterosexuella matrisen utifrån Judith Butler. Genom att välja kritisk diskursanalys som metod har vi kunnat analysera så väl det som sägs i programmet som de bilder som visas och på så sätt tillföra ytterliggare en dimension till analysen.

Den här uppsatsen undersöker hur Voltaires idéroman Candide och ett urval av romanens motiv kan analyseras och kopplas till en nutida samhällsdiskurs. Den ger även förslag på hur verket, mot bakgrund av en didaktisk diskussion, kan användas i undervisningssammanhang. Uppsatsen behandlar Voltaire och hans kritiska förhållande till Leibniz optimistiska och deterministiska världsåskådning. Här orienteras läsaren i den filosofiska motsättning som ligger till grund för verkets kärna: Voltaires polemik mot en okritisk acceptans av tesen Vi lever i den bästa av världar. Uppsatsen siktar på att levandegöra verkets tema optimismen och ett tänkbart huvudmotiv: människans utsatthet (i tillvaron), genom att koppla detta till dagsaktuella och till synes seglivade fenomen, t.ex.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om skillnader finns mellan länderna Italien och Frankrike med avseende på deras överväganden kring att skaffa barn med speciellt fokus på moderns anställning samt om det föreligger könsskillnader i det avseendet. Den teoretiska utgångspunkten har varit McDonalds teori om familje- och arbetskonflikt i traditionella kulturer.Analysen har skett genom dels crosstabulaturer samt multipel regressionsanalys. De beroende variablerna har alla varit överväganden kring att skaffa barn och har inkluderat The working situation of the mother, The working situation of the father, Availability of childcare provision, The opportunity to go on parental leave or care leave, To have a supportive partner, The cost of children samt Housing conditions . Kontrollvariablerna i studien är kön, nationalitet, ålder, civilstånd och antal barn.Resultaten ger stöd åt McDonalds teori. Det finns tydliga skillnader mellan länderna vad avser vikten vid moderns arbetssituation.

Begreppet heteronormativitet användes i litteraturen första gången 1993. Begreppet går att finna i ordböcker och lexikon från 2006, men endast ett par av de moderna ordböckerna och lexikonen har inför begreppet. Idag saknar begreppet en exakt definition. En begreppsanalys syftar till att identifiera karakteristika för ett begrepp genom undersökning av dess användning. Vårdrelationer kan och bör utvecklas till en vårdande relation, vilket bygger på en kontakt innefattande kropp, själ och ande mellan vårdare och patient.

Uppsatsen syftar till att identifiera och ringa in rådande normer kring sexualitet och hur asexualitet förhåller sig till dessa. Vi har utfört kvalitativa intervjuer via mail, med individer som identifierar sig med asexualitet. Dessa intervjuer har vi analyserat för att urskilja vad diskurser kring sexualitet och asexualitet innehåller och hur de förhåller sig till varandra. Våra huvudsakliga frågeställningar är: ? Hur definieras asexualitet av respondenterna?? Vad upplever respondenterna för reaktioner från omgivningen?? Hur upplever respondenterna samhällets attityder till sexualitet och asexualitet?? Hur kan dessa definitioner och upplevelser förstås utifrån en teoretisk referensram?För att analysera empirin har vi valt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och ett queert förhållningssätt.

Sexuellt v?ld som beg?s under v?pnade konflikter ?r inte en ny f?reteelse och s?llan beg?s handlingar till f?ljd av sexuellt beg?r utan handlar snarare om ut?vande av kontroll och maktmissbruk. Ofta anv?nds ?ven sexuellt v?ld p? ett strategiskt s?tt och som en del av krigsf?ringen och ?tf?ljs ofta av andra kr?nkningar av internationell r?tt. Trots f?rekomsten av sexuellt v?ld som beg?s mot framf?r allt kvinnor finns det ingen entydig definition ?ver de handlingar som anses inrymmas under detta breda begrepp vilket v?cker fr?gor om vilka handlingar av sexuellt v?ld som kan utg?ra en del av allvarliga brott enligt internationell straffr?tt.

Det nuvarande kapitlet i brottsbalken som handlar om sexualbrott tillkom 1984. Innan dess hade samma regler gällt i över tjugo år. Den äldre rätten speglade gamla tiders moraluppfattningar. Om flickan, till exempel, betett sig inbjudande innan övergreppet fick hon skylla sig själv. Då bedömdes övergreppet som mindre grovt.

Hiv, humant immunbristvirus, är en infektionssjukdom som av smittskyddslagen klassas som allmänfarlig, i nuläget finns inget botemedel. Det finns dock effektiva bromsmediciner. Viruset smittar främst via blod och sexuella kontakter. Aids är hivinfektionens slutfas och karakteriseras av nedsatt immunförsvar och ständig kamp mot opportunistiska infektioner. Personer med hiv riskerar att särbehandlas i vården på grund av de tabun och fördomar som omger sjukdomen.

Bakgrund: Utskrivning till hemmet av patienter med hjärtinfarkt sker ganska fort och ansvaret för vård och omsorg läggs då över på anhöriga vilket kan leda till obehag eller osäkerhet då de har bristfällig kunskap inom området. Hjärtinfarkten bidrar till stora förändringar i det dagliga livet för de anhöriga och patienten, vilket kan komma att påverka deras livssituation. Syfte: Att belysa hur anhöriga till patienter som drabbats av hjärtinfarkt upplevde omhändertagandet samt hur det är att leva med denna person. Metod: Datainsamling till studien genomfördes i form av litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar inom ämnet söktes på internationella referensdatabaser.

Varje dag får människor besked om att de har en kronisk sjukdom. Kroniska sjukdomar som exempelvis multipel skleros är en sjukdom som drabbar människor som är mitt i livet. De flesta människor med en kronisk sjukdom kommer även att erfara problem med sin sexualitet. Sexualiteten har en central roll i människans liv och är även viktig i en relation till sin partner. Sjukdomen kan även medföra att den drabbade blir mer beroende av sin partner i det dagliga livet.

Tidigare studier har visat att sexuellt överförbara sjukdomar är ett problem som växer bland ungdomar världen över. Syftet med studien var att beskriva och studera om några könsskillnader förelåg gällande gymnasieungdomars riskbeteende, attityder och kunskaper om sexuellt överförbara sjukdomar samt deras attityder till sex och samlevnad och kondomanvändning. Data samlades in med delar från en större enkät. Nittioåtta enkäter delades ut och svarsfrekvensen var 85 %. För att undersöka om det fanns några statistiskt signifikanta könsskillnader utfördes Chitvå-test på materialet.