Syftet med studien var att beskriva självskadebeteende hos ungdomar i åldrarna 13-18 år, samt vad sjuksköterskan kan uppmärksamma för att bemöta ungdomarna på ett professionellt tillvägagångssätt. Syftet var även att granska kvalitén av datainsamlingsmetoden hos de inkluderade artiklarna. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie med artiklar publicerade mellan år 2009 och 2014. Resultatet till föreliggande studie baserades på 15 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl.

Detta är en kvalitativ undersökning av begreppet heteronormativitet utifrån livsvärldsintervjuer med kvinnor som omdefinierat sin sexuella läggning. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur heteronormativitet tar sig uttryck, hur identitetsskapandet samverkar med normer, förebilder och stereotyper, samt hur olika sexualiteter kan utgöra ett hot mot heteronormen. Studien baseras på fem intervjuer med kvinnor som tidigare levt som heterosexuella men som nu identifierar sig som homo- eller bisexuella. Det insamlade materialet har analyserats i fem teman; att vara sig själv, förebilder?, normalitet, hot mot heteronormen? samt diskriminering och fördomar?.

Bakgrund: HIV (humant immunbristvirus) och AIDS (förvärvat immunbristsyndrom) är en av nutidens största utmaningar för den globala folkhälsan. Indien har den tredje största inhemska befolkningen levandes med HIV i världen. I landet utgör ungdomar en tredjedel av de som smittas med HIV varje år och orsaken till detta är troligen sexuella kontakter med prostituerade. Större delen av jordens unga befolkning saknar tillgång till utbildning om sexuell och reproduktiv hälsa. Studier visar att sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet med prevention av HIV/AIDS.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och övriga världen. Varje år drabbas cirka 7000 kvinnor i Sverige. Bakom varje bröstcancer drabbad kvinna finns det i allmänhet en man eller make som har en betydande roll i hela sjukdomsförloppet. Syftet med studien var att belysa männens svåra situationer som närstående när kvinnan drabbas av bröstcancer. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie som utgick från elva vetenskapliga artiklar.

Tarmsjukdomar som kan orsaka att en person erhåller stomi kan bland annat vara Crohns sjukdom, Ulcerös Colit och Kolorektal cancer. Patienter som genomgått en stomioperation är tvungna att lära sig nya tarmvanor vilket kan ge en upplevelse av objektifiering av kroppen. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att leva med stomi. En kvalitativ litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar har analyserats utifrån Evans (2002) analysmodell.Resultatet baseras på fyra teman som är Förändring av den fysiska kroppen, Sexuell begränsning, Social begränsning och Psykologisk påverkan. Det framkom att patienter som lever med stomi upplevde att kroppen förändrats då de inte längre kunde kontrollera gaser, lukt och läckage.

Syfte Uppsatsens syfte är att undersöka japanska ungdomars uppfattningar om och erfarenheter av ämnena sexualitet, sexualundervisning och sexualupplysning. I anslutning till det undersöks ungdomarnas upplevda möjlighet att få sexualupplysning i Japan, samt vilka metoder och kanaler de använder sig av för att få tag på informationen. Frågeställningar * Vad har japanska ungdomar för uppfattningar om och erfarenheter av sexualitet?* Vad har japanska ungdomar för uppfattningar om och erfarenheter av sexualundervisning i skolan?* Vad har japanska ungdomar för uppfattningar om och erfarenheter av sexualupplysning?Metod Jag har använt en kvalitativ metod och gjort tolv intervjuer med japanska ungdomar i åldrarna 21-26 år. Jag använder mig av tio av dessa intervjuer i uppsatsarbetet där ungdomarnas egna och subjektiva erfarenheter, ord, beskrivningar och uttryck är centrala.

Hysterektomi är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen kvinnor genomgår och det är vanligt att kvinnans sexualitet påverkas. Sexualiteten är svårdefinierad och inrymmer mer än bara sexuella handlingar, det är en del av att vara mänsklig. Hur kvinnor uttrycker sin sexualitet beror på många olika faktorer så som ålder, samhällsklass och/eller kulturella aspekter.Vårt syfte är att beskriva kvinnors sexualitet efter hysterektomi.En litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar där resultaten behandlade hur en hysterektomi påverkade kvinnors sexualitet. Artiklarna var publicerade i olika världsdelar och alla kvinnor i studierna var i vuxen ålder och de hade genomgått ingreppet på grund av benigna anledningar. Den teoretiska referensram som har använts är Joyce Travelbee?s teori om mellanmänskliga relationer.Psykosexuella faktorer som påverkades var bland annat lubrikation, orgasm, sexuell åtrå samt smärta.

Bakgrund: Yrket sjuksköterska har bland personalen präglats av kvinnodominans och själva yrkestiteln i sig har en feminin ändelse. När män i större utsträckning väljer att utbilda sig till sjuksköterskor så uppstår nya situationer som inte förekommit tidigare när det bara funnits kvinnlig personal att förhålla sig till. Syfte: Att undersöka och beskriva manliga sjuksköterskors erfarenhet av att vårda och bemöta kvinnliga patienter i nära vårdsituationer inom den somatiska vården, samt kvinnliga patienters emotionella erfarenhet av att ha blivit vårdade av manliga sjuksköterskor. Metod: Studien bedrevs som en litteraturstudie med sökningar i databaser för omvårdnadsforskning. Både kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar användes vid kvalitetsgranskning.

SammanfattningSyftet var att inom sluten barnsjukvård undersöka sjuksköterskors erfarenhet, kunskap och upplevelse av ansvar och skyldigheter vid misstanke om att barn de vårdat utsatts för barnmisshandel. Begreppet barnmisshandel innefattade i denna studie att en vuxen person utsatt barnet för fysiskt- eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummelse att tillgodose barnets grundläggande behov. Designen var beskrivande med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor valdes ut och intervjuades med halvstrukturerade frågor. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant.

Sammanfattning:Genom en intervjustudie med tre personer som arbetar med sex- ochsamlevnadsundervisning på särskolan undersöks och analyseras diskurser om intellektuellfunktionsförmåga och intellektuell funktionsnedsättning i relation till sexualitet och kön.Studien försöker svara på hur dessa kategorier står i relation till varandra och hur dekan förstås som samkonstruera(n)de. Vidare undersöks diskurserna i relation till hurföreställningarna om intellektuell funktionsförmåga, kön och sexualitet påverkarmöjlighet till subjektivitet för personer med intellektuella funktionsnedsättningar ochvilka subjektspositioner som o/möjliggörs för dem.I en diskurs om intellektuell funktionsförmåga som en linjär utveckling sågs hurförmågan att fatta egna beslut nedsattes just genom omgivningens förväntan på en sådanoförmåga hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Detta fickkonsekvenser för personernas sexualitet och även möjlighet att forma en känsla av etteget själv. Diskursen omöjliggjorde subjektspositioner som vuxen, förälder och ävenhandlande sexuella subjekt. Dock visade informanterna på motstrategier hos eleverna.I en diskurs om utsatthet bekräftades bilden av personer med intellektuellafunktionsnedsättningar som sexuellt utsatta, även om skillnader mellan könen blev tydliganär maktordningar om kön och funktionsförmåga samkonstruerades.Genom att förstå elevernas intellektuella funktionsförmåga som ett görande snarareän ett varande kunde informanterna närma sig svårigheter som benämnandet innebar förde elever som inte själva såg sig som tillhörande kategorin.

Klamydia är en av flera sexuellt överförbara sjukdomar som ingår i Smittskyddslagen och kan behandlas om man upptäcker den, annars finns risk för infertilitet. Klamydiainfektionen ökar i dagens samhälle och ungdomar mellan 15-24 år är en speciellt utsatt riskgrupp. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken kunskap ungdomar uttrycker att de har om klamydiainfektion och hur de hanterar denna för att undvika smitta. Författarna har valt en kvalitativ ansats som grund och gjorde enskilda intervjuer med 12 ungdomar, varav sju killar och fem tjejer i åldern 15-19 år. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån innehållsanalys.

SAMMANFATTNINGBakgrundHumant immunbristvirus är en sjukdom som bryter ned immunsystemet som leder till opportunistiska infektioner. Sjukdomen sprids via oskyddade samlag och kontakt med smittat blod. Smittrisken är däremot låg om personen som lever med humant immunbristvirus har en välinställd antiretroviral behandling. Det finns rädslor för sjukdomen och personerna som lever med den. Som följd upplever de personerna diskriminering och stigmatisering i sitt dagliga liv från olika delar av omgivningen.

Sammanfattning Uppsatsen synliggör processen från misstanke till anmälan och det etiska problemet att anmäla eller inte. Det övergripande syftet i uppsatsen är att synliggöra hur en del verksamma pedagoger hanterar och bör hantera barn som far illa utifrån olika yrkeskategoriers perspektiv. Vi belyser även olika yrkesgrupper som är delaktiga i processen och hur samverkan mellan pedagogisk verksamhet och socialtjänst fungerar utifrån våra informanters svar. Litteratur kring ämnet berör vi utifrån ett brett perspektiv och den påvisar att pedagoger har ett stort ansvar i och med anmälningsplikten, men att ansvaret skall fördelas inom pedagogiska verksamheter. Vårt resultat bygger på kvalitativa intervjuer och enkäter utifrån kategorierna pedagoger, socialsekreterare, rektorer/enhetschefer, kuratorer/psykologer och vuxna som själva farit illa som barn.Vår undersökning påvisar att många barn far illa men att anmälningsbenägenheten har ökat.

Hbt är ett samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella och transpersoner, som introducerades i Sverige i början av 2000-talet. Studier beskriver att hbt-personer undviker kontakt med hälso- och sjukvården på grund av tidigare negativa erfarenheter av diskriminering eller fördomsfulla attityder. I den etiska koden för sjuksköterskor står det beskrivet att sjuksköterskor i sitt omvårdnadsarbete bland annat inte skall begränsas av patientens trosuppfattning, kön eller sexuella läggning. Vidare förklaras det i studier hur hbt-personer efterfrågar en större kunskap gällande hbt hos sjuksköterskor. Syftet med denna studie är att beskriva hur sjuksköterskor reflekterar kring hbt inom slutenvården.

Bakgrund: Sexualitet är inte per automatik synonymt med samlag, förmåga till orgasm eller summan av individens erotiska liv. Begreppet utvidgas i denna litteraturstudie till att innefatta människans kärlekssökande, hur känslolivet tar sig i uttryck samt hur sexualitet uttrycks via beröring. Då en människa drabbas av sjukdom eller skada påverkas hens upplevelse av hälsa och välbefinnande. Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som förbättrar patienternas och deras familjers livskvalitet genom att förebygga och lindra både fysiskt och psykiskt lidande. Syfte: Att belysa hur sexualitet berörs inom palliativ vård sett utifrån patienternas perspektiv.