Sökresultat:
1834 Uppsatser om Sexuella förövare - Sida 46 av 123
"En riktig vÄldtÀkt" : - en kunskapsöversikt om förestÀllningar om vÄldtÀkt
This essay is a selective review of Nordic literature with the aim to explore contemporary conceptions of male-on-female rape, to increase the understanding of how these can construct ?a real rape?. To achieve this two questions were formulated: What circumstances can cause an incident not to be defined as rape? What circumstances can cause an incident to be defined as rape? Searches in international and Swedish databases led to initial selection of peer-review journal articles and dissertations that were reviewed against set criteria. These criteria were met by 8 studies, that were assigned codes, from which comprehensive categories were developed.
LÀrares syn pÄ kursplaner, nya mÄl ochnationella prov för Är tre : EnkÀtundersökning bland lÀrare i Är ett till tre
Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ en bild av instÀllningen hos lÀrare i Är ett till tre angÄende de nya mÄlen och de nationella proven som införts i Ärskurs tre. Vidare vill vi se hur lÀrarna menar att de anvÀnder sig av kursplanerna i sin planering och bedömning och om de anser att de förÀndrat sitt arbetssÀtt angÄende huruvida mÄlen ska uppnÄs och hur bedömningen ska ske.VÄrt val av metod Àr enkÀter dÀrför att vi vill nÄ ut till mÄnga lÀrare och fÄ ett vidare perspektiv pÄ undersökningen. EnkÀten bestÄr av tre delar med sammanlagt sex frÄgor utöver inledande bakgrundsfrÄgor. Undersökningen Àr en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats dÄ vi vill tolka och analysera respondenternas svar.I resultatet framgÄr att respondenterna inte nÀmnvÀrt förÀndrat sitt arbetssÀtt men att de upplever de nya mÄlen och nationella proven pÄ ett positivt sÀtt. Det framgÄr Àven att, tack vare ett projekt inom den aktuella kommunen angÄende ?Kunskap och bedömning?, har ett nyvÀckt intresse för kursplanernas mÄlkriterier framstÄtt.
"It's a very thick closet!" : En kvalitativ studie om asylsökande hbt-personers erfarenheter av att uttrycka sin sexuella identitet eller könsidentitet
The purpose of this study was to highlight LGBT asylum-seekers experiences of expressing their sexual identity or gender identity in the country of origin and in the asylum process in Sweden. By interviewing people who got permanent residence in Sweden because of gender or sexual orientation in UtlÀnningslagen (2005:716) we have been able to explore their own experiences from expressing themselves. This study analyse these experiences from a social psychological perspective, from this analysis we aimed to obtain a deeper understanding of how the experiences from the country of origin affects on the experiences in the asylum process. This study shows that LGBT asylum-seekers often is facing negative reactions from the environment in the country of origin, these reactions can limit their possibilities to express their sexual identity or gender identity in the asylum process in Sweden. The negative reactions they experience in the country of origin have contributed to that many LGBT people internalize feelings of fear to express themselves, feelings that often stays when they come to Sweden to seek asylum.
Aktiveringskrav ? rÀtt incitament? : En ekonometrisk studie av aktiveringskravens effekt pÄ socialbidragstagare
I Sverige har kommunerna sedan 1998 rÀtt att stÀlla krav pÄ att socialbidragstagare deltar i aktiveringsÄtgÀrder av olika slag i syfte att bli sjÀlvförsörjande. Enligt teorin minskar aktiveringskrav socialbidragstagandet pÄ tvÄ sÀtt. Det ena av dessa Àr att de som egentligen kan försörja sig sjÀlva trÀder ur socialbidragstagande, eftersom aktiveringskrav gör att socialbidragstagandets alternativkostnad ökar. Det andra Àr att de som inte Àr socialbidragstagare avskrÀcks av den ökade alternativkostnaden för bidrag och anstrÀnger sig mer för att slippa hamna i bidragstagande.Den hÀr uppsatsen Àr en ekonometrisk effektutvÀrdering av hur reformen har pÄverkat socialbidragstagare i fem kommuner som infört hÄrda aktiveringskrav.Mina resultat visar att aktiveringskrav i genomsnitt inte tycks ha nÄgon effekt vare sig pÄ sannolikheten att lÀmna bidragstagandet eller pÄ sannolikheten att trÀda in i det. Inte heller verkar aktiveringskrav i genomsnitt pÄverka arbetsinkomsten eller den disponibla inkomsten för dem som har socialbidrag dÄ aktiveringskrav införs.Resultaten skiljer sig dock för olika undergrupper av socialbidragstagare.
FörÀldrautbildning : En metod för att uppfostra eller en möjlighet till förbÀttrat samspel?
Syftet med denna studie Àr att undersöka om förÀldrarna uppfattar att deras samspelsförmÄga med barnen och varandra förÀndrats efter genomförd förÀldrautbildning, sett utifrÄn ett förÀldraperspektiv. FrÄgestÀllningarna Àr följande: (i) anser förÀldrarna att de fÄtt verktyg att hantera sina barn pÄ ett annorlunda sÀtt efter genomförd förÀldrautbildning, (ii) uppfattar förÀldrarna att de samspelar med barnen pÄ ett annat sÀtt efter genomförd förÀldrautbildning, (iii) uppfattar förÀldrarna att de samspelar med varandra pÄ ett annat sÀtt efter genomförd förÀldrautbildning. Metodvalet Àr kvalitativt och datainsamlingen har skett med hjÀlp av ostrukturerade intervjuer. Undersökningspopulationen var sex förÀldrar, tre kvinnor och tre mÀn. Urvalskriterierna var att förÀldrarna skulle ha genomfört förÀldrautbildningen COPE riktade till förÀldrar med barn i Äldersgruppen 3-12 Är.
En undersökning om förekomsten av sexuella trakasserier pÄ en svensk gymnasieskola : Sexual harassment at a Swedish secondary school
Jag har valt att göra denna undersökning eftersom det fascinerar mig att undersöka varför det Àr sÄ vanligt att man som kvinna köper och lÀser damtidningar. Samtidigt som man möts av en ganska ensidig bild av vad vi vill lÀsa, och hur vi skall leva lyckliga med hjÀlp av dessa damtidningar. Hur dessa tidningar skapar bilder och texter och visar upp en mall som vi tror att man blir lyckliga av att leva efter, och vad Àr det som pÄverkar oss sÄ starkt att vi köper dessa tidningar. Man vet att det idag Àr mer jÀmstÀllt inom manligt/kvinnligt men jag ifrÄgasÀtter om det Àr ett fenomen som Àven smittat av sig till medierna. Kvinnans roll i samhÀllet ser idag annorlunda ut Àn vad den har gjort genom tiderna, men pÄ vilket sÀtt visar det sig i damtidningar som har en stark kraft att pÄverka kvinnor.
En utvÀrdering av Android och Iphone : För utveckling av webbtjÀnstunderstödda applikationer Àmnade för intern distribution
Tack vare bÀttre och bÀttre förutsÀttningar för utveckling av mobila applikationer, samt utbredning av internetbaserade tjÀnster, presenteras hÀr ett underlag inför val av mobil utvecklingsplattform. De undersökta plattformarna Àr Android och Iphone pÄ grund av deras vÀxande utbredning pÄ smartphonemarknaden. Studien presenterar förutsÀttningar för att utveckla webbtjÀnst-understödda applikationer för intern distribuering. Ett visuellt tilltalande anvÀndargrÀnssnitt Àr ocksÄ i fokus för den typen av applikation studien riktar sig mot.Vi har kommit fram till att Android Àr lÀttare att lÀra sig om man kommer ifrÄn en Java- eller .Netmiljö samt lÀttare att distribuera. Iphone har dÀremot bÀttre stöd för att utveckla grafiskt tilltalande applikationer.
Sexualundervisning pÄ sÀrgymnasiet
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs pÄ gymnasiesÀrskolan, hur lÀrare arbetar med elevernas kvinno- och mansroller, samt att stÀlla undervisningen i relation till de av Skolverket uppsatta nationella mÄlen för sex- och samlevnadsundervisning. Metoden för undersökningen Àr kvalitativa intervjuer av lÀrare. Resultatet av undersökningen visar att sex- och samlevnadsundervisningen ser olika ut beroende pÄ elevgruppens sammansÀttning. LÀrarna ser sex- och samlevnadsundervisningen som viktig och vÀrdefull. Undersökningen visar att de utvidgar Àmnet till att behandla stÀrkandet av elevernas sjÀlvkÀnsla och sjÀlvbestÀmmande samt att ge eleverna grunderna för att kÀnna trygghet i sina kvinno- och mansroller.
ExpeditionÀr sambandsförmÄga : Framtidens krav pÄ försvarsmaktens samband?
Under 2008 inleddes ett arbete med att utarbeta ett koncept för expeditionÀr operativ förmÄga. Detta mynnade ut i ett analytiskt koncept som Àr början pÄ ett lÄngsiktigt arbete för att forma Försvarsmakten att möta framtidens krav i en alltmer komplex omvÀrld. ExpeditionÀr förmÄga Àr tankesÀttet som ska fÄ oss att bli mer framgÄngsrika i dels vÄrt deltagande i internationella insatser vÀrlden över men ocksÄ i vÄr beredskap pÄ hemmafronten. Innan och parallellt med detta arbete deltog Sverige i flera insatser styrkans karaktÀr kan liknas vid en expeditionÀr styrka. Konceptutvecklingen av det analytiska konceptet fortskrider och kommer att pÄgÄ under flera Är framÄt.
?Same same but different? : En kvalitativ studie gÀllande könskonstruktioner i socialtjÀnstens barnavÄrdsutredningar
Syftet med studien Àr att se hur socialtjÀnsten med sina barnavÄrdsutredningar kan vara en del i upprÀtthÄllandet av könsspecifika normer, förvÀntningar och vÀrderingar.VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur ser diskursen om pojkar ut; hur beskrivs och vÀrderas pojkar i utredningstexten? Hur ser diskursen om flickor ut; hur beskrivs och vÀrderas flickor i utredningstexten? Hur ser könsskillnaderna ut?Det Àr en kvalitativ studie med kritisk diskursanalys som metod och socialkonstruktivism samt genusteori som teoretisk grund.Materialet utgörs av 14 barnavÄrdsutredningar upprÀttade av socialtjÀnsten dÀr hÀlften gÀller flickor och hÀlften pojkar.I analysen framkommer att fokus i flickutredningarna till viss del skiljer sig frÄn det som stÄr i fokus i pojkutredningarna. Vid utredning av flickor utgör umgÀnge och sexuella relationer en stor del av texterna, dÀr det senare inte överhuvudtaget finns med i pojkmaterialet. Vi finner Àven att skillnaderna har förÀndrats en del i jÀmförelse med den tidigare forskning vi tagit del av dÀr det framhÄlls att flickor i allmÀnhet beskrivs som passiva objekt och pojkar som handlande subjekt. Vi har i materialet kunnat se att bÄde pojkar och flickor görs till subjekt men ocksÄ objekt beroende pÄ situation..
IT/Internet, ett hjÀlpmedel för handikappade
Det hÀr examensarbetet handlar om pÄ vilket sÀtt Internet/IT kan göra livet lÀttare för handikappade. Arbetet grundar sig pÄ mitt intresse för teknik och vad den kan göra för nytta för bÄde pedagoger, lÀrare och frÀmst elever i sÀrskolan.Jag har bl a undersökt hur Internet/IT anvÀnds av elever pÄ olika sÀrskolor i Sverige genom att skicka ut e-mail enkÀter via e-mail. Med hÀnsyn till lÀrarna pÄ sÀrskolorna sÄ har jag inte publicerat vare sig namn eller skolor i arbetet. Detta beror pÄ att jag i min frÄgestÀllning inte brytt mig om att fÄ med detta. Det var svaren och inte de svarande som var de vÀsentliga för arbetet.Jag har ocksÄ tagit del av aktuell information som jag har funnit pÄ Internet samt information frÄn rapporter.
Vad hÀnder efter döden enligt islam
I detta arbete har jag besvarat frÄgan vad religionen islam sÀger ska ske efter döden.
Döden har alltid varit ett Àmne med stor fascination genom mÀnsklighetens historia. Vare sig man har en religiös livsÄskÄdning eller humanistisk livsÄskÄdning sÄ har alla en uppfattning om vad som kan hÀnda efter döden.
Jag har intervjuat en shejk för att ta fÄ svar pÄ vad muslimer har för tankar och tro om livet efter döden. För vissa muslimer Àr det sjÀlvklart att sjÀlen lever vidare och att man kommer till en plats som heter Barzakh som Àr det arabiska ordet för den plats man kommer till efter döden. Livet efter döden bestÄr av fem olika steg som mÄnga muslimer tror att alla kommer att gÄ igenom.
Att titulera eller inte titulera sig... : En kvalitativ studie om organisationers förhÄllande till feminism
Syftet med denna uppsats var att undersöka hurorganisationer som arbetar med jÀmstÀlldhet förhÄller sig till feminism. Vidare var det Àven av intresse för oss att se hur de valda organisationernas begreppsdiskussioner kring feminism och jÀmstÀlldhet hÀngde ihop med hur man inom organisationerna förhöll sigtilltitulering och marknadsföring. De teoretiska utgÄngspunkter vi hade var institutionell teori, intersektionalitet och tidigare forskning som berörde feministisk titulering och marknadsföring. DÄ vi samlade in vÄr empiri anvÀnde vi oss av ett kvalitativt angreppssÀtt och utförde semistrukturerade intervjuer med sju respondenter som representerarfem organisationer. Dessa organisationer valde vi med hjÀlp av ett mÄlstyrt urval dÀr vi hade som krav att de uttryckligen skulle arbeta med jÀmstÀlldhet.De huvudsakliga resultaten studien visade var att det inte finns nÄgra direkt enhetliga Äsikter om vare sig de begrepp som diskuterades eller titulering och marknadsföring kopplat till feminism.
Svenska sprÄket - en förutsÀttning för integration?
Syftet med denna rapport var att undersöka vilka hinder som fanns dÄ en skola skulle försöka integrera tjugotalet elever i olika Äldrar som inte talar svenska i sin undervisning. Forskningen pÄ detta omrÄde Àr sparsam Àven om Franzén (2001), Wikström (1996) samt Skolverket i sina rapporter (2003, 2005) presenterat teorier om hur vÀgen in i den svenska skolan ser ut. Fyra perspektiv antogs och styrdokument, skolledning, lÀrare och en elev anvÀndes pÄ olika sÀtt för att informera om den pÄgÄende integrationsprocessen. Intervjuer och observationer av skolledning, lÀrare och elev pÄgick under fyra veckor i oktober Är 2006. Det visade sig att svÄrigheterna för eleverna att fÄ en fullgod undervisning, dvs.
SynskÀrpa för personbilsförare
Syfte: Syftet med studien var att undersöka om personbilsförare uppfyller de visuskrav som finns för att inneha körkort i Sverige.Bakgrund: I Sverige mĂ„ste alla som ansöker om körkortstillstĂ„nd genomgĂ„ en visus- och synfĂ€ltskontroll. Denna kontroll görs vanligen i 16 Ă„rsĂ„lder, dĂ„ det Ă€r tillĂ„tet att börja övningsköra. Efter denna undersökning finns ingen obligatorisk kontroll av vare sig visus eller synfĂ€lt om man har behörighet AM, A1, A, B, BE och traktorkort. Detta Ă€r nĂ„got anmĂ€rkningsvĂ€rt eftersom andelen Ă€ldre i Sverige ökar och med stigande Ă„lder blir ögonĂ„kommor och ögonsjukdomar mer frekventa. Ăven refraktionsstatusen förĂ€ndras under Ă„rens lopp.Metod: Genom en visus-screening undersöktes 100 personer med minst behörighet B.