Sökresultat:
903 Uppsatser om Sexuella förändringar - Sida 59 av 61
Att leva med endometrios. En litteraturöversikt om kvinnors upplevelser av sjukdomens effekter pÄ hÀlsa och livskvalitet.
INTRODUKTION: Endometrios Àr en kronisk sjukdom som drabbar mellan 5-10 procent av kvinnor i fertil Älder. Sjukdomen, med smÀrta och infertilitet som karaktÀristiska symtom, kan medföra ett stort lidande dÄ den pÄverkar det fysiska, psykiska, sociala samt sexuella vÀlbefinnandet. SYFTE: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. METOD: Litteraturstudie baserad pÄ 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Friberg (2012). RESULTAT: Studierna visar att endometrios kan innebÀra mycket svÄra symtom som pÄverkar livets alla delar pÄ ett omfattande sÀtt genom dess inskrÀnkningar pÄ arbete, studier, relationer, och delaktigheten i sociala sammanhang samt hur rÀdsla och oro prÀglar kvinnornas tankar om framtiden.
Sexualbrottsregistrering. En komparativ studie över sexualbrottsregistrering
Sexualbrottsregister Àr egentligen inga register utan en uppsÀttning av rÀttsliga krav som en dömd sexualförbrytare automtiskt omfattas av. NÀr man talar om sexualbrottsregister inkluderas olika ÄtgÀrder och förpliktelser som följer av den lagliga regleringen kring dessa.Under senare Är har bÄde USA och Storbritannien utvecklat ett antal innovationer inom juridiken i syfte att skydda samhÀllet frÄn sexualbrottslingar. Varje land har antagit sÀrskilda bestÀmmelser för sexualbrottslingar. I synnerhet har lagstiftarna fokuserat pÄ olika former av social kontroll efter frigivning frÄn fÀngelse och skyddstillsyn. Dessa innovationer för denna typ av gÀrningsmÀn har varit mer lÄngtgÄende Àn för andra gÀrningsmÀn.
En-till-En projektets implementering pÄ lÄnstadiet i Ale kommun i ett framtidskoncept?
Sexualbrottsregister Àr egentligen inga register utan en uppsÀttning av rÀttsliga krav som en dömd sexualförbrytare automtiskt omfattas av. NÀr man talar om sexualbrottsregister inkluderas olika ÄtgÀrder och förpliktelser som följer av den lagliga regleringen kring dessa.Under senare Är har bÄde USA och Storbritannien utvecklat ett antal innovationer inom juridiken i syfte att skydda samhÀllet frÄn sexualbrottslingar. Varje land har antagit sÀrskilda bestÀmmelser för sexualbrottslingar. I synnerhet har lagstiftarna fokuserat pÄ olika former av social kontroll efter frigivning frÄn fÀngelse och skyddstillsyn. Dessa innovationer för denna typ av gÀrningsmÀn har varit mer lÄngtgÄende Àn för andra gÀrningsmÀn.
?Aja, dom Àr horor, dom förtjÀnar ju det hÀr? : GymnasielÀrares förestÀllningar om krÀnkningar i sociala medier mellan elever
Uppsatsen avhandlar hur gymnasielÀrare sinsemellan konstruerar förestÀllningar om gymnasieelever som utsÀtts och utsÀtter andra elever för krÀnkningar av sexuell karaktÀr i sociala medier. Av detta syfte följer tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka förestÀllningar om gymnasieelever som utsÀtts och utsÀtter andra elever för krÀnkningar i sociala medier ger gymnasielÀrarna uttryck för i relation till genusnormer? Hur förhÄller sig dessa förestÀllningar till skolans ansvar att förhindra elever ifrÄn att utsÀttas för krÀnkande behandling?NÀtkrÀnkningar av sexuell karaktÀr mellan gymnasieelever avspeglar ofta normer kring ?normalt? respektive ?avvikande? beteende för flickor respektive pojkar. DÀrför applicerar uppsatsen ett genusteoretiskt perspektiv. Eftersom förestÀllningar om ?normalitet? och ?avvikelse? (Äter)skapas i interaktion bygger uppsatsen pÄ tre fokusgruppsintervjuer med vardera fyra gymnasielÀrare; en homogen mansgrupp, en homogen kvinnogrupp och en grupp med jÀmn könsfördelning.Empirin bearbetades genom en kvalitativ innehÄllsanalys, vilken ÄskÄdliggjorde att samtliga deltagare Àr vÀl medvetna om sina juridiska möjligheter och förpliktelser att fördela ansvaret mellan lÀrare, rektor, kurator, polis och förÀldrar.
slipp Ängest - anvÀnd kondom. En fokusgruppstudie om nÄgra gymnasieungdomars attityder kring sexuellt beteende
Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka nÄgra gymnasieungdomars kunskap och uppfattningar betrÀffande sexuellt beteende samt hur ungdomarna menar att man omsÀtter dessa i praktiken. Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar för att nÀrma oss vÄrt syfte: ? Vad har ungdomarna för kunskap och instÀllning till könssjukdomar, frÀmst klamydia?? Vad anser ungdomar om anvÀndandet av preventivmedel i allmÀnhet och kondom i synnerhet?? PÄ vems ansvar och under vilka omstÀndigheter sker och förhandlas sÀkrare sex?? Vilken instÀllning har ungdomar vad gÀller tillfÀlliga sexuella förbindelser och antal partners?? TÀnker killar (pojkar) och tjejer (flickor) lika om detta eller finns det könsskillnader i deras uppfattningar och beteende? För att kunna fördjupa vÄr studie har vi valt att anvÀnda oss av de tvÄ datainsamlingsmetoderna fokusgrupper och vinjettmetoden. AnvÀndandet fokusgrupper handlade om att vi ansÄg att denna metod skulle hjÀlpa oss att fÄ en mer övergripande bild av Àmnet. Den hjÀlper oss att se processer och diskussioner i en grupp, vilket ocksÄ var det vi ville koncentrera oss pÄ.
Kalla den Ănglamarken.... -En studie om varför konsumenter vĂ€ljer eller vĂ€ljer bort att köpa produkter av varumĂ€rket Ănglamark
INTRODUKTION: Endometrios Àr en kronisk sjukdom som drabbar mellan 5-10 procent av kvinnor i fertil Älder. Sjukdomen, med smÀrta och infertilitet som karaktÀristiska symtom, kan medföra ett stort lidande dÄ den pÄverkar det fysiska, psykiska, sociala samt sexuella vÀlbefinnandet. SYFTE: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. METOD: Litteraturstudie baserad pÄ 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Friberg (2012). RESULTAT: Studierna visar att endometrios kan innebÀra mycket svÄra symtom som pÄverkar livets alla delar pÄ ett omfattande sÀtt genom dess inskrÀnkningar pÄ arbete, studier, relationer, och delaktigheten i sociala sammanhang samt hur rÀdsla och oro prÀglar kvinnornas tankar om framtiden.
Kristdemokraterna och döden
David LaChapelle gör bilder som ofta Àr ganska provocerande i sitt uttryck eftersom de ofta förestÀller mer eller mindre avklÀdda kvinnor och mÀn i sexuellt laddade situationer. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka ett par av LaChapelles bilder ur ett genusperspektiv med utgÄngspunkt i konstvetaren Norman Brysons text ?Géricault and ?Masculinity?. I denna text diskuterar Bryson detta med manlig och kvinnlig maskerad genom att bland annat hÀvda att Àven mÀnnen Àr utsatta för den manliga betraktarens blick. Detta med framstÀllningen av kvinnligt och manligt Àr sjÀlva grunden för denna uppsats.
Hur homo(gen) Àr idrotten egentligen? : En kvalitativ intervjustudie om en lesbisk kvinnas situation inom svensk elitidrott
SyfteSyftet med undersökningen Àr att försöka förstÄ och problematisera hur en homosexuell elitidrottande kvinna upplever sin situation inom den svenska föreningsidrotten. Syftet Àr följaktligen att fÄ en större inblick i en annan mÀnniskas vÀrld.MetodDet empiriska materialet bestÄr av en kvalitativ forskningsintervju. En kvinnlig trÀnare pÄ elitnivÄ fick veta mitt behov av en intervjuperson med relevanta kunskaper och erfarenheter, hög grad av medvetenhet och vilja att berÀtta. Hon förmedlade min önskan vidare till sina kollegor och med ett s.k. ?snöbollsurval? fick jag tag pÄ en lÀmplig intervjukandidat.
Scarlett Johansson : en studie i förhÄllandet mellan filmskÄdespelare och ÄskÄdare
Filmen Ă€r ett medium som knyter samman filmskapare, filmskĂ„despelare, medier och Ă„skĂ„dare med varandra i intrikata relationer. Filmbolag producerar och auteurer skapar filmer, skĂ„despelare medverkar i filmerna, medierna marknadsför sĂ„vĂ€l filmerna som filmskĂ„despelarna och Ă„skĂ„dare ser filmerna. Filmskaparen behöver Ă„skĂ„dare för att kunna tjĂ€na pengar eller bli omtalad, och behöver filmskĂ„despelare för att fĂ„ Ă„skĂ„dare till sin film. FilmskĂ„despelaren i sin tur behöver Ă„skĂ„dare för att bli berömd men det krĂ€ver att det finns en film som Ă„skĂ„darna kan se. SkĂ„despelaren Ă€r sĂ„ledes beroende av det finns filmskapare.Ă
skÄdaren behöver filmskapare för att kunna se film men frÄgan Àr vad ÄskÄdaren behöver filmskÄdespelare till? Det Àr idag fullt möjligt att göra filmer utan skÄdespelare som fysiska aktörer pÄ filmduken.
NÀr det som inte fÄr synas blir synligt : En kvalitativ studie om fem kvinnor frÄn Mellanöstern och deras syn pÄ heder
Sammanfattning Syftet med denna studie Àr att ur ett kvinnligt perspektiv undersöka ryktets innebörd för familjens heder och hur familjens heder bevaras respektive förloras. Med utgÄngspunkt ur fem kvinnor med annan etnisk bakgrund Àn svensk och deras berÀttelser, söker jag svar pÄ följande frÄgor: PÄ vilket sÀtt pÄverkar ryktet familjens heder och vad riskerar en kvinna om hon fÄr ett dÄligt rykte? Arbetets fokus ligger pÄ unga kvinnor frÄn Mellanöstern och deras syn pÄ begreppet heder, hur denna bevaras respektive förloras. I Mellanöstern har hedern sin grund i förestÀllningen att kvinnor inte sjÀlva besitter egenskapen att vÀrna om sin kyskhet i manssamhÀllet. För att bli accepterad i samhÀllet krÀvs att mannen Àr hederlig och att kvinnan har skamkÀnsla.
Vi Àr ocksÄ mÀnniskor - en studie om emokultur och identitet.
Syften med denna studie har varit att ta reda pÄ vad emokulturen bestÄr av enligt anhÀngare och vilken betydelse den har för medlemmarnas identitetsskapande. Den första frÄgestÀllningen handlade sÄledes om vad emokulturen bestÄr av och eftersom det Àr en subkultur grundad runt musik Àr det sjÀlvklart en vikig del. Texterna spelar stor roll för vissa men inte för andra. Deltagarna lyssnar Àven pÄ annan musik Àn bara genren emo och det finns flera underkategorier. PÄ liknande sÀtt Àr det med den tillhörande klÀdstilen fashioncore, de klÀr sig inte enbart enligt detta och de modifierar Àven stilen pÄ egen hand.
?Det heter ju HBT...Q, va?? - en kvalitativ studie om sexualundervisningens förhÄllningssÀtt till heteronormen
I dagens samhÀlle existerar en mÀngd normativa förestÀllningar kring kön och sexuell lÀggning. Detfinns tydligt bestÀmda ramar för vad som ingÄr i normen, samt vad som faller utanför och dÀrmedstÀmplas som normavvikande. Idag genomsyras fortfarande hela samhÀllet av heteronormativaantaganden. Heteronormen innebÀr en förvÀntan om att alla individer Àr heterosexuella och tillhörantingen gruppen man eller kvinna. Grupperna förvÀntas reproducera de motsatta stereotyper somfinns för hur en ?riktig? man respektive kvinna ska vara.
NÀr det som inte fÄr synas blir synligt - En kvalitativ studie om fem kvinnor frÄn Mellanöstern och deras syn pÄ heder
Sammanfattning
Syftet med denna studie Àr att ur ett kvinnligt perspektiv undersöka ryktets
innebörd för familjens heder och hur familjens heder bevaras respektive
förloras. Med utgÄngspunkt ur fem kvinnor med annan etnisk bakgrund Àn svensk
och deras berÀttelser, söker jag svar pÄ följande frÄgor: PÄ vilket sÀtt
pÄverkar ryktet familjens heder och vad riskerar en kvinna om hon fÄr ett
dÄligt rykte?
Arbetets fokus ligger pÄ unga kvinnor frÄn Mellanöstern och deras syn pÄ
begreppet heder, hur denna bevaras respektive förloras. I Mellanöstern har
hedern sin grund i förestÀllningen att kvinnor inte sjÀlva besitter egenskapen
att vÀrna om sin kyskhet i manssamhÀllet. För att bli accepterad i samhÀllet
krÀvs att mannen Àr hederlig och att kvinnan har skamkÀnsla.
Regleringen kring mÀnniskohandelsoffer : - för offret eller för rÀttsprocessen?
Arbetet behandlar mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl av grÀnsöverskridande karaktÀr och fokus ligger pÄ lagstiftningen kring offret i processen. Sveriges instÀllning till mÀnniskohandel, och i synnerhet till offret, Àr sÀrskilt intressant med tanke pÄ den nationella lagstiftningen som kriminaliserar sexköp.Internationell och regional rÀtt presenterar en enhÀllig definition av mÀnniskohandel och stadgar vikten av att Ätala och skydda. Det finns dock fortfarande ingen internationell, Àn mindre regional, konsensus om hur mÀnniskohandelsoffret ska skyddas. I internationell rÀtt verkar skyddsÄtgÀrder vÀga lika tungt som Ätagandet att Ätala, vilket dock inte Äterspeglas i regional rÀtt och nationell lagstiftning. IstÀllet skapas en hierarki: Ätala och sedan skydda.
?Sexiness with humor : those things are normal for me? - Undersökning av kvinnlig och manlig maskerad i nÄgra utav David LaChapelles bilder
David LaChapelle gör bilder som ofta Àr ganska provocerande i sitt uttryck eftersom de ofta förestÀller mer eller mindre avklÀdda kvinnor och mÀn i sexuellt laddade situationer. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka ett par av LaChapelles bilder ur ett genusperspektiv med utgÄngspunkt i konstvetaren Norman Brysons text ?Géricault and ?Masculinity?. I denna text diskuterar Bryson detta med manlig och kvinnlig maskerad genom att bland annat hÀvda att Àven mÀnnen Àr utsatta för den manliga betraktarens blick. Detta med framstÀllningen av kvinnligt och manligt Àr sjÀlva grunden för denna uppsats.