Denna uppsats behandlar det relativt nya begreppet sexuellt självskadebeteende. I studien presenteras tidigare forskning som relaterar till bl.a. självskadebeteende generellt och riskbeteende hos unga. Sex intervjuer har utförts med dels specialister inom sexologisk problematik samt med kuratorer. Studien ämnade tittade närmare på definitioner av sexuellt självskadebeteende, samt vilka värderingar kring kön och god respektive destruktiv sexualitet de förmedlar.

Vårt syfte har varit att synliggöra HBTQ-personers subjektiva upplevelser av bemötande från familj, vänner och inom skola och/eller arbetsliv. För att besvara syftet samt frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyra personer som är uttalat HBTQ. Datamaterialet som inkom analyserades sedan utifrån tidigare forskning samt våra valda teorier som var socialkonstruktivistisk teori och kritisk teori. Resultaten visar att heteronormen inverkar på samtliga nivåer och även på bemötande av HBTQ-personer. Från familj och släkt har våra intervjupersoner till mestadels blivit positivt bemötta, men det finns situationer då de har valt att inte vara öppna med sin sexuella läggning.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur HBT(Q)-personer kan uppleva sig bli bemötta på Ungdomsmottagningen och hur personal på Ungdomsmottagningen kan uppleva sina möjligheter att bemöta dem. Vidare vilken betydelse sexuell läggning och könsidentitet får i mötet. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med personal som arbetar med samtal på Ungdomsmottagningen och HBT(Q)-personer som besökt denna verksamhet. Uppsatsen bygger på följande frågeställningar: ? Vad kan HBT(Q)-personer ha för tankar och känslor inför att besöka ungdomsmottagningen? ? Hur kan de uppleva bemötandet och förståelsen för deras sexualitet och identitet i såväl mötet med personalen på ungdomsmottagningen som i miljön i ungdomsmottagningens lokaler? ? Vilken betydelse kan sexuell läggning och könsidentitet ha i mötet med ungdomsmottagningen och hur tänker HBT(Q)-personer och personalen kring definitioner av sexuell läggning och könsidentitet och hur kan bemötandet påverkas av detta? ? Vilka kunskaper kan personal och HBT(Q)-ungdomar uppleva som viktiga för att bemöta och samtala med HBT(Q)-personer och hur upplever personal att de bemöter HBT(Q)-personer?Vi har analyserat vårt insamlade material utifrån ett Queerteoretiskt perspektiv och Kommunikationsteori.

Bakgrund: Bröstcancer är den främst förekommande cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige. Den primära behandlingsmetoden vid sjukdomen utgörs av kirurgi, varav i vissa fall hela bröstkörteln måste opereras bort via så kallad mastektomi. Tidigare forskning har åskådliggjort att förlusten av ett bröst kan påverka kvinnors kroppsbild och sexualitet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever kroppsbild och sexualitet efter att ha genomgått mastektomi. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar och en kvantitativ.

Bakgrund: Bröstcancer är den främst förekommande cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige. Den primära behandlingsmetoden vid sjukdomen utgörs av kirurgi, varav i vissa fall hela bröstkörteln måste opereras bort via så kallad mastektomi. Tidigare forskning har åskådliggjort att förlusten av ett bröst kan påverka kvinnors kroppsbild och sexualitet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever kroppsbild och sexualitet efter att ha genomgått mastektomi. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar och en kvantitativ.

Bakgrund: Bröstcancer är den främst förekommande cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige. Den primära behandlingsmetoden vid sjukdomen utgörs av kirurgi, varav i vissa fall hela bröstkörteln måste opereras bort via så kallad mastektomi. Tidigare forskning har åskådliggjort att förlusten av ett bröst kan påverka kvinnors kroppsbild och sexualitet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever kroppsbild och sexualitet efter att ha genomgått mastektomi. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar och en kvantitativ.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att parrelationer och sexualliv påverkats efter att den ena i förhållandet förvärvat en hjärnskada. Det kan finnas en diskrepans mellan parets olika syn på vad som är problematiskt i förhållandet. Ofta har hjärnskadan medfört att partnern fått ett ökat ansvar och därmed även en rollförändring. Syfte och metod: Syftet med studien är att belysa hur partners till personer som förvärvat en hjärnskada upplever parrelationen med särskilt fokus på det gemensamma sexuallivet. Studien bygger på åtta individuella intervjuer med partners till personer som i vuxen ålder förvärvat en hjärnskada. Resultat: De övergripande resultaten visar att den förvärvade hjärnskadan påverkat parets dagliga liv.

Introduction: Sexual abuse is more common than statistics show; the number of unrecorded cases is high. Sexual abuse is hard to deal with, it is associated with taboo and shame and at the same time it is a trauma to the one who has been abused which will effect the rest of that persons life. Aim: The aim of this literature review is to describe men and women?s experiences of being sexually abused. Method: A literature review, inspired by Friberg (2006), was conducted.

I denna c-uppsats har vi eftersträvat en förståelse kring vilka omständigheter som hjälper kvinnor utsatta för människohandel för sexuella ändamål att gå vidare och bygga upp ett nytt liv. För att nå denna förståelse har en kvalitativ intervjustudie genomförts där personer som hjälper dessa kvinnor har delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Utifrån deras uttalanden har det i analysen gått att urskilja fem teman som beskriver de hjälpande omständigheterna. Dessa teman beskriver bland annat hur kvinnorna tar sig ifrån sina människohandlare med hjälp av andra, hur de beskrivs som starka överlevare, hur kvinnorna behöver tid, uppmuntran och få ordning på praktiska bitar samt hur nätverk och en framtidstro kan ge dem styrka. Dessa omständigheter, som framkom hjälpa kvinnorna att bygga upp ett nytt liv, tolkades sedan utifrån den salutogenetiska modellen med fokus på generella motståndsresurser samt en känsla av sammanhang.

Problem: Många barn antas falla offer för människohandel för sexuella ändamål och koppleri i Sverige men brottsligheten är dold och omfattningen svårbedömd.Syfte: Studien syftade till att öka kunskapen om människohandel för sexuella ändamål och koppleri med barn i Sverige. Hur kan detta fenomen förstås och vilka är de barn som drabbats?  Metod: Studien har genomförts med en fenomenologisk ansats och genom en detaljerad textanalys av samtliga avkunnade svenska tingsrättsdomar om människohandel och koppleri sedan lagen om människohandel infördes 1 juli 2002. Kunskap grundas därmed på hur rättsväsendet valt att konstruera barnens situation utifrån vad som framkommit i den rättsliga processen. Analysen är inspirerad av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori.Resultat: Av totalt 47 avkunnade domar och totalt 144 målsägande var 33 målsägande barn (under 18 år).

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och räknas till en av de stora folksjukdomarna. Prostatektomi är en av behandlingsmetoderna vid denna typ av cancer och innebär att kirurgiskt avlägsna prostatakörteln och vävnaden runtomkring. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns upplevelser efter genomförd prostatektomi till följd av prostatacancer. Tio vetenskapliga artiklar analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Detta resulterade i fem kategorier: fokusera på att bli av med cancern, förlust av kontroll och strävan att återfå kontrollen, behov av stöd och information, känslor av skam och frustration och förändringar i det sexuella samlivet.

Denna studie kom till efter att RFSU hade börjat arbeta med frågor om sadomasochism, och efter att Socialstyrelsen tog bort sadomasochism ur sin diagnosmanual. Syftet med studien är att ta reda på vilka diskurser som används när media talar om sadomasochism.Queerteori är det teoretiska fundamentet i studien. Jag utgår även från Michel Foucaults teorier. Min metod är foucauldiansk genealogisk diskursanalys. Analysmaterialet består av 33 tryckta artiklar från svenska dags- och kvällstidningar.Resultatet visar att talet om sadomasochism i media följer olika diskurser.

Bakgrund: Patienter inom dialysvård fick lite information om påverkan på sexualitet och samliv som en komplikation av njurarnas bristande funktion. Sexualitet och samliv påverkade individen och dennes livslust i stor utsträckning. Syfte: Syftet var att belysa dialyspatienters sexuella dysfunktion (SD), prevalens, symtom, orsak och bidragande faktorer. Vi ville belysa SD:s påverkan på det psykiska måendet samt i vilken mån patienter sökte och fick behandling. Metod: Vi använde oss av kvantitativa artiklar från Pubmeds databas.

I denna studie behandlade vi rollen som mödrar till sexuellt utnyttjade barn har. Vi utgick från familjer där barnet blivit sexuellt utnyttjat av sin biologiska far eller styvfar. Det huvudsakliga syftet med den här studien är att få en inblick i orsaken till varför en del mödrar till sexuellt utnyttjade barn väljer att inte tro på sitt barn när sexuella övergrepp uppdagas, men också att ta reda på vilken roll modern vanligtvis har i dessa familjer. Vi har även ägnat tid åt att studera hur man på bästa sätt, med eller utan behandling, kan stärka och hjälpa modern att gå vidare. Vi valde att inhämta kunskapen genom att jämföra litteratur som vi fann kring ämnet, med information som vi skaffat genom att göra intervjuer med fyra personer.

Handel med kvinnor är idag ett globalt problem och svenska Rikskriminalpolisen uppskattar att 400 ? 600 kvinnor faller offer för människohandel i Sverige varje år. Frågan om statens ansvar och skyldighet att skydda brottsoffrens rättigheter är i liten grad omdiskuterad. I Sverige är totalt åtta myndigheter inblandade i arbetet mot människohandel med sexuella ändamål, men vilken typ av stöd och skydd får brottsoffren? I detta arbete har de fyra, av totalt åtta, myndigheter som har direkt kontakt med brottsoffren undersökts.