Syftet med detta arbete är att undersöka om det finns skillnader i hur sexåringar i förskoleklass kan lära grundläggande geometriska begrepp, beroende på vilken typ av undervisning de får. Det är en komparativ studie där tre olika grupper av 6-åringar deltagit i tre olika typer av undervisning; praktiska aktiviteter inomhus, lärobok och utomhuspedagogik. För att kunna studera effekten av lektionerna och se likheter och skillnader mellan metoderna gjordes ett test av 6-åringarnas kunskap om geometriska begrepp såväl före som efter undervisningstillfällena. Praktiska aktiviteter visade sig i denna undersökning vara den mest givande metoden, därefter hamnade användningen av lärobok. Däremot visade resultatet att undervisningen i utemiljön inte ledde till några större framsteg hos barnen.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att ta reda på och även bidra till en ökad kännedom om och förståelse för hur grundskoleelever med astma, upplever fysisk aktivitet i och utanför skolan.Hur påverkas de av astman under fysiska aktiviteter på fritiden och i skolan?Hur upplever de att de blir bemötta av sina klasskamrater och idrottslärare?Hur upplever de att astman påverkar deras fysiska prestation?På vilket sätt hanterar de sin astma?MetodI undersökningen ingår sju grundskoleelever med astma, två pojkar och fem flickor. Studien utgår från ett fenomenologiskt förhållningssätt och är en kvalitativ studie som bygger på enskilda intervjuer med varje deltagare. Intervjusamtalen pågick i ungefär 45 minuter. Utifrån det samlade intervjumaterialet formades fem områden.

Detta examensarbete är ett detaljplaneprogram för Kanis och har tagits fram åt Älvsbynskommun. Kanis är ett friluftsområde med olika aktiviteter, framförallt utförsåkning ochlängdskidåkning. I området finns även restaurang, servicehus och ett antal husvagnsplater.Ett detaljplaneprogram upprättas för att underlätta detaljplanearbetet. I programmet skaplanens utgångspunkter och mål framgå samt att de förutsättningar och möjligheter tillaktiviteter i området ska redovisas. Programmet är ett skriftligt dokument som innehåller bådebilder och illustrationer för att förtydliga olika förhållanden och förslag.I examensarbetet har ett dokument för ett planprogram arbetats fram.

Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt beskriva olika sätt att förändra den fysiska boendemiljön för att främja aktivitetsutförandet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom. Litteratursökningen genomfördes i databaser samt manuellt i referenslistor. Analysen av de 16 valda artiklarna genomfördes med en kvalitativ analysmetod och resultatet presenterades i tre kategorier: ?Att känna igen?, ?Att arrangera? samt ?Att förtydliga?. Resultaten av studien tyder på att en mer hemlik och familjär miljö, arrangemang av rum och föremål så att överblickbarhet medges samt förtydligande av boendemiljön genom till exempel skyltar och färgkontraster främjar aktivitetsutförandet.

Syftet med den här studien är att få inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frågeställningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnå för lärande hos barnen med användandet av estetiska uttrycksformer? Vår ambition har varit att synliggöra förskollärares olika sätt att se på användandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod där vi använder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollärare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sätt att se på estetiska uttrycksformer och dess användning i förskolan.

Ett branschanpassat affärssystem är avsett för organisationer verksamma inom samma bransch. Syftet med denna typ av affärssystem är att ge högre passform än standardiserade affärssystem och vara billigare än skräddarsydda affärssystem. Det råder dock brist på kunskap om hur dessa ska utvecklas. Genom vår litteraturstudie presenteras en kravinsamlingsmodell med utgångspunkt i Requirements Engineering som ska ge stöd för utvecklare vid insamling av krav för branschanpassade affärssystem. Utöver det identifierades ett flertal aktiviteter relaterade till modellen.

Syftet med studien var att se hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i svenska. Utifrån insamlat empiriskt material avsågs att besvara tre valda frågeställningar som behandlar lärandemiljön, pedagogernas resonemang kring språkutveckling i sitt arbete samt deras strategier för språkutveckling hos flerspråkiga barn.För studien valdes det sociokulturella perspektivet som tolkningsverktyg. När barnen går till förskolan samspelar de med pedagoger och andra barn, lär och utvecklas i en social kontext där språket är ett viktigt verktyg. Ur det sociokulturella perspektivet sker lärande och utveckling i ett socialt sammanhang.Som metod användes intervjuer och observationer. Studien bygger på sju intervjuer och tjugotre observationer.

I en tidigare kurs "Barns fria tid i fritidshem" utvecklades ett intresse av de äldre eleverna på fritidshemmet, fritidspedagogernas perspektiv och elevernas tillvaro i verksamheten.Syftet med vårt arbete är att undersöka vad orsaken kan vara att de äldre eleverna tar avstånd eller slutar på fritidshemmet. Samtidigt ville vi se vilka aktiviteter som efterfrågas. Önskan var att få belysa de äldre eleverna på fritidshemmet. Insamling av data har skett genom enkäter med elever och intervjuer med elever och fritidspedagoger.Metoden vi har använt oss av är både kvantitativ och kvalitativ undersökning, för att få tillträde till både eleverna och fritidspedagogernas perspektiv.Våra resultat analyserades med hjälp av två teorier, den sociokulturella teorin och ramfaktorteorin samt med hjälp av tidigare forskning. Resultatet visar att de äldre eleverna tycker det är tråkigt på fritidshemmet och de saknar varierade aktiviteter som passar för deras ålder och mognad.

SammanfattningDen här uppsatsen handlar om en organisatorisk förändring på ett sjukhus. Genom att göra en fallstudie vid Akademiska sjukhuset har vi kunnat undersöka hur mål och förväntningar på verksamheten påverkar både sjukhusets och enskilda avdelningars arbete. Vi har genom en kvalitativ studie undersökt hur dessa krav hanterats samt hur man valt att förändra och lägga upp verksamheten för att uppfylla dem. Som utgångspunkt för vår analys har vi haft en teoretisk referensram som utgår från målstyrning och på vilket sätt det är tänkt att en sådan fungerar, samt kritik mot den metoden att styra och motivera en organisation. Vi har även utgått ifrån tankar om processorientering som ett sätt att organisera en verksamhet för att hantera ett övergripande mål och förfina en kedja av aktiviteter.

Syftet med den här studien är att få inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frågeställningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnå för lärande hos barnen med användandet av estetiska uttrycksformer? Vår ambition har varit att synliggöra förskollärares olika sätt att se på användandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod där vi använder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollärare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sätt att se på estetiska uttrycksformer och dess användning i förskolan.

Män som utsatts för sexuellt våld är ett ämne som erhåller lite uppmärksamhet både inom forskning och i vardagligt tal. Att analysera skriven medias framställning av sexuellt våldsutsatta män har så vitt jag vet inte utförts i en svensk vetenskaplig kontext innan, vilket gör denna studie unik i sitt slag. Studiens primära syfte var att undersöka hur män som utsatts för sexuellt våld framställs i skriven media. Jag ville se huruvida media bekräftar eller förkastar de sociala myterna kring ämnet. Vidare så var målet med studien att ytterligare belysa ämnet för att lyfta upp det för diskussionen och fördjupa förståelsen och kunskapen för ämnet.

SammanfattningDenna uppsats behandlar muntlig kommunikation i gymnasieskolans ämnen svenska och engelska. Kommunikation är en central del i alla människors liv. Det muntliga är utgångspunkten i lärandet och muntlig kommunikation förekommer mycket mer än skriftlig kommunikation i samhället. Skolan är en plats där människor med olika bakgrund träffas och är därför en utmärkt plats för kommunikation mellan dessa. Kommunikation krävs för att respekt och förståelse för andra människor ska uppstå.Det muntliga likställs med det skriftliga i styrdokumenten och muntliga aktiviteter ska enligt styrdokumenten genomföras i ämnena svenska och engelska på gymnasiet.

Studien handlar om heteronormativitet i grundskolans sex- och samlevnadsundervisning. Heteronormativitet är antagandet om att det enda rätta och normala är att vara heterosexuell. Normer finns överallt i olika kulturer och grupper, heteronormen är en ledande och övergripande norm i vårt samhälle. I skolan kan svårigheter uppstå för de elever som på något sätt avviker från heteronormen. Svenska lärarutbildningar berör ämnet sex och samlevnad i mycket begränsad utsträckning vilket kan medföra att lärare inte har den kunskap som krävs för att undervisa i ämnet.

2005 antogs en fördjupad översiktsplan för stadsdelarna Rissne, Hallonbergen och Ör i Sundbyberg. Ett av målen med den fördjupade översiktsplanen var att stärka de offentliga rummen i stadsdelarna för att skapa ett livaktigt och varierat stadsliv under dygnets alla timmar, attraktivt för människor i alla åldrar och präglat utav mångfald. Hallonbergsplan är ett ?busstorg? beläget i direkt anslutning till Hallonbergens centrumanläggning. Målet med rapporten var att analysera Hallonbergsplan ur ett socialt perspektiv med fokus på platsens fysiska miljö och vilka förutsättningar den fysiska miljön ger för att skapa det stadsliv som har formulerats som mål med den fördjupade översiktsplanen.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka elevers läsvanor och attityder till skönlitteratur. I min studie, som riktar in sig på elever i årskurs 9, vill jag ta reda på pojkars och flickors läsvanor och attityder och se om det framkommer några skillnader dem emellan. Jag vill få reda på hur mycket eleverna läser och hur mycket tid som ägnas åt läsning i jämförelse med andra aktiviteter. Jag tog del av tidigare forskning inom området och genomförde sedan en enkätundersökning på en skola i en svensk storstad. Min undersökning visar att det är stor skillnad på hur mycket eleverna läser.