Bakgrund: Bröstcancer är kvinnans vanligaste cancersjukdom. Behandlingen kan innehålla flera metoder som kirurgi, strålbehandling, cytostatika och hormoner. Sexualitet är ett viktigt grundbehov som har betydelse för livskvalitén. Bröstcancerbehandlingen ger många biverkningar som kan påverka upplevelsen av sexualitet. För att sjuksköterskan ska kunna bedriva god omvårdnad av hela människan behöver hon ha kännedom om hur upplevelsen av sexualitet kan förändras under och efter bröstcancerbehandling.

The purpose of this essay is to analyse how medial representations in a specific cultural debate expresses thoughts about gender, power and speech. The debate in question took place in Sweden 2010 and was about an inspection of sexual harassments in the Swedish acting area, made by Sveriges Radio, Ekot. This essay examines the made representations of the debate, with a feministic point of view and concludes that a male gaze shapes the form of speech and gives the debate a discourse sort of reasoning about gender. The special discourse formatted in the examined area contains a certain conception of power and the structure of power, which is also explained by the male gaze and the meaning of post-feminism..

Prostitutionsfenomenet är på intet sätt nytt och har bidragit till diskussioner under flera århundraden. I Sverige kan vi följa synsättet på prostitutionen genom, bland annat, lagstiftning och vi kan se hur man gått från att fokusera på den sexuella handlingen till den prostituerades roll och slutligen till köparens roll. Detta har lett till att vi idag har en lagstiftning som innebär att köp av sexuella tjänster är förbjudet, däremot inte försäljning av detsamma. Sveriges lagstiftning är unik i världen och många andra länder har istället valt att legalisera prostitution helt eller att straffbelägga säljaren snarare än köparen. Detta får givetvis betydelse även i Sverige, om inte annat så genom det europeiska samarbetet.

Denna studie har till syfte att undersöka vad som är specifikt med de ungdomar som begått det sexuella övergreppet gruppvåldtäkt, samt ge en bild av den behandling som erbjuds dem. Studien består av en redogörelse för aktuell forskning och teori samt av intervjumaterial med två experter som arbetat med unga förövare.Aktuell forskning både i Sverige och utomlands, främst England och USA, har studerats och valts ut till den teoretiska bakgrunden. Studien utgår från tre teoretiska förklaringsmodeller, en psykologisk, en sociologisk och en utvecklingsekologisk samt ett juridiskt perspektiv. En stor del av teorin fokuserar på området enskilda unga förövare som förgriper sig sexuellt på mindre barn. Det har varit svårt att hitta forskning och litteratur kring uppsatsens specifika område vilket också genomsyrar materialet.

Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna i världen. Behandling av prostatacancern, såsom till exempel kirurgisk behandling, prostatektomi, leder ofta till erektil dysfunktion. Den påföljande sexuella dysfunktionen, påverkar männens självkänsla, hälsa och relationer. Sexualitet generellt är dock någonting som sällan diskuteras inom vården då både vårdpersonal och patienter anser ämnet vara obekvämt och genant. Syftet med denna studie var att undersöka prostatacancerpatienters och deras partners upplevelser av den sexuella dysfunktionen som följer prostatektomi.

Allogen SCT, kan ge biverkningar på mäns sexuella hälsa i form utav minskat sexuellt intresse, skador på genitalierna och sexuell dysfunktion men även psykiska påfrestningarna från grundsjukdomen och behandlingen kan påverka patienternas sexuella hälsa. Detta examensarbete ingick i ett kvalitetsutvecklingsprojekt i vilket välbefinnande efter allogen stamcellstransplantation undersöktes. I projektet ingick tio studenter som tillsammans gick igenom journalhandlingar för patienter som genomgått allogen STC, för att ta reda på hur patienternas välbefinnande påverkades under ett år efter allogen SCT. Syftet med detta examensarbete var att beskriva i vilken omfattning sexuell hälsa dokumenteras samt vilka eventuella problem med sexuell hälsa som dokumenterats i patientjournaler hos män under det första året efter genomgången allogen SCT. Examensarbetet var en retrospektiv, longitudinell, ickeexperimentell empirisk uppföljningsstudie med en kvalitativ ansats.

Bakgrund: Gruppen äldre icke-heterosexuella i Sverige beräknas omfatta 80 000 personer. I sjuksköterskeutbildningen existerar begränsad kunskap om äldre HBT-personer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara äldre och icke-heterosexuell.Metod: I litteraturstudien sammanställdes åtta kvalitativa artiklar publicerade mellan 2001 och 2009. Litteratursökningar genomfördes i databaserna CINAHL, PsychINFO och PubMed. Efter genomläsning, kvalitetsbestämning och analys av innehållet sammanställdes artiklarna i fem kategorier och 16 subkategorier.Resultat: Äldre icke-heterosexuella såg på och hanterade sin sexuella identitet på olika sätt. Överlag tyckte många deltagare att de hade ett gott självförtroende samt kände att de var nöjda med livet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Denna uppsats syftar till att undersöka hur fyra sexuellt dominanta kvinnor uppfattar sin sexualitet. Särskilt inriktar den sig på hur kvinnorna definierar sig som sexuellt dominanta och vad dominans innebär för dem sexuellt men också till vardags och generellt. Vidare undersöks hur informanterna uppfattar sin sexuella dominans i relation till sin identitet och sitt identitetsskapande överlag. För att kunna verkställa syftet har fyra kvinnor intervjuats som alla definierar sig som sexuellt dominanta på ett eller annat vis. Fortsättningsvis inriktar sig uppsatsen på kvinnor som utövar sin sexuella dominans via aktiviteter och uttryck för dominans vanliga inom bdsm..

Bakgrund: Gynekologisk cancersjukdom drabbar årligen 2800 kvinnor i Sverige. Behandling av gynekologisk cancersjukdom kan innebära påfrestande biverkningar, både fysiska och psykiska, som kan påverka den sexuella hälsan. Sexualitet och sexuell hälsa är sammanlänkat med välbefinnande och hälsa. Personcentrerad vård beskrivs som en av sjuksköterskans kärnkompetenser och innebär att se patienten som en person med unika behov, resurser och erfarenheter. Sexualitet kan vara ett intimt och känsligt samtalsämne, vilket ställer krav på sjuksköterskans kompetens.

Young men who commit sexual abuse is a complex topic. This study is based on litterature on the subject and the material is processed through a qualitative content analysis. The study aims to study how the litterature describes the reasons why young men commit sexual abuse. It also aims to explore what is described to be effective treatment of young men who committed sexual abuse. The study found that most of the young men who commit sexual abuse comes from families where violence and psycohological abuse occurs. Many have themselves been victims of sexual abuse.

Uppsatsen syftar till att visa hur normer kring kön och sexualitet upphävs och utmanas under lajv (levande rollspel). Materialet som används är fältanteckningar från en deltagande observation under ett lajv och fem intervjuer med lajvare. Resultatet visar att heteronormativiteten och den heterosexuella matrisen bryts under lajv, det vill säga det finns en queer dimension under lajv. Denna brytning är möjlig eftersom lajv blir ett liminalt tillstånd genom leken och därmed inverteras samhällets normer. Under lajv kan deltagarna spela med sin könsidentitet och sin sexuella identitet vilket tydligt visar att dessa identiteter inte är några fasta kategorier utan föränderliga och flytande.

Vid en tillbakablick, visas det tydliga förändringar i svensk lagstiftning om sexualbrott mot barn. Det förekom till exempel länge att även barnen kunde straffas med döden om det blivit utsatt för våldtäkt. En stor del i lagändringarna är just ändringar i samhällsvärderingarna som ligger till grund för det vi tror på. Just dessa värderingar är grunden till att Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Detta undertecknande medförde i sin tur att Sverige måste anpassa sina lagar, till det som föreskrivs i barnkonventionens artiklar för att öka skyddet för barn, samt för att harmonisera med konventionen i sin lagstiftning.

Denna studie utgår från hypotesen att det finns en traditionell modell för manlig homosexualitet i Latinamerika. Med studien vill man undersöka ifall modellens mall stämmer överens med de fallen som analyseras. Forskningsfrågorna som styr undersökningen är 1 Hur väljer män som har samlag med män att identifiera sig sexuellt? 2. Vad anses vara ?normalt? inom manliga sexuella sammanhang? Metoden som har använts är positivistisk fallstudie.

Syftet med vår studie har varit att studera hur några unga män reflekterar kring köp av sexuell(a) tjänst(er) samt till vilka eventuella diskurser om köp av sexuella tjänster som dessa reflektioner kan tänkas anknyta till. För att svara på vårt syfte har vi valt oss av följande frågeställningar: Hur diskuteras köp av sexuella tjänster utifrån en individ- och samhällsnivå med fokus på fri(villig)het och ansvar? Är detta förhållningssätt någonting som förändras utifrån om köpet görs på olika arenor som internet eller utomlands? Påverkar köparens eventuella motiv bakom köpet diskussionen kring köp av sexuella tjänster? Vilka diskurser kring prostitution uppkommer i deras diskussion och vilka är de mest framträdande? Vi har genomfört tre stycken internetbaserade fokusgruppsintervjuer via msn-chatt och sammanlagt deltog 13 intervjupersoner, 11 via fokusgruppsintervjuer samt ytterligare två via e-post. Vår urvalsgrupp, unga män i åldern 18-29 år, rekryterades via öppen annonsering på två olika ungdomsforum, Ungdomar.se samt Fryshuset.se samt via Facebook.com. Som ett försök att förstå de olika resonemang som lyfts angående köp av sexuella tjänster i de övergripande samhällsdiskurserna inspireras vi i studien av att koppla intervjupersonernas reflektioner till fem olika förståelsediskurser; sexköp som ekonomisk verksamhet, sexköp som våld, sexköp som social konstruktion, sexköp som drift och sexköp som beroende.