Lagen om förbud mot köp av sexuell tjänst (Brottsbalken 6 kap 11 §) infördes i Sverige 1999.När lagen utarbetades var den, internationellt sett, unik i sin utformning eftersom den utmäterstraffansvar för den som köper en sexuell tjänst men inte för den som säljer den. Föreliggandeundersökning ämnar söka svar på frågor kring hur den dominerande diskursen om sexhandelsåg ut inför och i samband med att lagen kom till, hur den säljande och köpande parten i sexhandelngestaltas i förarbetena och vilka värden som genom argumentationen för och emot enkriminalisering framhålls som skyddsvärda i förhållande till sexhandeln. Den tidigare forskningensom presenteras visar på i grova drag två motstående förhållningssätt till prostitution,som båda hävdar en feministisk utgångspunkt men som ur olika perspektiv fokuserar på kvinnansrättigheter. Den teoretiska och metodologiska utgångspunkten i min studie är diskursanalys.Undersökningen präglas av en socialkonstruktivistisk syn, med begrepp från kritiskdiskursteori som ämnar belysa materialet och svara på frågor ur ett diskursivt perspektiv ochett genusperspektiv. Frågorna har besvarats i huvudsak med en kvalitativ metod, men medinslag av enstaka kvantitativa mätmetoder som komplement.

Studiens syfte var att utforska kvinnors erfarenheter av oönskadsexuell kontakt med män. Åtta kvinnor i åldrarna 22-41 intervjuades. Studiensresultat visade att erfarenheterna skett i samspel med mannens vilja som nav.Kvinnornas handlingsutrymme begränsades av förväntningar, sanktioner,svårigheter att avvisa samt tvingande handlingar. Erfarenheterna hade osynliggjortsspråkligen och socialt. Begripliggörandet av det som skett var komplicerat fördeltagarna.

Syftet med studien var att kartlägga unga kvinnors miktionsvanor (kissvanor) och förekomst av UVI. Dessutom undersöktes om det fanns ett samband mellan ett lågt antal miktionstillfällen och/ eller sexuell relation och/ eller kirurgi i urinvägarna för förekomsten av UVI hos unga kvinnor. Det visade sig att tonårskvinnorna gick mer sällan på toaletten. Det var vanligt att kvinnorna genomgått UVI. Låg miktionsfrekvens verkade inte öka risken för UVI.

Kvinnan kan du sälja igen -och- igen -och- igen, tills hon är död.Så säger Iluta Laca, ordförande i Martacenter i Riga och en av deltagarna på Palmedagarna i Västerås under hösten 2005. Laca arbetar med att hindra att flickor hamnar i trafficking men även med att rehabilitera redan utsatta.Trafficking är inget nytt fenomen, redan under 1800-talets senare hälft fanns det prostituerade från Europa i Buenos Aires och i Indien. Detta kallas för den ?vita slavhandeln?. Den ersattes senare av den ?svarta slavhandeln? som kan delas in i fyra vågor och handlar om kvinnor som kommit till västvärlden.

I den här studien intervjuas tretton kristna hbt-personer om kristna normers roll i ?komma ut?-processer. Syftet med studien är att söka en förståelse för hur sexuell identitet kan skapasunder ungdomsår utifrån de normer och värderingar som kan finnas i kristna kontexter.Slutsatsen är att det i kristna kontexter ofta finns en stark heteronorm som gör det konfliktfylltför kristna hbt-personer att leva ut sina sexualiteter.För att hälsa ska kunna uppnås för kristna hbt-personer krävs en kristen kultur som inte baraaccepterar, utan även tar ställning för att all kärlek i trohet och respekt är lika värdefull ochlika rikligt välsignad som den heterosexuella..

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar var vanligt förekommande och hade kommit att bli ett stort hälsoproblem. Ofta ledde diagnosen till ett försämrat välbefinnande för både den vårdsökande personen och även för partnern. För flertalet var dock sexualiteten en viktig del av välbefinnandet. Risken att välbefinnandet kunde kommit att påverkas var stor då förekomsten av sexuella problem visats vara dubbelt så hög i denna grupp gentemot den allmänna populationen.Syfte: Syftet var att beskriva hur hjärt- och kärlsjukdomen påverkade sexualiteten hos vårdsökande personer och deras partner.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ analys genomfördes. Nio artiklar som söktes fram genom Cinahl och Medline samt en artikel genom sekundärsökning ingick i översikten.

Syftet med studien var att kartlägga unga kvinnors miktionsvanor (kissvanor) och förekomst av UVI. Dessutom undersöktes om det fanns ett samband mellan ett lågt antal miktionstillfällen och/ eller sexuell relation och/ eller kirurgi i urinvägarna för förekomsten av UVI hos unga kvinnor. Det visade sig att tonårskvinnorna gick mer sällan på toaletten. Det var vanligt att kvinnorna genomgått UVI. Låg miktionsfrekvens verkade inte öka risken för UVI.

Studien syftar till att undersöka manliga idrottslag och få en ökad kunskap i gruppdynamikens uppbyggnad och påverkan på laget och dess individer. Metoden som används för detta är tre stycken halvstrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet visade att gruppdynamiken är en väldigt vikig del av idrottslag. Stämningen som finns är byggd på gamla traditioner om hur män i grupp ska fungera samt på en rollsättning som görs i laget. Detta i sin tur skapar en speciell ton och kommunikation inom laget som främjar vi-känslan och samhörigheten.

Dutton och Aron visade 1974 hur arousal genom felattribution kanleda till sexuell attraktion. Syftet med studien var att utifrån dessa upptäckter undersöka singelaktiviteter och nätdejting. Med hjälp av en webenkät innehållande delar om nätdejting, singelaktiviteter och personlighet har detta fenomen testats i ett dejtningsammanhang. Försökspersonerna bestod av 253 män och 389 kvinnor mellan 18 och77 år. Resultatet visade att de som deltagit i en singelaktivitet som gav upphov till hög arousal hade större chans att få kontakt med någon och att fortsätta träffa denna efteråt än de som inte blivit uppe ivarv av aktiviteten.

Sammanfattning Har kvinnor verkligen samma sexuella behov som män? Den här studien behandlar yrkesverksamma kvinnors föreställningar kring sexualitet. Kvinnorna är i åldern 19-65 år. Syftet med studien är att kartlägga kvinnors föreställningar om sin egen och andra kvinnors sexualitet. Förhållningssättet till kvinnors sexualitet i Sverige har förändrats genom åren.

Det här är en kandidatuppsats vars syfte är att undersöka gymnasieungdomars attityder till och åsikter om vad som är normen i sexuella sammanhang samt hur deras syn på olika sexuella läggningar ser ut. Ämnet som har valts för undersökning beror på författarnas egna intressen samt att vi anser att det är relevant för socialt arbete att ha kunskap om de sexuella normer som finns bland ungdomar idag. Detta för att man ska kunna bemöta dem på ett korrekt och kompetent vis. Sex stycken semistrukturerade intervjuer med gymnasieungdomar har genomförts. Sedan har en kvalitativ innehållsanalys gjorts där materialet har analyserats med hjälp av tre teorier: socialkonstruktionism, queerteori och sexuella script.

INTRODUKTION: Sexuell hälsa anses vara en viktig del av livet och nära förknippat med livskvalitet. En sjukdom som cancer och dess behandling kan påverka en persons sexualitet negativt. Patienter uttrycker ett behov av att få information och samtal om sexualitet. Detta borde kunna tillgodoses av sjuksköterskor, då kommunikation och hälsofrämjande arbete är en del av professionen enligt kompetensbeskrivningen. Behovet verkar dock inte bli tillfredsställt i den utsträckning patienter önskar.

Bakgrund: Demens ?r en obotlig sjukdom som utvecklas fr?n mild kognitiv funktionsneds?ttning till avancerad sjukdom med stora behov av st?d. P? v?rd- och omsorgsboenden har sjuksk?terskan stort ansvar f?r att bibeh?lla livskvalitet och ge en god palliativ v?rd som enligt nationella riktlinjer ska vara personcentrerad. Den palliativa v?rden av personer med demenssjukdom har visat sig ha l?gre kvalitet ?n den palliativa v?rden av personer med andra diagnoser. Syfte: Att belysa sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda personer med demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende. Metod: Strukturerad litteratur?versikt d?r kvalitativa studier och studier av mixad metod s?ktes via databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och genom manuell s?kning.

Bakgrund: Den vanligaste tumörsjukdomen hos män är prostatacancer, samtidigt som prostatacancer oftast drabbar äldre män ökar andelen äldre i befolkningen vilket har medfört en ökad incidens. Den vanligaste behandlingen för att bota prostatacancer är operation då prostatakörtel, sädesledare och sädesblåsor opereras bort, radikal prostatektomi. Den mest betydande komplikationen efter detta ingrepp är impotens. Hur impotens efter radikal prostatektomi upplevs är till stor del beroende av sjuksköterskans roll i omvårdnaden. Syfte: Att beskriva vad tidigare studier visat om mäns upplevelser av erektil dysfunktion och dess påverkan på sexualliv och livskvalitet efter genomgången radikal prostatektomi.

Sammanfattning Har kvinnor verkligen samma sexuella behov som män? Den här studien behandlar yrkesverksamma kvinnors föreställningar kring sexualitet. Kvinnorna är i åldern 19-65 år. Syftet med studien är att kartlägga kvinnors föreställningar om sin egen och andra kvinnors sexualitet. Förhållningssättet till kvinnors sexualitet i Sverige har förändrats genom åren.