Den här uppsatsen handlar om hur rapporteringen om registrerat partnerskap och könsneutralt äktenskap i svensk dagspress såg ut under perioden 1 januari till 31 mars 1995 respektive 1 maj till 31 juli 2009. Genom att jämföra hur samkönade relationer, äktenskap och familjebildning gestaltas i texterna under de båda tidsperioderna, har syftet varit att undersöka huruvida rapporteringen har förändrats i riktning mot en mer tolerant diskurs. Studiens frågeställningar rör bland annat förekomsten av olika former av uttryck för diskursiv diskriminering i texterna samt andelen positiva/negativa uttalanden.Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, och betraktar de dagliga medierna som betydelsefulla agenter när det gäller att befästa eller utmana diskurser om vad som betraktas som normalt avseende olika sociala grupper.341 artiklar i svensk dagspress har undersökts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys. Tjugo artiklar har också valts ut för en kritisk diskursanalys baserad på Norman Faircloughs modell och Kristina Boréus typologi över diskursiv diskriminering.Resultatet visar att negativa uttalanden om samkönade relationer inte är lika vanliga 2009 som de var 1995, och att representationerna har förändrats i riktning mot en större mångfald när det gäller könsfördelning såväl som olika former av sexuell orientering. Samma mönster kan ses när det gäller negativ andrafiering och förslag som pekar mot negativ särbehandling av samkönade par, vilka inte är lika vanliga 2009 som de var 1995.

Skolan ska förmedla lika undervisning för alla, oavsett kön, ursprung, sexuell läggning eller religionstillhörighet. Frågan är dock om den likvärdiga undervisningen ger en likvärdig bild av alla religioner och kulturer? Hur ser det ut i läromedlen och vilken bild ger undervisningen?Islam är en religion som växer, både i Sverige och i världen. I takt med att den muslimska befolkningen blir allt större ökar även fördomarna mot muslimerna och den så kallade islamofobin får ett starkare fäste hos många människor. Hur bör skolan göra för att minska fördomarna och den utsatthet som många av de muslimska ungdomarna känner?Denna litteraturstudie försöker besvara dessa två problem tillsammans.

I det här arbetet har vi undersökt hur lärare inom idrott och hälsa upplever simundervisning och vilka upplevelser de har av hinder och möjligheter för att bedriva simundervisning utifrån styrdokumenten. Studien har genomförts med en kvalitativ insamlingsmetod. Empirin bestod av intervjuer med sex lärare i ämnet idrott och hälsa som är verksamma på sex olika högstadieskolor i södra Sverige. I resultatet fick vi reda på hur lärare ser på simundervisning och att den ser väldigt annorlunda ut och att den på vissa skolor till och med har avskrivits, trots att ämnet tydligt står med i kunskapskraven. Resultaten visade även att respondenterna upplever faktorer som tid, ekonomi och avstånd till simhall begränsar möjligheterna för simundervisningen. Det resultat vi fick fram har behandlats med utgångspunkt i Dahllöfs (1967) ramfaktorteori samt Bernsteins (2000) begrepp framing och classification. Analysen visade att ämnet idrott och hälsa är starkt avgränsat från andra ämnen på grund av bristande stöd från kollegor samt att ämnet är svagt inramat i och med att det inte fanns någon tydlig pedagogisk praktik..

Bakgrund: Hälsoutgifterna i förhållande till BNP har i flera länder ökat, samtidigt som vissa länder uttryckt oro över att fokus på utgiftsrestriktioner har skadat prestationerna inom hälsosystemet. Utvecklingen inom den isländska hälsosektorn är densamma.Syfte: Denna studie syftar till att beskriva och behandla de huvudsakliga problem som den isländska hälsosektorn står inför, redovisa åtgärder och reformer som har utförts med tyngdpunkt i privatiseringsplanerna samt diskutera möjliga alternativ för framtiden.Genomförande: Studien genomfördes parallellt med praktik på Sveriges ambassad i Reykjavik, Island. Det har bidragit till att författaren disponerat över ett stort informationsunderlag vilket underlättat förståelsen för specifika isländska faktorer, attityder och levnadssätt.Resultat: Det är viktigt att isländska staten har klara definitioner gällande vilken rättvisa som skall finnas i hälsosystemet. Fondering och ökad prevention samt införande av en resultatorienterad budget samt att staten utformar ett väl fungerande system för kvalitets- och kostnadskontroll för att få till stånd en effektiv privatisering..

Ett av de största folkhälsoproblemen för både män och kvinnor är hjärt- kärlsjukdom. Varje år drabbas 26 000 personer och behöver vårdas på sjukhus. Idag är vårdtiden kort, ca 2-3 dagar och patienterna befinner sig ofta i chock efter sin hjärtinfarkt. Detta kan resultera i att de har svårt att ta till sig den information som ges. Patienterna behöver få insikt i att hjärt- kärlsjukdom är en kronisk sjukdom och vilka livsstilsförändringar som bör göras för att minska risken för att drabbas av ny hjärtinfarkt.

Syfte: Undersöka preventivmedelsanvändning, sexuellt riskbeteende gällande könssjukdomar och oönskade graviditeter samt skillnader i sexuellt riskbeteende mellan olika ursprung, självförtroende och ålder vid sexuell debut hos kvinnor i åldern 14-31 år. Metod: En enkätundersökning, konsekutivt urval, utförd på RFSU-kliniken under år 2011 inkluderade 419 kvinnor. Resultat: Kondom var det vanligaste preventivmedlet vid första samlaget och p-piller var vanligast vid senaste samlaget. Nästan hälften, 48,7 %, hade haft en könssjukdom, klamydia var vanligast. Över hälften, 60,2 %, hade riskerat att få en könssjukdom och 45,6 % hade riskerat att bli oönskat gravid under de senaste tolv månaderna.

Urination is a biological need but the routines surrounding urination are culturally specific and ever changing. This makes the organization of public space an important part in deciding what actions are made possible for the people in it. This paper considers women?s public urination and the possibilities to merge the need to urinate and the construction of the female body as feminine.A number of texts that describe the construction of the female body and identity as both gendered and socially produced are analysed in relation to women?s experiences of incontinence. Incontinence as a medical diagnosis is by this becoming possible to question, and may be seen as one of several strategies used to manage both the organization of the public space and the expectations of the female body to be a docile body.The conclusion is that a woman who wants to enter public space has the following options when it comes to the need to urinate:To strive for the feminine ideal.

Denna uppsats har haft examensarbetet ?MPLS kontra traditionell IP-routing - enjämförelse av resursåtgång? av Sebastian Viking och Anton Öhlin som stöd. Derasarbete jämförde processoranvändning vid routing med, respektive utan, MPLS.Resultatet påvisade att MPLS gav högre processorbelastning gentemot traditionell IProuting,tvärtemot vad teorin för MPLS säger. På grund av uppenbara motsägelsermellan teori och praktik ämnade detta arbete skapa en hypotes som undersöks deduktivtmed målet att bekräfta dess utsaga: På grund av MPLS, respektive IP:s implementation iunderliggande hårdvaruarkitektur, kommer ingen märkbar skillnad iprocessorbelastning att uppvisas vid tester där en routers uppgift är att förmedla paket.Vi har därför återskapat deras tester för att verifiera äktheten i deras resultat. Resultetfrån våra egna tester visade ingen uppenbar olikhet mellan routingteknikerna IP medCEF, respektive MPLS.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Sexualiteten är en integrerad del av oss alla, men trots det är detta ett ämne som alltförofta negligeras i vården. WHO fastställde 1975 att problem med sexualiteten ärviktigare och mer genomträngande för individers hälsa än vad man tidigare tillstått.PLISSIT är en samtalsmodell som är användbar när man skall prata om sexualitetoch den är ett ramverk för att underlätta samtalet. Denna litteraturstudies syfte var attta reda på vad PLISSIT-modellen innebär och hur sjuksköterskan kan använda sig avden när hon eller han skall prata om sexualitet med patienten. Frågeställningar somskall besvaras är när det är lämpligt att ta upp frågor av sexuell karaktär och vemsansvar det är att ta upp frågor kring sexualitet, vad det finns för hinder och möjligheterhos sjuksköterska respektive patient och hur man kan formulera frågor på PLISSIT-modellens olika nivåer. Studien grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar ochmetoden har varit en blandning av deduktiv och induktiv ansats med PLISSITmodellenskategorier som utgångspunkt.

Studien undersöker hur talutrymme och talstruktur kommer till uttryck i klassrumsmiljö. Avsikten är att skapa en förståelse för och synliggöra hur talstrukturen ser ut mellan lärare och elever. Ansatsen som används för att undersöka syftet är kvalitativ och studien har genomförts som en kombinerad observations- och intervjustudie. Två klassrumsobservationer har genomförts och tre yrkesverksamma lärare har intervjuats. Ett sociokulturellt perspektiv samt teorin om social responsivitet är studiens viktigaste teoretiska utgångspunkter (Asplund 1987, Säljö 2000, 2005).

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, det är av betydande vikt för kommande behandling att upptäcka den i tid. En fjärdedel av all bröstcancer upptäcks genom att kvinnan känner på, det vill säga palperar sina bröst. Mastektomi är den vanligaste behandlingen vilket innebär att ett bröst avlägsnas genom ett kirurgiskt ingrepp. Kvinnor som nyligen opererats kan känna sig oroliga och deprimerade. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter efter att ha genomgått mastektomi.

Monetära belöningar är en vanlig förekommande metod i kunskapsintensiva företag för attöka motivation och därmed prestation hos en organisations medarbetare samtidigt sommonetära belöningars influens på motivation är ett omtvistat ämne där vitt skilda resultat haruppvisats. Ett förbisett område inom motivationsforskning är huruvida monetära belöningarinfluerar strategiskt lärande. Dock använder kunskapsintensiva företag monetära belöningarsamtidigt som anställdas strategiska lärande är av stor vikt för fortsatt överlevnad. Dennauppsats ämnar därmed belysa detta med intentionen att utveckla forskningsbidrag till såvälteori som praktik. Resultatet av vår kvalitativa undersökning tyder på att motivation tillstrategiskt lärande influeras av autonom motivation och att monetära belöningar indirektinfluerar till motivation genom att vara en symbol för att uppnå något för individen önskvärt.Subjektiva och otydliga mål kan vara fördelaktiga för att åstadkomma autonom motivationhos företagets individer då dessa uppmuntrar till nyfikenhet och egna individuella tolkningar..

I takt med att konkurrensen på arbetsmarknaden blir allt hårdare samtidigt som det pågår ett generationsskifte inom olika branscher så är det viktigare än någonsin att hitta talangfulla medarbetare med rätt kompetens. I denna kvalitativa studie undersöktes en verksamhet i ett företag som samarbetar med diverse universitet för att förbättra utbildningarna och skapa en större rekryteringsbas. Syftet med studien var att få en förståelse för hur företaget strategiskt arbetar med att attrahera studenter från verksamhets utbildningar. Studien har utgått från teorier och forskning som berör Employer Branding samt motivation. Nio semi-strukturerade intervjuer genomfördes med anställda som arbetar i verksamheten.

  Vilka bedömningsinstrument som används inom missbruks- och beroendevården och hur Sveriges kommuner använder instrumenten är ett outforskat område. Socialstyrelsen publicerade år 2007 nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård där man förespråkar användandet av bedömningsinstrument. Studien har granskat i vilken utsträckning och i vilket syfte bedömningsinstrument används och hur förutsättningarna ser ut för användningen av bedömningsinstrument inom socialtjänstens arbete med missbruks- och beroendevård. Hur frekvent är användningen av bedömningsinstrument och vilka för- och nackdelar framkommer i bruket av dessa? Uppsatsen har en kvantitativansats med kvalitativa inslag och utgår från telefonintervjuer med tio respondenter.