Som bytesdjur mÄste zebran stÀndigt vara pÄ sin vakt för att undvika att falla offer för ett rovdjur. De tre zebraarter som finns i vÀrlden Àr bergzebra, stÀppzebra och Grevyzebra. De olika arterna lever pÄ olika platser och de har Àven olika sociala strukturer. Inom flocken anvÀnder zebrorna sig av olika strategier som gör att rovdjuren fÄr svÄrare att anfalla dem. En del av dessa strategier Àr zebrornas vaktbeteende dÄ de hjÀlps Ät att vakta flocken mot rovdjur i olika situationer.

LÀkemedelsbranschen har under de senaste Ären förÀndrats. Konkurrensen har ökat och det har blivit allt viktigare att utmÀrka sina lÀkemedel och dess varumÀrken för att kunna behÄlla, hitta nya kunder samt öka sina marknadsdelar. Pressade priser, större utbud och sÀmre patentskydd Àr ytterligare bidragande orsaker till det tuffa klimatet.Som en följd av det hÄrdnande konkurrensklimatet försöker lÀkemedelsföretagen i allt större utstrÀckning finna nya konkurrensfördelar för att överleva pÄ marknaden som karaktÀriseras av likvÀrdiga produkter. Detta har lett till nya trender inom branschen, sÄsom varumÀrkesbyggande, ökad marknadsföring och Customer Relation Management (CRM).Schering och Nycomed Àr tvÄ lÀkemedelsföretag som Àr verksamma i denna bransch och konkurrerar med deras nÀstintill identiska akut-p-piller Postinor och Norlevo. Det Àr ett preparat som förhindrar oönskade graviditeter dÄ man inte har skyddat sig vid samlag, felaktig anvÀndning av kondom eller utebliven p-pilleranvÀndning.

NĂ€r den demografiska sammansĂ€ttningen i det svenska samhĂ€llet förĂ€ndras, sĂ„ förĂ€ndras Ă€ven arbetskraftens sammansĂ€ttning. År 2015 uppskattas nĂ€stan 30 procent av befolkningen mellan 18 och 64 Ă„r ha utlĂ€ndsk bakgrund. Att vi lever i ett samhĂ€lle dĂ€r demokratiska ideal ofta lyfts fram medför ocksĂ„ att vi ofta förvĂ€ntar oss att alla pĂ„ arbetsmarknaden ska ha lika rĂ€ttigheter och möjligheter, ingen individ ska missgynnas pĂ„ grund av Ă„lder, kön, etnicitet, religion eller sexuell lĂ€ggning. Studier visar dock att det ofta Ă€r lĂ€ttare att uttrycka en positiv instĂ€llning till mĂ„ngfald Ă€n att faktiskt arbeta med mĂ„ngfaldsfrĂ„gor i den dagliga verksamheten. En ogenomtĂ€nkt rekryteringsprocess kan leda till en fortsatt homogenisering i organisationer.

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte var att studera unga idrottares och idrottsstudenters erfarenheter och upplevelser av inkilning i idrottsliga sammanhang. Centrala frÄgestÀllningar var (1) i vilken utstrÀckning har unga idrottare och idrottsstudenter erfarenhet av att ha blivit inkilade? (2) Hur gÄr inkilningar till? (3) Hur beskriver unga idrottare och irottsstudenter sina upplevelser av inkilning? (4) Vilken instÀllning har unga idrottare och idrottsstudenter till inkilning? (5) I vilken utstrÀckning har unga idrottare och idrottsstudenter hört talas om inkilning?MetodMetoden var en enkÀt om 39 frÄgor med inslag av kvalitativa frisvarsfrÄgor. Urvalet var 209 idrottande ungdomar frÄn Ätta olika idrottsgymnasier samt 91 studenter frÄn Gymnastik- och idrottshögskolans trÀnar- och lÀrarprogram. Datainsamlingen gjordes mestadels pÄ plats alternativt via post.

Ett av mina syften med denna uppsats var att titta pÄ var dagens fördomar mot homosexuella kommer ifrÄn och om kyrkan fanns med nÄgonstans i bakgrunden. Och se, det var den. MÄnga av dagens fördomar mot homosexualitet hÀrstammar frÄn kyrkans straffinförande mot detta pÄ 500-talet. Vid denna tid dog mÄnga mÀnniskor i pest och krig och för att hindra mÀnskligheten frÄn att dö ut sÄ blev det endast tillÄtet med sex mellan man och kvinna, inom Àktenskapet, eftersom detta kunde leda till ökat antal födslar. Dagens församlingar förhÄller sig olika till homosexualitet: alltifrÄn totalt avstÄndstagande till accepterande, det vanligaste Àr nog ett accepterande av personen men endast om han/hon inte alltför öppet visar sin lÀggning.

Bakgrund: Förekomsten av STI sÄsom gonorré, hepatit B och C, HIV, AIDS, klamydia och syfilishar under de senaste Ären ökat i Sverige. Studier visar att lÄngt ifrÄn alla som utsatt sig för smitta ellerhar symtom pÄ STI gÄr och testar sig. Dessutom visar studier att vÄrdpersonal ibland nekar individenSTI-provtagning trots att detta inte Àr tillÄtet. För att underlÀtta barnmorskans arbete medanamnestagande vid STI har det utvecklats ett frÄgeformulÀr inför STI-provtagning. Det saknasdock information om barnmorskors Äsikter vid anvÀndandet av frÄgeformulÀret.Syfte: Syftet var att utvÀrdera barnmorskors Äsikter om frÄgeformulÀret ?FrÄgor inför STIprovtagning?pÄ barnmorske- samt ungdomsmottagningar i Göteborg och södra BohuslÀn.

Med syfte att undersöka knullnormativitetens diskurs, d.v.s. de sociala, sprÄkliga konstruktioner som gör det vaginala heterosamlaget till norm, har jag diskursanalytiskt studerat frÄgor och svar kring sexuella praktiker och problem i RFSU:s frÄgelÄda. Genom att undersöka hur heterosamlaget och annan praktik benÀmns och beskrivs i materialet har jag visat hur dess status reproduceras och ibland ifrÄgasÀtts. FörestÀllningarna om manlig och kvinnlig sexualitet pÄverkar i stor mÄn Àven hur samlaget och samlagsrelaterade problem beskrivs, och ibland Àven vad som uppfattas som problem. Jag har ocksÄ visat exempel pÄ motdiskurser som Àr tecken pÄ tendens till diskursiv förÀndring.

Vid en tillbakablick, visas det tydliga förÀndringar i svensk lagstiftning om sexualbrott mot barn. Det förekom till exempel lÀnge att Àven barnen kunde straffas med döden om det blivit utsatt för vÄldtÀkt. En stor del i lagÀndringarna Àr just Àndringar i samhÀllsvÀrderingarna som ligger till grund för det vi tror pÄ. Just dessa vÀrderingar Àr grunden till att Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Detta undertecknande medförde i sin tur att Sverige mÄste anpassa sina lagar, till det som föreskrivs i barnkonventionens artiklar för att öka skyddet för barn, samt för att harmonisera med konventionen i sin lagstiftning.

Undervisningen i skolan syftar att se till alla mÀnniskors lika vÀrde samt jÀmstÀlldhet mellan könen. Men hur ser det ut i bilder och representationer som finns inom reklam och media? Vilket tyst budskap figurerar bakom de förebilder i media som möter ungdomar i deras vardag? Undersökningen analyserar tvÄ inspirationsfilmer som fanns tillgÀngliga pÄ H&Ms hemsida under mars mÄnad 2014. Filmerna anvÀnder sig av förebilder, pÄ dam respektive herravdelningen. Med hjÀlp av bildutsnitt, val av kontext skapas skillnad i budskapet filmerna emellan.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har dels varit att undersöka KĂ€rlek i Europa utifrĂ„n frĂ„gan om kvinnligt medborgarskap förstĂ„tt som en normerande livslinje. De karaktĂ€rer som Birgitta bebodde vĂ€rlden med i Stockholm har studerats som exempel pĂ„ hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den vĂ€g Birgitta förvĂ€ntas vandra.Detta sker dels genom modern, som vĂ€rderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskĂ€rper Ă€ktenskapets betydelse för Birgitta och strĂ€var efter att göra henne familjĂ€r med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel pĂ„ en medborgare i linje. Han Ă€r en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av Ă€ktenskap och familjeliv ? de tvĂ„ viktigaste punkterna pĂ„ den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhĂ„ller sig till. Att familjelivet framstĂ„r som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstĂ„r som efterstrĂ€vansvĂ€rda framtidsscenarier för Birgitta.För bĂ„de modern och morbrodern innebĂ€r detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har dels varit att undersöka KĂ€rlek i Europa utifrĂ„n frĂ„gan om kvinnligt medborgarskap förstĂ„tt som en normerande livslinje. De karaktĂ€rer som Birgitta bebodde vĂ€rlden med i Stockholm har studerats som exempel pĂ„ hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den vĂ€g Birgitta förvĂ€ntas vandra.Detta sker dels genom modern, som vĂ€rderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskĂ€rper Ă€ktenskapets betydelse för Birgitta och strĂ€var efter att göra henne familjĂ€r med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel pĂ„ en medborgare i linje. Han Ă€r en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av Ă€ktenskap och familjeliv ? de tvĂ„ viktigaste punkterna pĂ„ den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhĂ„ller sig till. Att familjelivet framstĂ„r som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstĂ„r som efterstrĂ€vansvĂ€rda framtidsscenarier för Birgitta.För bĂ„de modern och morbrodern innebĂ€r detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.