Bakgrund: Patienter som upplever sexuell oha?lsa ka?nner ofta ett behov av information och vill prata om sina problem med va?rdpersonal. Sjuksko?terskor a?r ansvariga att hantera sexuellt relaterade fra?gor och problem, men trots att det fo?rva?ntas av dem att initiera dessa samtal, visar forskning att det sa?llan sker. Syfte: Att sammansta?lla och belysa forskning som beskriver hur samtal om sexualitet med patienter fra?mjas bland sjuksko?terskor.

Denna studie Àr en kartlÀggning av prostitution och mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl i VÀrmland. Den gjordes pÄ uppdrag av LÀnsstyrelsen i VÀrmland. Syftet med kartlÀggningen var att fÄ en uppfattning om förekomsten av prostitution och mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl i VÀrmland, att undersöka om och hur myndigheter, frivilligorganisationer och nÀringsidkare arbetar mot prostitution och mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl samt att se vilka resurser som finns tillgÀngliga för detta arbete. För att undersöka detta gjorde vi inledningsvis en förstudie i form av en observationsstudie pÄ Internet för att fÄ en uppfattning om det överhuvudtaget förekom försÀljning av sexuella tjÀnster i VÀrmland. Denna följdes sedan upp av en enkÀtundersökning som skickades till myndigheter, frivilligorganisationer, bostadsbolag samt privata nÀringsidkare.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av sin sexualitet efter genomgÄngen cystektomi med urostomi. Tjugotre vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: att uppleva att information pre/postoperativt Àr betydelsefull för den sexuella anpassningen, att kÀnna smÀrta, vara torr och trÄng i vagina vid samlag, att pÄ grund av lÄg sjÀlvkÀnsla och förÀndrad kroppsuppfattning inte kÀnna sig sexuellt attraktiv. Resultatet visade tydligt att bristen pÄ information angÄende sexualitet upplevdes negativ för de opererade kvinnorna dÄ konsekvenserna gÀllde deras sexualitet. Resultatet visade Àven att de flesta kvinnorna upplevde nÄgon form av smÀrta som i vissa fall Àven kunde försvinna med tiden.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur köp av sexuella tjÀnster konstrueras, dels i tingsrÀttsdomar och dels pÄ internetforumet Flashback. Vidare vill vi undersöka om det finns likheter och skillnader mellan dessa tvÄ sprÄkliga arenor. För att uppnÄ studiens syfte utgÄr vi ifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och knyter an till teorier gÀllande hegemonisk maskulinitet och diskursteori. Vidare har vi tagit del av tidigare forskning som berör köp av sexuella tjÀnster med olika infallsvinklar för att bearbeta vÄrt material. I studien har kritisk diskursanalys anvÀnds för att analysera sju tingsrÀttsdomar och en trÄd frÄn internetforumet Flashback.Vi kan se att köp av sexuella tjÀnster i tingsrÀttsdomar konstrueras som nÄgot olagligt med en koppling till stigmatisering.

Vi lever i Sverige i en demokrati. PÄ de flesta hÄll i samhÀllet efterstrÀvar man jÀmlikhet mellan grupper sÄvÀl som individer av olika kön, sexuell lÀggning, etnicitet, ekonomisk stÀllning samt kulturell tillhörighet. Detta gÀller framförallt inom den offentliga sektorn och politiken som har en skyldighet att föregÄ med gott exempel. Hur detta arbete ser ut inom kulturomrÄdet har för mig varit okÀnt. Under min utbildning har vi inom det FöremÄlsantikvariska programmet, Högskolan pÄ Gotland, haft ett fÄtal förelÀsningar och lektioner som tagit upp de kvinnliga respektive manliga representationerna inom museerna i samlingar och utstÀllningar.

Katten Àr idag ett av vÄra vanligaste husdjur. Kastration av bÄde hon- och handjur har blivit ett tÀmligen rutinmÀssigt ingrepp för att bÄde hindra fortplantning och hantera beteendeproblem, vilka oftast Àr naturligt förekommande beteenden, men av sina Àgare identifierade som oönskade. FörvÀntningarna pÄ effekten av kastration förefaller bygga pÄ allmÀn uppfattning snarare Àn vetenskaplig kunskap och inte heller veterinÀrer kan alltid ge vÀlgrundade besked i frÄgan. Denna litteraturöversikt avser belysa vilken kunskapsbas som finns vad gÀller beteendeförÀndringar efter kastration av katt. Vad hÀnder rent beteendemÀssigt vid kastration? Vilka eventuella beteenden slocknar och vilka uppkommer? Vilka av de vanligaste beteendeproblemen Àndras inte vid kastration? Hur pÄverkar beteendeförÀndringar kattens sociala interaktion? Det finns studier dÀr man har undersökt olika faktorer som skulle kunna pÄverka kastrationens effekt pÄ beteendeförÀndringar.

VÄr studie vill belysa de tankar och funderingar kring sex och sexualitet som kan finnas hos ungdomar idag. DÄ sex och sexualitet i mÄnga fall anses kÀnsligt att prata om sÄ Àr detta nÄgot intressant att studera. Studien syftar till att fÄ en förstÄelse för vad/vem som pÄverkar ungdomarna och vad som skapar normen runt tjejer respektive killar vad gÀller sex och sexualitet samt var den huvudsakliga informationen runt Àmnet finns att hÀmta. Metoden vi valde att anvÀnda oss utav var kvalitativ och det empiriska materialet inhÀmtades via semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra respondenter varav alla befann sig mellan Äldrarna 18-20Är. Resultaten visar att synen pÄ sex och sexualitet var ganska likartade hos respondenterna.

VÄr studie vill belysa de tankar och funderingar kring sex och sexualitet som kan finnas hos ungdomar idag. DÄ sex och sexualitet i mÄnga fall anses kÀnsligt att prata om sÄ Àr detta nÄgot intressant att studera. Studien syftar till att fÄ en förstÄelse för vad/vem som pÄverkar ungdomarna och vad som skapar normen runt tjejer respektive killar vad gÀller sex och sexualitet samt var den huvudsakliga informationen runt Àmnet finns att hÀmta. Metoden vi valde att anvÀnda oss utav var kvalitativ och det empiriska materialet inhÀmtades via semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra respondenter varav alla befann sig mellan Äldrarna 18-20Är. Resultaten visar att synen pÄ sex och sexualitet var ganska likartade hos respondenterna.

DÄ giraffens föda utgörs endast av blad, löv och knoppar, trots att det Àr den största idisslaren som lever idag, har dess anatomi genomgÄtt en serie av anpassningar för att kunna överleva pÄ denna föda. Till det yttre har den under evolutionens gÄng utvecklat en otrolig lÀngd som gör att den nÄr lÄngt upp över alla andra idisslare, och till det inre har dess mag-tarmsystem anpassat sig efter födans egenskaper. Giraffens huvud har en avlÄng form och behÄring pÄ lÀpparna som ska skydda den frÄn trÀdens stickiga försvar, en tunga som kan bli upp till en halvmeter lÄng, och tuggmuskler som har anpassats till den relativt lÀttuggade maten. Förmagarna har i sin tur minskat i storlek och kraft och fÄtt ett anpassat utseende och utbredning pÄ dess papiller, och tarmen har en liten ratio tunn/tjocktarm. Giraffens cirkulation har fÄtt anpassa sig till stora höjdskillnader, dÄ giraffen kan strÀcka sig upp till ett trÀd och bli mer Àn fyra meter lÄng, men i nÀsta stund böja sig ner för att dricka vatten pÄ marknivÄ. Som följd av dess lÀngd har drÀktiga och lakterande honor, samt vÀxande ungdjur, en vÀldigt hög kalcium- och fosfatomsÀttning i kroppen och kan dÀrför lida brist pÄ dessa mineraler. Den drivande kraften bakom giraffens lÀngdutveckling har lÀnge sagts vara övertaget den ger vid födosök, men det finns Àven en annan teori som baserar sig pÄ att den drivits av sexuell evolution..

Denna uppsats bestÄr av en litteraturöversikt och tvÄ kvantitativa studier om mÀn och transpersoner som sÀljer sexuella tjÀnster till andra mÀn. Den första delen presenterar forskning om mÀn som sÀljer sexuella tjÀnster till mÀn i allmÀnhet och kring behovet av förebyggande ÄtgÀrder mot hiv och STI i synnerhet. Del tvÄ Àr en analys av mÀn som sÀljer sexuella tjÀnster och deras instÀllning och praxis nÀr det gÀller sÀkrare sex. Analysen bygger pÄ material frÄn MSM (MÀn som har sex med mÀn) enkÀten som genomfördes 2006. Denna studie visar att mÀn som sÀljer sex har betydligt högre risk-beteende Àn andra mÀn som har sex med mÀn. Detta visar pÄ behovet av hiv-prevention i den grupp av mÀn som sÀljer sexuella tjÀnster.

VÄrt syfte har varit att synliggöra HBTQ-personers subjektiva upplevelser av bemötande frÄn familj, vÀnner och inom skola och/eller arbetsliv. För att besvara syftet samt frÄgestÀllningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyra personer som Àr uttalat HBTQ. Datamaterialet som inkom analyserades sedan utifrÄn tidigare forskning samt vÄra valda teorier som var socialkonstruktivistisk teori och kritisk teori. Resultaten visar att heteronormen inverkar pÄ samtliga nivÄer och Àven pÄ bemötande av HBTQ-personer. FrÄn familj och slÀkt har vÄra intervjupersoner till mestadels blivit positivt bemötta, men det finns situationer dÄ de har valt att inte vara öppna med sin sexuella lÀggning.

Syftet med studien Àr att belysa hur regnbÄgsförÀldrar upplever att de blir bemötta i förskolan, samt deras upplevelser av att vara homosexuella i en heteronormativ förskole- och samhÀllsmiljö. Trots att det idag finns lagar som reglerar alla mÀnniskors rÀtt att leva med och Àlska vem man vill finns det i samhÀllet fortfarande mÄnga hinder att ta sig igenom för dessa familjer. Vi har i vÄr studie utgÄtt frÄn queerteorin som ifrÄgasÀtter det normala och vÀnder upp och ner pÄ antagandet att det finns ett normalt kontra onormalt sÀtt att vara sexuell man eller kvinna. Queer intar ett prövande förhÄllningssÀtt till det normala, och innefattar inte en begrÀnsande identitet. Undersökningen Àr gjord med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av tre regnbÄgsfamiljer.  Samtliga uttryckte att de blivit positivt bemötta i kontakten med förskolan.

Enligt tidigare forskning upplever homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT) att de blir diskriminerade och osynliggjorda i vÄrden till skillnad frÄn heterosexuell befolkning. HBT-personer undviker delvis att uppsöka vÄrden, samt att vara öppna med sin sexuella lÀggning av rÀdsla för negativt bemötande vilket fÄr konsekvenser för deras hÀlsa. DÀrför efterfrÄgas mer HBT-kunskap i vÄrden av dessa patienter. HBT-patienter efterfrÄgar en öppenhet för att kunna tala om livet i alla dess aspekter i vÄrden. Studiens syfte var att undersöka vad sjuksköterskor innefattar i HBT-kunskap och hur det pÄverkar vÄrden, bemötande för denna patientgrupp i praktiken.

En förlossning kan pÄverka en kvinna nÀr det gÀller hennes sjÀlvbild och hur hon fungerar ien relation. Det kan ocksÄ förekomma fysiska förÀndringar hos kvinnan, framför allt iunderlivet. Det finns mycket forskning om hur samlivet pÄverkas efter en förlossning. Deflesta studier Àr genomförda 3-12 mÄnader postpartum och beskriver ofta vilka problem somkan uppstÄ hos kvinnan nÀr det gÀller just samlivet. Syftet med detta arbete Àr att beskrivahur en vaginal förlossning kan ge ett förbÀttrat samliv 3-7 Är efter förlossningen.

VÄr studie vill belysa de tankar och funderingar kring sex och sexualitet som kan finnas hos ungdomar idag. DÄ sex och sexualitet i mÄnga fall anses kÀnsligt att prata om sÄ Àr detta nÄgot intressant att studera. Studien syftar till att fÄ en förstÄelse för vad/vem som pÄverkar ungdomarna och vad som skapar normen runt tjejer respektive killar vad gÀller sex och sexualitet samt var den huvudsakliga informationen runt Àmnet finns att hÀmta. Metoden vi valde att anvÀnda oss utav var kvalitativ och det empiriska materialet inhÀmtades via semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra respondenter varav alla befann sig mellan Äldrarna 18-20Är. Resultaten visar att synen pÄ sex och sexualitet var ganska likartade hos respondenterna.