Vi lever i ett samh?lle d?r teknologiska uppfinningar hela tiden h?jer hastigheten, inte bara i arbetet utan ocks? i vardagen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka om samtidens norm om produktivitet genomsyrar alla ?ldrar och livsstadier genom att fokusera p? pension?rer. F?r att bidra till f?rst?else av normer kring produktivitet hos ?ldre ?mnar studien f?rst? pension?rernas subjektiva upplevelser av tid och hur den ?nskas spenderas i relation till ?lderdomen. Genom ett utforskande av dikotomin produktivitet/reproduktivitet och hur den f?rh?ller sig till rekreation samt agentskap och ett temporalt perspektiv avser studien att unders?ka ?lderdomens kapitel och pensionen med nya glas?gon.

Förskolor ska ha en likabehandlingsplan frÄn och med april 2006. För att ingen ska behöva kÀnna sig krÀnkt eller diskriminerad pÄ förskolan ska likabehandlingsplanen ocksÄ innehÄlla en ÄtgÀrdsplan.  Examensarbetets syfte var att ta reda pÄ om likabehandlingsplaner pÄ förskolor synliggörs i verksamheten.  Det var den huvudsakliga frÄgestÀllningen i arbetet. Tre förskollÀrare har intervjuats och tvÄ enheters likabehandlingsplaner har jÀmförts och observationer pÄ förskolorna har gjorts. Examensarbetets resultat visar att det inte Àr lÀtt att följa en likabehandlingsplan dÀr alla ska bli lika bemötta.

Studien syftar till att undersöka manliga idrottslag och fÄ en ökad kunskap i gruppdynamikens uppbyggnad och pÄverkan pÄ laget och dess individer. Metoden som anvÀnds för detta Àr tre stycken halvstrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet visade att gruppdynamiken Àr en vÀldigt vikig del av idrottslag. StÀmningen som finns Àr byggd pÄ gamla traditioner om hur mÀn i grupp ska fungera samt pÄ en rollsÀttning som görs i laget. Detta i sin tur skapar en speciell ton och kommunikation inom laget som frÀmjar vi-kÀnslan och samhörigheten.

Bakgrund: Sexualitet Àr viktigt för alla individer dÄ det ingÄr i mÀnniskans fysiska och mentala behov. För Àldre personer oavsett sexuell lÀggning (hetero? bi? homosexuell) Àr sexualitet viktigt för upplevelsen av ett hÀlsosamt liv. Forskning visar att mÄnga Àldre saknar just kÀrlek och en fysisk nÀra kontakt. Patienters sexuella uttryck i form av verbala och sexuella handlingar kan skapa oro hos personalen dÄ de saknar kunskap inom detta omrÄde.

Studien tog sin utgÄngspunkt i att Àldre som möter Àldreomsorgen idag Àr en alltmer heterogen grupp i frÄga om livsstil och sexuell identitet. Trots att Àven gruppen Àldre HBTQ- personer (homo, bi, trans, queer) Àr heterogen sÄ visar forskning pÄ att det inom gruppen finns sÀrskilda behov nÀr det kommer till vÄrd och omsorg. Gruppen delar erfarenheter av att vÀxa upp i ett homofientligt samhÀlle, dÀr homosexualitet har varit bÄde olagligt och klassat som en psykisk sjukdom. MÄnga har upplevelser av diskriminering grundad pÄ sexuell lÀggning i kontakten med vÄrd och omsorg, erfarenheter som kan komma att pÄverka vidare kontakt med sektorn och dÀrmed kÀnslor inför Àldreomsorgen. Syftet med studien var att undersöka hur förutsÀttningarna ser ut för ett integrerat HBTQ-perspektiv i Àldreomsorgen genom att: 1) studera samverkan och styrning i implementeringsprocessen och 2) urskilja förutsÀttningar, attityder och vÀrderingar hos tillÀmparna som har potential att pÄverka implementeringen.

BakgrundTonÄringar befinner sig i en kritisk period i livet dÄ mÄnga förÀndringar sker bÄde fysiskt och psykiskt. Perioden kan innefatta stress kring skolan men Àven att testa bland annat alkohol, vilka bÄda Àr faktorer som pÄverkar glukosnivÄn i blodet. Att vara tonÄring med diabetes innebÀr dagliga övervÀganden och beslut samt ett ansvarstagande för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskans roll Àr att stödja, utbilda samt informera patienten om betydelsen av levnadsvanor och riskfaktorer. Patientutbildningen syftar till att individen sjÀlv ska kunna pÄverka behandlingen och bli mer delaktig i sin egenvÄrd. SyfteSyftet var att beskriva diabetessjuksköterskans erfarenheter av att stödja tonÄringar med typ 1 diabetes i att hantera sin sjukdom. MetodStudiens metod var en kvalitativ intervjustudie.

Kolorektal cancer Àr en sjukdom som drabbar individer över 60 Ärs Älder och Àr den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Syftet med denna litteraturstudie var att redogöra hur individerna upplever livskvalitet efter kolorektal kirurgiskt ingrepp. Litteraturstudien gjordes utifrÄn ett systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl, Medline, PsychInfo, PubMed, Samsök samt The Cochrane Library. Kvantitativa studier inkluderades vilka kvalitetsgranskades av bÄda författarna oberoende av varandra med hjÀlp av ett modifierat granskningsprotokoll.

Fiskars morfologi, det vill sÀga dess utseende och form, kan variera beroende pÄ hur de utvecklas och fortplantar sig. Morfometriska analyser anvÀnds för olika typer av studier dÄ det ger information om grupper av individer med samma reproduktions-takt, tillvÀxt och överlevnad samt fenotypiska grupper. SkrubbskÀdda, Platichthys flesus, delas in i tvÄ olika lektyper; utsjölekande och kustlekande, dÀr de utsjöle-kande lÀgger pelagiska Àgg och de kustlekande lÀgger demersala Àgg. Morfomet-riska analyser kan vara en bra metod att skilja dessa lektyper Ät i förvaltningen. I denna studie fotograferades skrubbskÀddor och morfometriska analyser utfördes i samarbete med BONUS-INSPIRE för att avgöra om dessa tvÄ lektyper skiljer sig Ät i morfologi.

Sexualitet inom omvÄrdnad Àr ett problem som underprioriteras och Àr tabubelagt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos kvinnor med bröstcancer. Eftersom att definitionen Àr bred gÀllande sexualitet, har vi valt att utgÄ frÄn relationer och sociala kontakter, sexuell kontakt och erotik, kroppsförÀndringar och kroppsbild, kÀrlek, personlighets- och sjÀlvförtroendeförÀndringar nÀr materialet analyserades. En litteratursökning gjordes och 14 vetenskapliga artiklar analyserades i en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: Att förlora kroppens tidigare utseende och behov: Att möten och relationer med andra blir annorlunda: Att tvingas hitta nya vÀgar och bli starkare.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 2 600 kvinnor av gynekologisk cancer varje Är. Sjukdomarna skiljer sig Ät nÀr det gÀller symtom, behandling och prognos Behandling vid gynekologisk cancer och dess biverkningar pÄverkar kvinnan i hennes dagliga liv. Behandlingen Àr ofta en kombination av kirurgi, kemoterapi, radioterapi och hormonell terapi. Cancerdiagnos och behandling av cancersjukdom Àr förenade med fysisk, psykisk och social ohÀlsa. Syftet med litteraturstudien Àr att belysa kvinnors upplevelse av sexualitet och livskvalitet efter avslutad behandling av gynekologisk cancer.

Bakgrund: Sexualitet Àr viktigt för alla individer dÄ det ingÄr i mÀnniskans fysiska och mentala behov. För Àldre personer oavsett sexuell lÀggning (hetero? bi? homosexuell) Àr sexualitet viktigt för upplevelsen av ett hÀlsosamt liv. Forskning visar att mÄnga Àldre saknar just kÀrlek och en fysisk nÀra kontakt. Patienters sexuella uttryck i form av verbala och sexuella handlingar kan skapa oro hos personalen dÄ de saknar kunskap inom detta omrÄde.

I denna studie belyses ungdomars rÄdande attityder som rör grÀnssÀttning kring en önskad sexuell akt och vÄldtÀkt jÀmfört med den juridiska definitionen. Vidare undersöks Àven kamraters eventuella pÄverkan till ungdomarnas grÀnssÀttning utifrÄn den sociala inlÀrningsteorin.TillvÀgagÄngssÀttet var av kvantitativ art dÀr data samlades in i form av enkÀter.Respondenterna bestod av N=210 ungdomar i 15 till 16 Ärs Älder (Ärskurs nio)frÄn Ätta stycken grundskolor, inom en radie av Ätta mil frÄn studieorten. Den insamlade datan analyserades med statistikprogrammet SPSS.Ungdomarna i studien pÄvisade relativt goda attityder i förhÄllande till den juridiska definitionen av vÄldtÀkt. NÄgot samband mellan kamraters pÄverkan och rÄdande attityder som rör denna grÀnsdragning kunde dock inte faststÀllas..

Studien syfte var att undersöka hur samtalsterapeuter i primÀrvÄrden beskriver att de förhÄllersig i samtal om sex och sexualitet i terapier med sina patienter. För att söka besvara detta syftegenomfördes kvalitativa intervjuer med fyra samtalsterapeuter i primÀrvÄrden.FrÄgestÀllningarna lyder; Vad har samtalsterapeuterna i studien för instÀllning till samtal omsex och sexualitet i terapier med sina patienter? NÀr talar samtalsterapeuterna i studien medsina patienter om sex och sexualitetet? Vad, inom omrÄdet sex och sexualitet, talarsamtalsterapeuterna i studien med sina patienter om? Hur talar samtalsterapeuterna i studienmed sina patienter om sex och sexualitet? Resultaten av intervjuerna visar att terapeuternaofta talade om sex och sexualitet med sina patienter. De beskrev i studien omrÄdet som viktigtoch att Àmnet kunde initieras bÄde av terapeuterna eller patienterna. Sex och sexualitet togsbland annat upp i terapier som handlar om relationsproblem, depressioner, medicinering samtsexuell identitet..

Mitt syfte Àr att undersöka hur unga mÀn portrÀtteras i svensk, samtida ungdomslitteratur. Jag vill undersöka vilka representationer och förstÄelser av maskulinitet och sexualitet som Äterfinns, skapas och Äterskapas i berÀttelserna. Det empiriska materialet bestÄr av fyra, svenska ungdomsböcker, skrivna under 2000-talet. Genom att göra en diskursanalys vill jag blottlÀgga de normerande diskurser om maskulinitet och sexualitet, som pÄverkar unga mÀnniskor idag. Jag vill ocksÄ se om det skapas nÄgra motbilder till traditionell maskulinitet, i litteraturen.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..