Denna studie har som syfte att finna kunskap om ungdomar och organisationers syn på e-mobbning. Den syftar även till att titta på e -mobbning ur den mobbades perspektiv samt den sociala interaktionen som sker på Internet. Fokus på just e-mobbning bedömdes som lämplig då det saknas mycket forskning om Internet som mobbningsarena. Metoden som användes för att ta sig an forskningsområdet är grundad teori, och Glasers variant av denna metod. Detta då förutsättningslöshet för området antogs.

Examensarbetets syfte är att undersöka påståendet om att homosexuella mäns identitet inte bör representeras i tragedi, på grund av genrens maskulina ideal. Istället bör representationen ske i melodram då genren relaterar till feminina värden. Textanalysen av två teaterpjäser, tragedin The River and the Mountain (Uganda, 2012) och melodramen The Boys in the Band (USA, 1968), visar att tragedin står för en essentialistisk (biologisk) syn på sexuell identitet medan melodramen står för en konstruktivistisk (kulturell och social). Kunskap om homosexuell kultur kan inte ses som en nödvändighet för en homosexuell identitet. Tragedi bör därför inte avfärdas som en politiskt svag genre att representera homosexuella män i.

Impotens eller erektil dysfunktion drabbar män av olika orsaker och påverkar främst mäns sexualitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns upplevelse av impotens vid prostatacancer och dess behandling. Studien baserades på internationella vetenskapliga artiklar som analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna förlust av sexuell förmåga men ha bibehållen lust, att känna ett förändrat förhållningssätt till kvinnor, att känna förlust av könsidentitet och att känna sig generad att prata om och söka hjälp för sina problem. Problem som impotens förorsakade har länge varit känt.

I denna kvalitativa studie har vi undersökt icke-heterosexuellas upplevelser av att ?kommaut? som icke-heterosexuell i förhållande till rådande samhällsnormer samt undersökt derasupplevelse av att vara icke-heterosexuell i dagens samhälle. I studien intervjuades åttakvinnor om deras upplevelser och erfarenheter. Materialet analyserades sedan med hjälp avheteronormativitet och socialkonstruktionism. Av studien framgår att respondenternaupplevde att det blir allt mer socialt accepterat i samhället att ha annan sexuell läggning änheterosexuell.

BakgrundMänniskors trosföreställningar, religiositet och andlighet kan ha stor betydelse för deras önskningar om bemötande och behandling i en vårdsituation. Det finns omvårdnadsteoretiker som anser att det också ingår i sjuksköterskans uppgift att hjälpa patienten att leva i enlighet med sina trosuppfattningar. Möjligheten att fritt få utöva religion kan ses som en mänsklig rättighet men finns det ytterligare anledningar till att vi bör beakta religiositet och andlighet inom vården? Kan det vara så att religiöst engagemang kan vara bra för hälsan?SyfteSyftet var att beskriva hur religiösa och andliga trosföreställningar kan påverka människors hälsotillstånd samt beskriva vad detta kan innebära för människor som drabbats av sjukdom.MetodMetoden som användes var en systematisk litteraturstudie av kvantitativa engelskspråkiga vetenskapliga studier som var publicerade inom de tio senaste åren.ResultatArtiklarna berörde religion och/eller andlighet samt dessa variablers samband med olika hälsoaspekter och olika sjukdomstillstånd. I de nitton artiklarna gick det att utläsa trettiotvå olika resultat, då andlighet och religiositet ofta undersöktes separat fick många studier fler än ett resultat.

Tidigare forskning har visat att kvinnor jämför sig socialt för att utvärdera sig själva vid exponering för medialt idealiserade bilder av kvinnor i TV, tidningar och pornografiskt material. Aktuell studie avsåg att undersöka dessa typer av media och social jämförelses påverkan på kvinnors globala, kroppsliga och sexuella självkänsla. Etthundratjugo kvinnor besvarade en enkät innehållande reliabla skalor samt egenutformade frågor. Resultatet visade signifikanta effekter av social jämförelse på kvinnors globala självkänsla. Huvudeffekt av pornografikonsumtion på sexuell självkänsla påträffades.

Bakgrund: Globalt sett är bröstcancer den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. Den vanligaste behandlingsformen är kirurgi, framförallt mastektomi som innebär att ett eller båda brösten opereras bort. Tidigare forskning visar att efter ingreppet är det vanligt att kvinnors psykiska välmående påverkas.Syfte: Syftet med studie var att belysa kvinnors upplevelse efter att ha genomgått mastektomi.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga originalartiklar. En induktiv ansats med ett hermeneutiskt synsätt tillämpas och data analyserades genom en manifest innehållsanalys.Resultat: Tre huvudkategorier framträdde genom analysen; kroppsuppfattning, sexualitet och sociala relationer. Utifrån kategorierna framkommer det att kvinnorna fick en negativt förändrad kroppsuppfattning, minskad sexuell aktivitet och känsla av att vara könlös.Slutsats: Kvinnor som genomgått mastektomi upplevde både psykisk och fysisk påverkan.

Denna uppsats syfte är att genom en analys av en intervju med en fokusgrupp kvalitativt undersöka hur en grupp kvinnor idag talar om sina upplevelser av hormonbaserade preventivmedel. Frågeställningarna uppsatsen utgår från lyder: Hur upplever kvinnor att deras kroppar påverkas av hormonbaserade preventivmedel och vad betyder dessa upplevelser för deras identitetsskapande?Resultatet av undersökningen visar att fokusgruppens informanter använder p-piller för att kontrollera sina kroppar och att denna kontroll tar sig uttryck genom att de talar om sig själva i enlighet med kropp/sinne-dikotomin. Informanterna anser sig vara dåligt informerade angående p-pillers biverkningar och det grundar sig i en generell övertro på vetenskapen. P-pillren medför också för alla informanterna att de upplever mindre sexuell lust.

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstår ur föräldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjälp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nämnda upplevelse och dess eventuella följder hos föräldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavården.Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga känslor av negativt slag såsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjälplöshet o.s.v. Därmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvär som tenderade att eskalera i ärendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning påverkade samtliga aspekter i föräldrarnas liv, främst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvärrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, där undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att ärendet avslutades..

Huvudregeln inom svensk skattera?tt a?r att ra?nteutgifter ska dras av inom inkomstslaget na?- ringsverksamhet. Fo?r ett antal a?r sedan uppma?rksammade Skatteverket ett fo?rfarande da?r internationella koncernbolag utnyttjade den fria avdragsra?tten i ett skatteplanerings ha?nse- ende. Ho?ga vinster i svenska bolag flyttades genom ho?ga ra?ntor pa? interna la?n till bolag i la?gbeskattade la?nder.

Bakgrund: Globalt sett är bröstcancer den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. Den vanligaste behandlingsformen är kirurgi, framförallt mastektomi som innebär att ett eller båda brösten opereras bort. Tidigare forskning visar att efter ingreppet är det vanligt att kvinnors psykiska välmående påverkas.Syfte: Syftet med studie var att belysa kvinnors upplevelse efter att ha genomgått mastektomi.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga originalartiklar. En induktiv ansats med ett hermeneutiskt synsätt tillämpas och data analyserades genom en manifest innehållsanalys.Resultat: Tre huvudkategorier framträdde genom analysen; kroppsuppfattning, sexualitet och sociala relationer. Utifrån kategorierna framkommer det att kvinnorna fick en negativt förändrad kroppsuppfattning, minskad sexuell aktivitet och känsla av att vara könlös.Slutsats: Kvinnor som genomgått mastektomi upplevde både psykisk och fysisk påverkan.

Sexualitet är en väsentlig del av människans hälsa och något som alla har rätt till oavsett ålder. Att tala om sexualitet med äldre människor upplevs ofta hos vårdpersonal som obekvämt och tabubelagt. Med ökad ålder kommer naturligt sjukdomar och åldersförändringar som kan påverka sexualiteten. Syftet med litteraturstudien var att belysa äldre personers upplevelse av sexualitet. Studien baserar sig på 14 kvalitativa och kvantitativa artiklar och utfördes efter induktiv ansats.

Na?r kunder go?r inko?p fra?n distanshandelsfo?retag a?r leveranstiden en viktig aspekt. E-handelsfo?retag, likasa? ma?nga postorderfo?retag, har framga?ngsrikt lyckats anpassa sig efter detta och erbjuder fo?rha?llandevis snabba leveranser. Men de postorderfo?retag, vars affa?rside? a?r att erbjuda konsumenter abonnemang av fo?rbrukningsartiklar till ett la?gkostnadspris, har inte ha?ngt med i denna utveckling och tillhandaha?ller fortfarande relativt la?nga leveranstider fo?r nyinkomna besta?llningar.

SammanfattningSyftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att undersöka om ingreppet total abdominal hysterektomi (TAH) påverkade kvinnors sexualitet. Ett andra syfte var att granska huruvida kvinnors psykiska välmående förändrades efter operationen. För att klarlägga problemen insamlades artiklar via databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin och Pubmed. Sammanlagt 18 artiklar bedömdes med granskningsmodeller utarbetade efter bedömningsmallar av Forsberg och Wengström (2003) för artiklar med kvantitativ respektive kvalitativ ansats. Inalles 13 artiklar bedömdes såsom godkända (G) och 5 artiklar såsom väl godkända (VG).

Historiskt sett har det frekvent förekommit olika former av diskriminering utav homosexuella såsom kriminalisering och sjukdomsstämpel. Forskning har visat att homosexuella individer får otillfredsställande hälsoinformation och sämre vård. Syftet med litteraturstudien var att belysa om sjukvårdspersonal har ett diskriminerande förhållningssätt  gentemot homosexuella individer och hur detta i så fall tar sig till uttryck. Resultatet visar på att diskriminering av homosexuella män och kvinnor förekommer inom hälso- och sjukvården men kommer till uttryck på olika sätt. Ett diskriminerande förhållningssätt, såsom till exempel ignorans och nedvärderande kommentarer, attityder och handlingar är några exempel på hur vårdmöten kan se ut vilket kan leda till att homosexuella individer upplever känslor av ensamhet och utanförskap.