Sök:

Sökresultat:

455 Uppsatser om Sexuell hälsa - Sida 30 av 31

Sjuksköterskans erfarenheter av att möta barn som blivit utsatta för fysisk misshandel av en vuxen nÀrstÄende : en intervjustudie

BakgrundBarn i Sverige har en lagstadgad rÀttighet till god fostran, trygghet och omvÄrdnad. Trots detta Àr barnmisshandel ett aktuellt problem och mörkertalet bland antalet anmÀlningar antas vara stort. Barn som blir utsatta för barnmisshandel löper större risk att fÄ sÀmre studieresultat och för att senare i livet drabbas av fysiska och psykiska hÀlsoproblem, jÀmfört med barn som inte blivit utsatta för barnmisshandel. Barnmisshandel delas in i fyra grupper: fysisk, sexuell och kÀnslomÀssig misshandel samt försummelse. Fysisk misshandel Àr en av de vanligaste typerna av barnmisshandel och innefattar bland annat dÄ en vuxen person anvÀnder sin fysiska styrka för att skada barnet.

VadÄ radioporr?: en studie av förutsÀttningarna för sex som underhÄllning i radio

Pornografi och sex som underhÄllning i massmedia Àr nÄgot som det skrivits och forskats om lÀnge och mycket ? förutom i en genre av media. Radio. Forskarna verkar vara lika omedvetna om denna genre som de flesta andra man frÄgar. Va, finns det porr i radio? Àr den vanligaste frÄgan jag fÄtt nÀr jag blivit tillfrÄgad att berÀtta om vad mitt c-arbete handlar.

En normativ avvikelse: reproduceringen av det normalt heterosexuella i ett offentligt samtal om queer.

Vad Àr normalt? Vem Àger det samhÀlleliga tolkningsföretrÀdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmÀnniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vÄr egen vardag samtidigt som vi försöker förstÄ vÄr gemensamma omvÀrld? Det Àr vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföretrÀde av vad som Àr möjligt att beteckna som normalt nÀr det gÀller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad hÀnder med ett begrepp som gör motstÄnd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal Àn nÄgon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstÄnd i ett offentligt samtal? Det Àr denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar Àr en heteronormativ samhÀllelig diskurs, dÀr queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekrÀftelsen och reproduceringen av det normala.

Vikten av olikheter eller vikten av en rÀttvis behandling? En studie om "mÄngfald" och "jÀmstÀlldhet" inom Region SkÄne.

Problem/bakgrund:"MÄngfald" Àr ett begrepp som fick fart pÄ 1990-talet och anvÀndes först med tanke pÄ den "ras"/etniska mÄngfalden. "JÀmstÀlldhet" mellan könen har en lÀngre historia bakom sig och Àr fortfarande mer studerat som begrepp. MÄnga företag och organisationer har tagit sig an dessa frÄgor som viktiga att arbeta med och har skapat handlingsplaner och policys. "MÄngfald" innefattar numera ofta en bredare beskrivning dÄ kategorier som sexuell lÀggning, funktionshinder, religion och Àven kön m m Àr inkluderat. Begrepp som dessa uppfattas ofta som ganska sjÀlvklara och med positiv respons, dÀrför Àr det intressant att studera hur en arbetsplats verkligen förhÄller sig kring dessa frÄgor.Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att studera hur begreppen "mÄngfald" och "jÀmstÀlldhet" konstrueras, upplevs och anvÀnds pÄ en förvaltning inom Region SkÄne.

?Liksom vÄldtÀkt, typ?? 13 Är efterÄt : En kvalitativ studie om ungdomars förstÄelse av vÄldtÀkt idag

Det övergripande syftet med studien var att studera hur gymnasieelever kan uppfatta innebörden av begreppet vÄldtÀkt. Avsikten var Àven att undersöka hur denna uppfattning förhöll sig till tidigare forskning och teoretiska perspektiv. UtgÄngspunkten för arbetet var Stina Jeffners doktorsavhandling, ?Liksom vÄldtÀkt, typ? frÄn 1998, dÀr Jeffner intervjuade skolelever om deras förstÄelse för vÄldtÀkt.Den valda metoden för arbetet var kvalitativa intervjuer. Jag ville ha möjlighet att föra en dialog med mina intervjudeltagare, och ansÄg att den metoden var bÀst lÀmpad för detta.

Kvinnors kropssuppfattning och sexualitet efter genomgÄngen mastektomi

SAMMANFATTNINGBakgrundBröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor och cirka 7000 kvinnor drabbas av sjukdomen varje Är i Sverige. Trippeldiagnostik som bestÄr av en klinisk undersökning, mammografi och cellprovtagning Àr en metod som hjÀlper att tidigt upptÀcka cancern. Vanligaste behandlingsformen Àr kirurgi som omfattar olika typer, till exempel bröstbevarande kirurgi och mastektomi. Diagnosen bröstcancer kan leda till försÀmrat vÀlbefinnande respektive försÀmrad fysiskt, emotionell och social funktion som i sin tur kan leda till en traumatisk kris. Kvinnors kroppsuppfattning förÀndras efter genomgÄngen mastektomi vilket lÀmnar en pÄminnelse om sjukdomen i form av ett permanent Àrr.

Ytrandefrihet kontra hets mot folkgrupp: En grÀnsdragning samt undersökning för hur vid Högsta domstolens bedömning Àr i förhÄllande till Europakonventionen

Av RF 2 kap. 1 § 1 st. framgÄr att varje medborgare Àr tillförsÀkrad yttrandefrihet gentemot det allmÀnna. Yttrandefrihet innebÀr en rÀtt att i tal, skrift, bild eller pÄ annat sÀtt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, Äsikter och kÀnslor, vilket Àr en grundpelare för ett demokratiskt samhÀlle och fri Äsiktsbildning. RÀttigheten Àr emellertid relativ, vilket innebÀr att den mÄste vÀgas mot andra rÀttfÀrdigade intressen och kan endast begrÀnsas om det tillÄts i grundlag.

Vad har zebran för strategier för att undkomma rovdjur?

Som bytesdjur mÄste zebran stÀndigt vara pÄ sin vakt för att undvika att falla offer för ett rovdjur. De tre zebraarter som finns i vÀrlden Àr bergzebra, stÀppzebra och Grevyzebra. De olika arterna lever pÄ olika platser och de har Àven olika sociala strukturer. Inom flocken anvÀnder zebrorna sig av olika strategier som gör att rovdjuren fÄr svÄrare att anfalla dem. En del av dessa strategier Àr zebrornas vaktbeteende dÄ de hjÀlps Ät att vakta flocken mot rovdjur i olika situationer.

Marknadsföring av identiska lÀkemedel : En serveyundersökning pÄ tvÄ akut-p-piller tillverkande lÀkemedelsföretag

LÀkemedelsbranschen har under de senaste Ären förÀndrats. Konkurrensen har ökat och det har blivit allt viktigare att utmÀrka sina lÀkemedel och dess varumÀrken för att kunna behÄlla, hitta nya kunder samt öka sina marknadsdelar. Pressade priser, större utbud och sÀmre patentskydd Àr ytterligare bidragande orsaker till det tuffa klimatet.Som en följd av det hÄrdnande konkurrensklimatet försöker lÀkemedelsföretagen i allt större utstrÀckning finna nya konkurrensfördelar för att överleva pÄ marknaden som karaktÀriseras av likvÀrdiga produkter. Detta har lett till nya trender inom branschen, sÄsom varumÀrkesbyggande, ökad marknadsföring och Customer Relation Management (CRM).Schering och Nycomed Àr tvÄ lÀkemedelsföretag som Àr verksamma i denna bransch och konkurrerar med deras nÀstintill identiska akut-p-piller Postinor och Norlevo. Det Àr ett preparat som förhindrar oönskade graviditeter dÄ man inte har skyddat sig vid samlag, felaktig anvÀndning av kondom eller utebliven p-pilleranvÀndning.

MÄngfald i rekryteringsprocessen? En kvalitativ studie om rekryteringsprocessen i bemanningsbranschen ur ett mÄngfaldsperspektiv

NĂ€r den demografiska sammansĂ€ttningen i det svenska samhĂ€llet förĂ€ndras, sĂ„ förĂ€ndras Ă€ven arbetskraftens sammansĂ€ttning. År 2015 uppskattas nĂ€stan 30 procent av befolkningen mellan 18 och 64 Ă„r ha utlĂ€ndsk bakgrund. Att vi lever i ett samhĂ€lle dĂ€r demokratiska ideal ofta lyfts fram medför ocksĂ„ att vi ofta förvĂ€ntar oss att alla pĂ„ arbetsmarknaden ska ha lika rĂ€ttigheter och möjligheter, ingen individ ska missgynnas pĂ„ grund av Ă„lder, kön, etnicitet, religion eller sexuell lĂ€ggning. Studier visar dock att det ofta Ă€r lĂ€ttare att uttrycka en positiv instĂ€llning till mĂ„ngfald Ă€n att faktiskt arbeta med mĂ„ngfaldsfrĂ„gor i den dagliga verksamheten. En ogenomtĂ€nkt rekryteringsprocess kan leda till en fortsatt homogenisering i organisationer.

Inkilning i idrott ? Bara en rolig tradition? : Erfarenheter och upplevelser av inkilning bland idrottande ungdomar och idrottsstudenter

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte var att studera unga idrottares och idrottsstudenters erfarenheter och upplevelser av inkilning i idrottsliga sammanhang. Centrala frÄgestÀllningar var (1) i vilken utstrÀckning har unga idrottare och idrottsstudenter erfarenhet av att ha blivit inkilade? (2) Hur gÄr inkilningar till? (3) Hur beskriver unga idrottare och irottsstudenter sina upplevelser av inkilning? (4) Vilken instÀllning har unga idrottare och idrottsstudenter till inkilning? (5) I vilken utstrÀckning har unga idrottare och idrottsstudenter hört talas om inkilning?MetodMetoden var en enkÀt om 39 frÄgor med inslag av kvalitativa frisvarsfrÄgor. Urvalet var 209 idrottande ungdomar frÄn Ätta olika idrottsgymnasier samt 91 studenter frÄn Gymnastik- och idrottshögskolans trÀnar- och lÀrarprogram. Datainsamlingen gjordes mestadels pÄ plats alternativt via post.

Kyrkans syn pÄ homosexualitet : en tolkningsfrÄga

Ett av mina syften med denna uppsats var att titta pÄ var dagens fördomar mot homosexuella kommer ifrÄn och om kyrkan fanns med nÄgonstans i bakgrunden. Och se, det var den. MÄnga av dagens fördomar mot homosexualitet hÀrstammar frÄn kyrkans straffinförande mot detta pÄ 500-talet. Vid denna tid dog mÄnga mÀnniskor i pest och krig och för att hindra mÀnskligheten frÄn att dö ut sÄ blev det endast tillÄtet med sex mellan man och kvinna, inom Àktenskapet, eftersom detta kunde leda till ökat antal födslar. Dagens församlingar förhÄller sig olika till homosexualitet: alltifrÄn totalt avstÄndstagande till accepterande, det vanligaste Àr nog ett accepterande av personen men endast om han/hon inte alltför öppet visar sin lÀggning.

Vad tycker unga mÀn om ungdomsmottagningen...

Bakgrund: Studier har visat att STI och aborter ökat samt att unga mÀn i lÀgre grad testar sig för STI jÀmfört med unga kvinnor. Unga mÀn har Àven en tendens att besöka ungdomsmottagningen i lÀgre utstrÀckning Àn jÀmnÄriga kvinnor. Ungdomar idag upplever att sexualundervisningen i sko-lorna Àr otillfredsstÀllande samt att största kÀllan till information kring sex och samlevnad Àr vÀnner eller internet. Detta gör att ungdomsmottagningen Àr Àn mer betydelsefull idag och bör dÀrför ocksÄ vara tillgÀnglig och anpassad till alla. Syfte: Syftet var att beskriva hur unga mÀn upplever sin ungdomsmottagning och hur de anser att den eventuellt kan förbÀttras.

Barnmorskors Äsikter. Om frÄgor inför STI-provtagning

Bakgrund: Förekomsten av STI sÄsom gonorré, hepatit B och C, HIV, AIDS, klamydia och syfilishar under de senaste Ären ökat i Sverige. Studier visar att lÄngt ifrÄn alla som utsatt sig för smitta ellerhar symtom pÄ STI gÄr och testar sig. Dessutom visar studier att vÄrdpersonal ibland nekar individenSTI-provtagning trots att detta inte Àr tillÄtet. För att underlÀtta barnmorskans arbete medanamnestagande vid STI har det utvecklats ett frÄgeformulÀr inför STI-provtagning. Det saknasdock information om barnmorskors Äsikter vid anvÀndandet av frÄgeformulÀret.Syfte: Syftet var att utvÀrdera barnmorskors Äsikter om frÄgeformulÀret ?FrÄgor inför STIprovtagning?pÄ barnmorske- samt ungdomsmottagningar i Göteborg och södra BohuslÀn.

Knullnormativitetens diskurs

Med syfte att undersöka knullnormativitetens diskurs, d.v.s. de sociala, sprÄkliga konstruktioner som gör det vaginala heterosamlaget till norm, har jag diskursanalytiskt studerat frÄgor och svar kring sexuella praktiker och problem i RFSU:s frÄgelÄda. Genom att undersöka hur heterosamlaget och annan praktik benÀmns och beskrivs i materialet har jag visat hur dess status reproduceras och ibland ifrÄgasÀtts. FörestÀllningarna om manlig och kvinnlig sexualitet pÄverkar i stor mÄn Àven hur samlaget och samlagsrelaterade problem beskrivs, och ibland Àven vad som uppfattas som problem. Jag har ocksÄ visat exempel pÄ motdiskurser som Àr tecken pÄ tendens till diskursiv förÀndring.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->