Studien undersöker konkurrensstrategier med hjälp av immaterialrättsligt skydd: Om, och hur, det är möjligt för ett företag att använda patentskydd som ett starkt konkurrensmedel på en attraktiv marknad?Om våra utvalda respondenter ansåg att patentstrategier leder till diskriminering av konkurrenter och kunder om företag med ensamrätt väljer att nischa sitt produktutbud? Om patenträtten behöver vidareutvecklas för att matcha lagstiftning gällande konkurrens? Är det möjligt att införa en klausul om rätt att utfärda tvångslicenser i Patenträtten som är generaliserbar och lättare att tillämpa än den vedertagna?Detta är en kvalitativ studie, i vilken vi hela tiden strävat efter att få en helhetsför-ståelse. Därför har vi varit öppna med vår tanke med arbetet för våra respondenter, och även försökt hålla oss objektiva genom arbetet. Något som emellanåt varit svårt då vi har en för-förståelse och även en ifrågasättande ansats. I början av arbetet läste vi på och samlade in intressant litteratur för att öka våra kunskaper i ämnet.

Vid en tillbakablick, visas det tydliga förändringar i svensk lagstiftning om sexualbrott mot barn. Det förekom till exempel länge att även barnen kunde straffas med döden om det blivit utsatt för våldtäkt. En stor del i lagändringarna är just ändringar i samhällsvärderingarna som ligger till grund för det vi tror på. Just dessa värderingar är grunden till att Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Detta undertecknande medförde i sin tur att Sverige måste anpassa sina lagar, till det som föreskrivs i barnkonventionens artiklar för att öka skyddet för barn, samt för att harmonisera med konventionen i sin lagstiftning.

Undervisningen i skolan syftar att se till alla människors lika värde samt jämställdhet mellan könen. Men hur ser det ut i bilder och representationer som finns inom reklam och media? Vilket tyst budskap figurerar bakom de förebilder i media som möter ungdomar i deras vardag? Undersökningen analyserar två inspirationsfilmer som fanns tillgängliga på H&Ms hemsida under mars månad 2014. Filmerna använder sig av förebilder, på dam respektive herravdelningen. Med hjälp av bildutsnitt, val av kontext skapas skillnad i budskapet filmerna emellan.

Syftet med den här uppsatsen har dels varit att undersöka Kärlek i Europa utifrån frågan om kvinnligt medborgarskap förstått som en normerande livslinje. De karaktärer som Birgitta bebodde världen med i Stockholm har studerats som exempel på hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den väg Birgitta förväntas vandra.Detta sker dels genom modern, som värderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskärper äktenskapets betydelse för Birgitta och strävar efter att göra henne familjär med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel på en medborgare i linje. Han är en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av äktenskap och familjeliv ? de två viktigaste punkterna på den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhåller sig till. Att familjelivet framstår som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstår som eftersträvansvärda framtidsscenarier för Birgitta.För både modern och morbrodern innebär detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.

Syftet med den här uppsatsen har dels varit att undersöka Kärlek i Europa utifrån frågan om kvinnligt medborgarskap förstått som en normerande livslinje. De karaktärer som Birgitta bebodde världen med i Stockholm har studerats som exempel på hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den väg Birgitta förväntas vandra.Detta sker dels genom modern, som värderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskärper äktenskapets betydelse för Birgitta och strävar efter att göra henne familjär med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel på en medborgare i linje. Han är en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av äktenskap och familjeliv ? de två viktigaste punkterna på den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhåller sig till. Att familjelivet framstår som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstår som eftersträvansvärda framtidsscenarier för Birgitta.För både modern och morbrodern innebär detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.

Det här är ett examensarbete på 30 hp utfört 2012 på vid institutionen för stad och land på SLU i Ultuna. Bakgrunden är att Stockholm under flera års tid har haft en väldigt repressiv inställning gentemot fenomenet graffiti, det brukar kallas för nolltoleransen. Stadens styrande antog 2007 en skärpt klotterpolicy i vilken det fastslås att ?staden inte ska medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang som inte klart tar avstånd från klotter, olaglig graffiti och liknande skadegörelse. Staden skall heller inte medverka till verksamheter som på något sätt kan väcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse.? Policyn och i synnerhet formuleringen ovan har fått utstå mycket kritik, efter att staden lagt sig i diverse kulturarrangemang med graffiti som tema.