Den här uppsatsen beskriver en del av det lesbiska språkbruket, det vill säga särskilda ord och uttryck som personer som identifierar sig som lesbiska använder sinsemellan. För att göra detta genomfördes en enkätundersökning där personer som identifierar sig som lesbiska fick svara på vilka ord och uttryck som de använder och känner till om olika företeelser som är kopplade till sexualitet.Konstruktionen av enkäten och analysen av materialet utgår ifrån ett konstruktivistiskt och queerteoretiskt perspektiv på språk. Resultatet av undersökningen är att personer som identifierar sig som lesbiska använder två typer av lesbiska ord. Dels ord som mestadels används inom den egna gruppen och som bygger upp och stärker den gemensamma lesbiska kulturen och den egna sexuella identiteten, dels ord som används utåt i konfrontation med majoritetskulturens heteronormativa föreställningar. Eftersom språket är präglat av och präglar heteronormen saknas ord och uttryck i standardspråket för företeelser bortom det som anses ?normalt?, men standardspråket plockar sakta men säkert upp ord eller nya betydelser av ord som kan sägas vara lesbiska..

Den här uppsatsen vill synliggöra att vänskap är en viktig del i ungdomars vardag i skolan. Uppsatsen är baserad på intervjuer och visar hur ungdomar uppfattar sina vänskapsrelationer.Nyckelord: Vänskap, relationer och ungdomar..

The aim of this study is to examine the patient's understanding of the counselling while testing for an STI. The method was an inquiry directed to patients at two receptions, where tests for STI are made, and on the Internet for patients who made a test within the last year. The study involves 95 participants, 39 answered the inquiry directly after the test. The main results show that most participants are positive to talk about their sexuality and sexual strategies with the personnel, irrespective of who takes the initiative to the counselling. Women are yet more negative then men to talk about their sexuality, even if the test is made voluntarily by the woman.

Syftet med denna undersökning var att studera om pedagogiskt drama kunde vara en metod för att utveckla elevernas kommunikation och relationer för att stärka arbetet med värdegrunden. Undersökningen och utförandet av dramapass hade sin grund i tidigare forskning kring pedagogiskt drama, värdegrunden, kommunikation och gruppdynamik. Vi valde observation som metod för att studera de dramapass som vi utförde med vår undersökningsgrupp. Dessa observationer har vi sammanställt och analyserat med våra fokusområden som grund. Dessa fokusområden är kommunikation, relationer samt olikheter. Vårt resultat av analyserna är att utvecklingen av elevernas kommunikation och relationer är avgörande för att stärka arbetet med värdegrunden.

Syftet med studien är åskådliggöra hur myndigheter, publika medier och medmänniskor skriver om och talar kring män som utsätts för våld i nära relationer, att beskriva den verklighet som dessa män befinner sig i och vad som behövs för att åstadkomma en attitydförändring.Metoden baserades på en narrativ analys utifrån vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar samt texter från publika medier från SocIndex och Google. De teoretiska utgångspunkterna har varit bland annat normer gällande kön, jämställdhet, konsekvenser av utsatthet för våld samt viktimologi. Utifrån det angivna syftet anser vi att narrativ analys är en passande metod eftersom intresset ligger i att studera hur språket, ordval och hur individer framställs och framställer sig själv som sociala och kulturella varelse.Resultatet presenterar attityder kring kvinnors våld mot män i nära relationer. Kapitlet inleds med en genomgång av de dominerande attityderna, vilka är att män inte kan vara offer och att kvinnor inte kan vara förövare. Vidare redovisas hur dessa attityder kan få för negativa konsekvenser för våldsutsatta män och avslutningsvis presenteras att dessa män bör inkluderas i jämställdhetsarbetet för att nyansera inställningen kring våld i nära relationer.Diskussionen inleds med en sammanfattande slutsats utifrån resultatet.

Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån individens upplevelser av återhämtning under och efter en psykos undersöka vilka faktorer som är betydelsefulla för den personliga återhämtningen. Den frågeställning som författarna hade var: Vilka faktorer bidrar till den personliga återhämtningen för människor med psykosproblematik? Kvalitativa studier (n=12) som är sökta i databaserna PsycINFO, CINAHL och sökmotorn ELIN@dalarna ligger som grund för resultatet. Artiklarna söktes och valdes ut om de var relevanta gentemot syfte och frågeställning och granskades därefter med hjälp av en granskningsmall. Resultatet visade att upplevelser under återhämtningsprocessen är olika för varje individ, och det finns ett flertal faktorer som är betydelsefulla för den personliga återhämtningen.

The current paper is a study of the character Christian Grey in the EL James trilogy Fifty Shades of Grey. The main aim is to find out how masculinity, sexuality and gender are constructed in this erotic fantasy. More over terms as femininity, unmanliness and gender have relevance to the study. Several studies have been done on romance novels and Harlequin in particular from a gender perspective, but few of them from a masculine point of view. Hence, no earlier study has been done on Fifty Shades of Grey with masculinity studies as the main tool of masculinity, or with theories of romance.

Bakgrund: Globalt sett är bröstcancer den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. Den vanligaste behandlingsformen är kirurgi, framförallt mastektomi som innebär att ett eller båda brösten opereras bort. Tidigare forskning visar att efter ingreppet är det vanligt att kvinnors psykiska välmående påverkas.Syfte: Syftet med studie var att belysa kvinnors upplevelse efter att ha genomgått mastektomi.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga originalartiklar. En induktiv ansats med ett hermeneutiskt synsätt tillämpas och data analyserades genom en manifest innehållsanalys.Resultat: Tre huvudkategorier framträdde genom analysen; kroppsuppfattning, sexualitet och sociala relationer. Utifrån kategorierna framkommer det att kvinnorna fick en negativt förändrad kroppsuppfattning, minskad sexuell aktivitet och känsla av att vara könlös.Slutsats: Kvinnor som genomgått mastektomi upplevde både psykisk och fysisk påverkan.

Syftet med studien är att undersöka hur Sveriges förbud mot köp av sexuella tjänster respektive Danmarks mer tillåtande inställning, upplevs av kvinnor som säljer sex i vardera land. Vi har valt att fokusera på de faktorer som rör risk- och skyddsaspekter, rättigheter - och skyldigheter, rådande attityder i samhället samt hur dessa kan tänkas påverka kvinnornas privatliv. Genom kvalitativa intervjuer med fyra sexsäljande kvinnor och sex professionella på området framkommer det en tydlig distinktion mellan de som säljer sex på gatan och de som säljer sex inomhus. Med hjälp av stigmateorin, empowerment samt ett specifikt synsätt på sexualitet har vi kunnat analysera deras polariserade upplevelser och erfarenheter. Utifrån en tematisk analys framkommer det att kvinnorna i Sverige upplever lagstiftningen som paradoxal i avseende på risk- och skyddsfaktorer.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur barn som utsatts för våld i nära relationer kan identifieras, hur de får hjälp i form av bl.a. behandling av symptom samt presenterar riktlinjer för hur dessa behandlingsmetoder kan utvecklas. Denna uppsats identifierar även riskfaktorer för att barn ska utsättas för våld i nära relationer. Möjliga konsekvenser, i form av t.ex. depression, beskrivs som resultat av barnens utsatthet.

Detta kandidatarbete undersöker spelares relationer till virtuella karaktärer i digitala spel. Detta innefattar huruvida människor kan etablera moraliskt sunda relationer till spelkaraktärer och i så fall hur. Syftet är att få bättre insikt i hur man kan använda karaktärer i digitala spel för att till exempel förstärka narrativt förbättra inlevelsen. Eller för att få bättre förståelse för hur man får spelkaraktärerna att fungera i sitt sammanhang. För att undersöka problemområdet har människors relationer till bland annat både levande och mekaniska husdjur belysts och analyserats så väl som olika världsuppfattningar och hur deras påverkan på vår förmåga att etablera relationer till virtuella karaktärer.

Denna uppsats jämför och analyserar de båda sexualupplysningsfilmerna "Ur kärlekens språk" (Torgny Wickman, 1969) och "Kärlekens språk 2000" (Anders Lennberg 2004). Uppsatsens syfte är att utreda vilka olika sätt som de båda filmerna tilltalar sin publik på och vad dessa respektive tilltal får för konsekvenser för den syn på sexualitet som man vill förmedla. Därtill försöker uppsatsen svara på huruvida skillnaderna mellan filmerna säger någonting om hur synen på sexualitet har förändrats från slutet av sextiotalet till idag. Uppsatsen utgår teoretiskt från dels Bill Nichols dokumentärfilmsteori och dels från Michel Foucaults teorier kring sexualitetens olika diskurser..

I undersökningen om ungdomars attityder mot homosexuella ochheterosexuella brottsoffer utfördes ett experiment där 151 deltagare fick svara på en enkät. Det fanns fyra olika versioner av enkäter där brottsoffret varierade mellan hetero- och homosexuell man men även orten där brottet tog plats varierade mellan liten ort och stor stad. Resultatet visade ingen skillnad i ungdomars empati beroende på brottsoffrets sexuella läggning, dock visade det sig att unga kvinnor har något mer empati än unga män. Resultatet gav inte heller någon skillnad i ungdomars empati beroende på ort. Dock upptäcktes en interaktionseffekt i empati mellan ort och sexualitet som visade att om brottet tog plats i Stockholm kände deltagarna mer empati för en homosexuell man än en heterosexuell man samt att empatin blev motsatt i en liten ort.

Syftet med detta arbete var att titta på vilka olika familjekonstellationer som presenteras i svensk barnlitteratur utgiven i sin första upplaga år 2006, för barn i åldrarna 6 ? 9 år. Därför har jag genomfört en kvantitativ studie av den litteratur som matchat ovannämnda kriterier på Lunds stadsbibliotek, för att se i vilken utsträckning de familjekonstellationer som presenteras matchar den mångfald vi ser i Sverige idag. Jag har också genomfört en kvalitativ analys av tre barnböcker i vilka en familj där någon har en funktionsnedsättning presenteras, en familj där föräldrar invandrat/familjen invandrat tillsammans samt en titel där någon i familjen har en sexualitet som inte faller under termen heterosexuell. Detta för att se hur dessa kan användas i arbetet för att bryta ner samt förhindra uppkomsten av fördomar och stereotyper i klassrummet. Arbetet visar att kärnfamiljen fortfarande dominerar i svensk barnlitteratur.

Många människor har husdjur som sällskap och fritidsintresse och allt fler forskare har på senare tid börjat intressera sig för husdjurets betydelse för människans livskvalitet. Antrozoologin är en relativt ny vetenskap där man ägnar sig åt att studera relationen mellan djur och människa. Man har i olika undersökningar kunnat visa att husdjur har en positiv effekt på människans fysiska och psykiska välbefinnande och att djuret höjer livskvaliteten för många (Enders-Slegers, Paul, Podberseck, Serpell, 2000). I denna uppsats undersöks sociala relationer och livstillfredsställelse hos äldre personer med och utan husdjur. Finns det något samband mellan ägande av husdjur, livstillfredsställelse och sociala relationer? Är äldre personer med husdjur mer nöjda med sina sociala relationer samt mer tillfreds med livet än äldre personer utan husdjur? Känner sig äldre människor med husdjur mindre ensamma än de som inte har husdjur? Kan man se någon skillnad mellan män och kvinnor?.