Bakgrund: Sexualitet innefattar en människas behov av intima och emotionella relationer och sexuell njutning. Ämnet är känsligt att tala om men för de flesta personer uppfattas sexualiteten som en värdefull del av livet. En stomi har visat sig kunna leda till minskad sexuell lust och en känsla av att vara oattraktiv. Personer med stomi ansåg det vara viktigt att tala med en sjuksköterska om sin sexualitet men att de var missnöjda med möjligheten att tala om detta inom vården.Syfte: Syftet med denna översiktsstudie är att beskriva hur en persons sexualitet påverkas av att erhålla en stomi.Metod: Översiktsstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar varav fyra är kvalitativa och tre är kvantitativa. Artiklarna har sökts fram genom såväl databassökning med relevanta sökord samt med manuell sekundärsökning med utgångspunkt i funna artiklars referenslistor.

I denna studie undersöker jag Carina Rydbergs skildring av "dålig" sexualitet. Jag gör en närläsning av Rydbergs roman Månaderna utan R. Läsningen utgår från Michel Foucaults och Jacques Derridas dekonstruktionsteorier samt från Judith Butlers genusteorier. Jag undersöker huruvida romanen kan läsas som gotisk, huruvida Rydberg kan sägas luckra upp gränsen mellan "god" och "dålig" sexualitet, samt huruvida hon skildrar sadomasochistiska kvinnor som subjekt.Jag kommer fram till att Rydberg kan sägas luckra upp gränsen mellan "god" och "dålig" sexualitet och att hon, genom att skildra sadomasochistiska kvinnor som subjekt, stör könade sexualitetsnormer. Häri ligger Rydbergs subversiva potential.

Bakgrund: Sexualitet spelar stor roll för hälsa och välbefinnande och då en sjukdom är färdigbehandlad kan sexuell dysfunktion finnas kvar som en följd av den tidigare sjukdomen. Sexuell dysfunktion innebär att sexualiteten inte fungerar tillfredsställande och kan vara upplevda, förväntade eller negativa förändringar. Sexualitet har visat sig vara något som sjuksköterskor har svårt att prata med patienter om och som följd dokumenteras det lite i ämnet.Syfte: Syftet var att beskriva sexuell dysfunktion vid olika somatiska sjukdomstillstånd.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design och systematisk sökning gjordes och 14 kvantitativa artiklar inkluderades i litteraturstudien. Deduktiv metod användes vid sortering av data. De valda rubrikerna var NANDA:s kännetecken för omvårdnadsdiagnosen Oro över egen sexualitet.Resultat: Litteraturstudiens huvudfynd var hur vanligt förekommande sexuell dysfunktion faktiskt var.

Sammanfattning Har kvinnor verkligen samma sexuella behov som män? Den här studien behandlar yrkesverksamma kvinnors föreställningar kring sexualitet. Kvinnorna är i åldern 19-65 år. Syftet med studien är att kartlägga kvinnors föreställningar om sin egen och andra kvinnors sexualitet. Förhållningssättet till kvinnors sexualitet i Sverige har förändrats genom åren.

Hansson, L & Nielsen, S. Sexuell påverkan och coping vid behandling av cervixcancer. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2010. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sexualitet och kvinnlighet påverkas hos kvinnor som behandlats för cervixcancer, samt de copingstrategier kvinnorna använder sig av. Metoden var en litteraturstudie som byggde på åtta vetenskapliga artiklar.

Frågor kring kön och sexualitet har satts högre upp på dagordningen i moderna organisationer. Trots det är sexualitet en eftersatt forskningsfråga inom organisationsteori. Den queerteoretiska forskningsskolan utgår ifrån ifrågasättandet av synen på heterosexualiteten som naturlig och självklar. Normen definierar könen som binära motsatser. Syftet med studien var att genom deltagande observationer undersöka hur iscensättandet av kön och heterosexualitet gick till i arbetsgruppen.

Denna studie har för avsikt att fokusera på den äldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i Värmland. Studiens syfte och frågeställningar ämnar undersöka om den äldre litteraturen som kulturarv används som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den iså fall är uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprätthålla verksamheten. Studien kommer också att undersöka vilken betydelse litteraturen har för Värmlands symbolvärde och identitet, då litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsättningsvis om litteraturen som symbol och identitet av Värmland används i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera på den värmländskalitteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden.

The aim of this literature review was to put together scientific knowledge about the need of sexuality among elderly people, so that the nurse in the future can use this knowledge in nursing. The research questions that will be answered are: In what extent do elderly people have the need to experience sexuality? In what extent do elderly people have the possibility to practice their sexuality? In what degree do the nursing staff respect and understand elderly people's need of sexuality? How can nursing staff support elderly people in their sexuality? The method used to answer the research questions was analysis and interpretation of ten scientific articles. The results, which are presented within ten categories, shows that elderly people have a need of sexuality. Loneliness, lack of privacy and knowledge and attitudes are factors that affect elderly people's possibility to express their sexuality.

Multipel skleros är den mest förekommande kroniska, neurologiska sjukdomen som drabbar unga människor och majoriteten av dem kommer någon gång att drabbas av sexuell dysfunktion. Sexualitet är en viktig del av hela människan och därför en integrerad del av hälsa, livskvalitet och välmående. Därför är det viktigt att vårdpersonal har kunskap om vilken inverkan sjukdomen har på dessa människor, deras sexualitet och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos personer med multipel skleros. Studien baserades på åtta kvalitativa studier som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Sammanfattning Har kvinnor verkligen samma sexuella behov som män? Den här studien behandlar yrkesverksamma kvinnors föreställningar kring sexualitet. Kvinnorna är i åldern 19-65 år. Syftet med studien är att kartlägga kvinnors föreställningar om sin egen och andra kvinnors sexualitet. Förhållningssättet till kvinnors sexualitet i Sverige har förändrats genom åren.

AbstractGenom kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i sex- och samlevnad pågrundskolans senare del, och en utbildningskonsult från preventions- och utvecklingsenheten iGöteborg, undersöks hur sexuell orientering konstrueras, reproduceras och utmanas genomderas tal om sexualitet. Syftet är att diskutera hur människans sexuella begär riktas genomnormer och regler. Med utgångspunkt i teoretiska perspektiv utifrån Sigmund Freudspsykoanalys, Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori, Judith Butler och SaraAhmeds queerteoretisk fenomenologi, fokuseras analysen på hur människan genom normeroch regler socialiseras in i en sexuell begärsriktning. Detta görs efter vad som är godtagbarabegärsriktningar inom samhället.Respondenterna i uppsatsen anser att sexualitet bör förstås som en relation mellan ettbegär och någon/något som begärs. En sådan förståelse positionerar resonemanget i endiskussion om hur begärsrelationer får ta utrymme i samhället på grund av huruvida normeroch regler godtar respektive förkastar begärsrelationer.

Syftet med vårat arbete var att försöka stärka en grupp tonårsflickors självkänsla i sin sexualitet samt medvetandegöra dem vad olika medier har för påverkan på flickors självkänsla. Gruppen bestod av totalt 11 flickor i ådrarna 13 till 15 år. Vi använde oss av enkäter och observationer samt dagboksanteckningar, som metod för att mäta resultatet. Resultatet av utvecklingsarbetet visade att flickorna hade blivit mer medvetna om ämnet efter träffarna. Om deras självkänsla hade stärkts i allmänhet kunde vi inte dra som slutsats efter endast fyra träffar, men vi kunde se att de blivit mer säkra på sig själva med oss i gruppen efter varje tillfälle.

Uppsatsen syftar till att identifiera och ringa in rådande normer kring sexualitet och hur asexualitet förhåller sig till dessa. Vi har utfört kvalitativa intervjuer via mail, med individer som identifierar sig med asexualitet. Dessa intervjuer har vi analyserat för att urskilja vad diskurser kring sexualitet och asexualitet innehåller och hur de förhåller sig till varandra. Våra huvudsakliga frågeställningar är: ? Hur definieras asexualitet av respondenterna?? Vad upplever respondenterna för reaktioner från omgivningen?? Hur upplever respondenterna samhällets attityder till sexualitet och asexualitet?? Hur kan dessa definitioner och upplevelser förstås utifrån en teoretisk referensram?För att analysera empirin har vi valt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och ett queert förhållningssätt.

Genom åtta personers uttrycksfulla skildringar kring uppväxt i Nicaragua presenteras och problematiseras, i denna kvalitativa undersökning, olika normer kring manlighet och sexualitet som figurerar i den nicaraguanska kontexten. Dessa normer har kategoriserats utifrån fyra sociala sammanhang, nämligen: familjen, grannskapet, skolan och fritiden vilket på ett lättöverskådligt sätt synliggör den process vari dessa normer konstrueras, regleras, reproduceras och utmanas, liksom hur normerna präglar manligt identitetsskapande i Nicaragua..

Sammanfattning:Genom en intervjustudie med tre personer som arbetar med sex- ochsamlevnadsundervisning på särskolan undersöks och analyseras diskurser om intellektuellfunktionsförmåga och intellektuell funktionsnedsättning i relation till sexualitet och kön.Studien försöker svara på hur dessa kategorier står i relation till varandra och hur dekan förstås som samkonstruera(n)de. Vidare undersöks diskurserna i relation till hurföreställningarna om intellektuell funktionsförmåga, kön och sexualitet påverkarmöjlighet till subjektivitet för personer med intellektuella funktionsnedsättningar ochvilka subjektspositioner som o/möjliggörs för dem.I en diskurs om intellektuell funktionsförmåga som en linjär utveckling sågs hurförmågan att fatta egna beslut nedsattes just genom omgivningens förväntan på en sådanoförmåga hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Detta fickkonsekvenser för personernas sexualitet och även möjlighet att forma en känsla av etteget själv. Diskursen omöjliggjorde subjektspositioner som vuxen, förälder och ävenhandlande sexuella subjekt. Dock visade informanterna på motstrategier hos eleverna.I en diskurs om utsatthet bekräftades bilden av personer med intellektuellafunktionsnedsättningar som sexuellt utsatta, även om skillnader mellan könen blev tydliganär maktordningar om kön och funktionsförmåga samkonstruerades.Genom att förstå elevernas intellektuella funktionsförmåga som ett görande snarareän ett varande kunde informanterna närma sig svårigheter som benämnandet innebar förde elever som inte själva såg sig som tillhörande kategorin.