Reklam kan ibland anses framställa kvinnor och män på ett nedvärderande sätt. I Sverige har alla rätt att anmäla den reklam som anses vara könsdiskriminerande. Anmälan görs till Reklamombudsmannen (RO), bestående av näringslivets självreglerande system, som bedömer reklamen utifrån Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation. Detta görs utifrån tre kriterier, vilka säger att reklam inte får: framställa kvinnor eller män som rena Sexobjekt som kan anses kränkande (sexistisk reklam); ge en nedvärderande stereotyp bild på könsrollerna (schabloniserande reklam); eller på något annat sätt vara uppenbart könsdiskriminerande.Denna undersökning syftar till att jämföra RO:s syn på Sexobjekt, nedvärderande stereotypa könsroller och sexism, med genusteorins syn på samma begrepp, för att därigenom kartlägga och analysera en eventuell skillnad mellan dem. Utgångspunkten i genusteorierna är genusordningen.

The purpose of this essay is to shed some light upon the children who grew up in Sweden after their parents fled the war in former Yugoslavia. Did the parents spread their own opinions about the other ethnicities which they fought against in the war to the children, even though they live in a new country? And if so, was it an act of patriotism for the country they once lived in and who was to blame for the war? Did the children who grew up in Sweden share the same attitudes as their parents? To find out about this we used interviews with four people, all with heritage from former Yugoslavia, Bosnia and Croatia. What we found out was that the thoughts from the parents partially were passed down to their children, even though the children thought that they had formed their own opinions. In this case the thoughts didn?t relate to any kind of patriotism or who to blame for the war, they rather believed that they shouldn?t blame the other ethnic groups for the war.

Denna C-uppsats studerade ett urval av livsstilstidningen Vanity Fairs omslagsbilder med hjälp av en semiotisk analys. Detta för att belysa egenskaper i omslagsbilderna vilka kunde visa hur män och kvinnor representerades och vilka ideal rörande fysiska attribut de uppvisade. Detta var uppsatsens syfte och frågeställningarna beträffade hur representationen av könen såg ut, om det fanns några tydliga skillnader och hur könsrollerna såg ut då båda könen figurerade på ett omslag. Frågeställningarna rörde även vilka ideal för män och kvinnor om fysiska attribut, om några, som porträtterades på omslagsbilderna och om, och då i så fall hur, de avvek från idealen. Materialet bestod av sex omslagsbilder från Vanity Fairs utgåvor under 2011.

Detta är en kvalitativ studie med ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt. Syftet med studien har varit att, med hjälp av en diskursanalytisk metod, undersöka vilka rådande diskurser gällande kön och sexualitet som präglar det sociala arbetets praxis av begreppet ?gränslöst sexuellt beteende?: ett begrepp som i vissa sammanhang används inom det sociala arbetet gällande unga flickor och deras problematik. Undersökningsmaterialet är baserat på två öppna intervjuer med sociala praktiker som arbetar på en statlig institution där unga tjejer och kvinnor är omhändertagna enligt LVU. Detta har i sin tur kopplats till relevant litteratur som berör området kön och sexualitet.

Dagens reklam innehåller ofta bilder på attraktiva människor, klädda i avslöjande eller åtsittande kläder. Man använder sex rutinmässigt i reklam som ett kraftfullt PR-verktyg där pengar ligger som grund. Men det finns även reklam som saknar sexuellt innehåll och är neutral i sin framtoning. Den här uppsatsen behandlar dessa två typer av reklam; sexuellt kontra icke sexuellt innehåll. Frasen ?sex säljer? är otaligt upprepad och uppmärksammad i media och idén att sexuella bilder på något sätt skulle göra reklam mer effektfull är en kliché som uppkommit då det är nästintill omöjligt att verifiera eller förkasta.