Mellan Ären 1965-1974 genomfördes ett unikt bostadsbyggnadsprojekt i Sveriges historia. För att lösa den dÄvarande bostadsbristen beslöt Riksdagen att det under en tioÄrsperiod skulle byggas en miljon bostÀder. Detta projekt kallas sÄledes för miljonprogrammet. Under Ärens gÄng har mÄnga kritiker gjort sig hörda dÄ de kritiserat fenomenet pÄ flera nivÄer. Ord som segregation, visuell monotoni och storskalighet har anvÀnts i beskrivandet av miljonprogramsomrÄdena.

NÀr SVT i början av 2014 sÀnde programserien Fittstim ­? min kamp med frÄgestÀllningen Har feminismen spÄrat ur? orsakade detta svallvÄgor av upprörda kÀnslor i sÄ vÀl traditionella som sociala medier. MÄnga ansÄg frÄgeformuleringen problematisk, dÄ feminismens mÄl Àr jÀmstÀlldhet mellan könen och dÄ Sverige Àn i dag Àr lÄngt ifrÄn att ha uppfyllt de jÀmstÀlldhetspolitiska mÄlen som riksdagen gemensamt formulerat. Efter en Äterblick i SVT:s debatthistoria fann vi Àven liknande frÄgestÀllningar som Har jÀmstÀlldheten gÄtt för lÄngt? och Har jÀmstÀlldhetsdebatten gÄtt för lÄngt? Detta kan pÄstÄs anmÀrkningsvÀrt sett till public service-sÀndningstillstÄnd och SVT:s uppdrag att verka opartiskt, sakligt och folkbildande.Syftet har dÀrför varit att analysera inramningen av jÀmstÀlldhet och feminism i debattprogram sÀnda i SVT mellan 1980-talet till 2014, för att se vilka beskrivningar och problemformuleringar som prÀglat diskursen över tid samt hur dessa i förlÀngningen kan tÀnkas pÄverka tittarnas uppfattning och kunskaper om jÀmstÀlldhet och feminism.

Bakgrund och problem: För att kunna uppfylla syftet med revisionen Ă€r det nödvĂ€ndigt attrevisorn Ă€r oberoende. Den reglering som finns gĂ€llande oberoendet har diskuterats under en lĂ„ngtid och pĂ„ senare Ă„r har flera förĂ€ndringar skett, framförallt internationellt sett. Även i Sverige Ă€rförĂ€ndringar pĂ„ gĂ„ng och i maj 2006 antog riksdagen ett förslag frĂ„n regeringen som trĂ€der ikraftden 1 januari 2007. Den nya lagen innebĂ€r att en revisionsbyrĂ„ inte lĂ€ngre fĂ„r ge yrkesmĂ€ssigtbitrĂ€de vid bokföringen till ett större företag om samma byrĂ„ Ă€ven tillhandahĂ„ller revisionen tillföretaget. Detta kan medföra att revisionsbyrĂ„erna kan tvingas göra sig av med konsultations ellerrevisionsuppdrag.Syfte: Att undersöka vilken pĂ„verkan de skĂ€rpta jĂ€vsreglerna har pĂ„ revisorsbyrĂ„erna samtklargöra hur de nya reglerna kommer att pĂ„verka oberoendet.

Det senaste Riksdagsvalet blev ett segertÄg för det frÀmlingsfientliga, populistiska partiet, Sverigedemokraterna. RiksdagsspÀrren pÄ fyra procent klarade dock inte partiet och procentuellt sÀtt kunde partiet tillskriva sig knappt tre procent av svenska folkets röster. Att jag i inledningen av sammanfattningen kallade valet för ett segertÄg för partiet omfattas av andra faktorer Àn enbart nÀstan representation i Riksdagen. I efterskalvet av partiets valframgÄngar dök det upp frÄgor hos mig framför allt det minst sagt förvirrade förhÄllandet som samhÀllet uppvisar gentemot Sverigedemokraterna. Det framkom tÀmligen snabbt hur komplext och snÄrigt det var för framför allt politiker, debattörer och media att debattera med partiet.

År 2006 antog Europaparlamentet och rĂ„det direktiv 2006/24/EG. Detta direktiv, ofta refererat till som datalagringsdirektivet, har fĂ„tt stor uppmĂ€rksamhet frĂ€mst pĂ„ grund av den integritetskrĂ€nkning som direktivet anses medföra. Direktivet innebĂ€r att all datatrafik vid mobil och fast telefoni samt Internet och Internettelefoni ska lagras i brottsbekĂ€mpande syfte. VĂ„ren 2011 röstades införandet av direktivet i Sverige ner i riksdagen och dĂ€rmed blivit lagd pĂ„ is i ett Ă„r, trots att det som medlem i Europeiska Unionen krĂ€vs av Sverige att införa detta tvĂ„ngsmedel. Detta har medfört att Sverige för andra gĂ„ngen, dĂ„ Sverige första gĂ„ngen inte införde direktivet inom utsatt tid, döms till böter pĂ„ miljonbelopp av Europeiska Domstolen.Denna kriminologiska studie avser att undersöka hur ett införande av datalagringsdirektivet i Sverige motiverats utifrĂ„n behov samt hur den integritetskrĂ€nkning som direktivet medför har rĂ€ttfĂ€rdigats.

År 2005 enades FN?s medlemslĂ€nder om ett initiativ vid namn Responsibility to protect. Initiativet baserades pĂ„ tanken att en stats suverĂ€nitet inte Ă€r ett privilegium utan ett ansvar och syftade till att förhindra brott mot civilbefolkningar. Brott i form av folkmord, krigsbrott, brott mot mĂ€nskligheten och etnisk rensning.Den 17 mars 2011 röstade FN?s sĂ€kerhetsrĂ„d igenom resolution 1973.

Det ligger ett lagförslag för beslut i riksdagen om att inrÀtta en ny boendeform, ÀgarlÀgenheter. Förslaget gÄr igenom för- och nackdelar med den nya boendeformen dÀr ÀgarlÀgenheter jÀmförs med bostadsrÀtter. Propositionen tar ingen hÀnsyn till vilka parametrar som styr prissÀttningen pÄ ÀgarlÀgenheter. Vi vill dÀrför ta reda pÄ vilka parametrar som kommer att styra prissÀttningen pÄ en ÀgarlÀgenhet. För att ta reda pÄ möjliga parametrar som styr priset sÄ har vi undersökt juridiska skillnader mellan en ÀgarlÀgenhet och en bostadsrÀtt.

Det hÀr Àr en undersökning om hur handarbete kan anvÀndas som ett förfaringssÀtt för att skapa deltagande och samtal. Ett relativt nytt begrepp har de senaste Ären framtrÀtt för att beskriva den punkt dÀr handarbete och aktivism möts och betecknas som Craftivism. Som exempel kan stickgraffiti och i viss mÄn Äterbruksdesign nÀmnas. Ofta behandlas olika aspekter av konsumtion, men Àven mer specifika politiska stÀllningstaganden belyses. Den hÀr undersökningen har tagit avstamp frÄn craftivistiska metoder och de frÄgestÀllningar som behandlats Àr: Hur kan man med hjÀlp av handarbete skapa en plattform för samtal och deltagande? Samt: Hur formulerar sig de medverkande kring en specifik frÄga nÀr de utifrÄn denna plattform ges möjlighet att reflektera och samtala? Projektets syfte har initialt varit att undersöka huruvida det Àr möjligt att med och runt handarbete formulera sig kring och synliggöra ideologiska frÄgor, nÄgot som senare kom att revideras.

Under den senare delen av 1900-talet har beskogning av jordbruksmark till och frÄn applicerats i det svenska jord- och skogsbruket (Eriksson et al., 2011). I och med "OmstÀllning 90"erbjöds lantbrukare omstÀllningsstöd för att lÀgga jordbruksmark i trÀda eller pÄ annat sÀtt minska verksamheten (www, Riksdagen, 1, 1995). En vanligt förekommande ÄtgÀrd var att plantera igen jordbruksmarken med skog eller förlÀgga mark i trÀda. Efter intrÀdet i EU har vÀrdet pÄ mark, till följd av införda direktstöd, ökat. Detta har medfört högre arrendeavgifter som i sin tur skapat fler sÄ kallade passiva lantbrukare (Andersson et al., 2011). I och med framtida förÀndringar i EUs gemensamma jordbrukspolitik, Àven kallat CAP 2014, kommer stöden omarbetas (www, Jordbruksverket, 2, 2012). Inom svenska lantbruksföretag har det skett en rationalisering till följd av bristande lönsamhet (www, LRF, 1, 2012).

År 2006 antog Europaparlamentet och rĂ„det direktiv 2006/24/EG. Detta direktiv, ofta refererat till som datalagringsdirektivet, har fĂ„tt stor uppmĂ€rksamhet frĂ€mst pĂ„ grund av den integritetskrĂ€nkning som direktivet anses medföra. Direktivet innebĂ€r att all datatrafik vid mobil och fast telefoni samt Internet och Internettelefoni ska lagras i brottsbekĂ€mpande syfte. VĂ„ren 2011 röstades införandet av direktivet i Sverige ner i riksdagen och dĂ€rmed blivit lagd pĂ„ is i ett Ă„r, trots att det som medlem i Europeiska Unionen krĂ€vs av Sverige att införa detta tvĂ„ngsmedel. Detta har medfört att Sverige för andra gĂ„ngen, dĂ„ Sverige första gĂ„ngen inte införde direktivet inom utsatt tid, döms till böter pĂ„ miljonbelopp av Europeiska Domstolen.Denna kriminologiska studie avser att undersöka hur ett införande av datalagringsdirektivet i Sverige motiverats utifrĂ„n behov samt hur den integritetskrĂ€nkning som direktivet medför har rĂ€ttfĂ€rdigats.

 I den hĂ€r uppsatsen undersöks hur mycket och pĂ„ vilket sĂ€tt Sverigedemokraterna nĂ€mns och uttalar sig i TV4Nyheterna före och efter att de valdes in i riksdagen 2010. En kvantitativ och en kvalitativ ansats har kombinerats för att undersöka tvĂ„ tremĂ„ndersperioder, en under 2008 och en under 2012. Vidare studeras framingen av nyheter, vem stĂ„r för framingen och vem som sĂ€tter agendan, journalister eller politiker. Även inramningen av Sverigedemokraterna studeras. Teoretiskt ligger modellen för agenda-setting till grund för stora delar av resonemanget. Även teorier kring nyhetsvĂ€rdering, journalistikens beskrivningsmakt, framing och TV:s genomslagskraft bygger upp den teoretiska ramen. I den kvantitativa delen tillĂ€mpas en kvantitativ innehĂ„llsanalys av samtliga inslag som berör immigration och integration i Rapport, Aktuellt och TV4Nyheterna under de tidigare nĂ€mnda tidsperioderna.

Informationstekniken Àr ett begrepp som har vuxit fram ur de senaste Ärens datorteknikutveckling. De första datorerna som utvecklades var stora och klumpiga och hade som uppgift att lösa matematiska problem. Redan under 1960-talet kom riksdagen överens om att introducera datortekniken i den svenska skolan men det var inte förrÀn 80-talet och tidigt 90-tal som datorÀmnet blev obligatoriskt. Mellan 1984-1993 satsades sammanlagt 240 miljoner kronor pÄ att fÄ in datorer i skolans undervisning. Utöver denna summa satsade kommunerna oerhörda summor pÄ datoranvÀndningen.

Den hÀr undersökningen handlar om i vilken mÄn dagstidningarna kan fortsÀtta att göra ansprÄk pÄ att utgöra tredje statsmakten. Den tredje statsmakten utgörs av journalistiken i medierna som ska bevaka den första statsmakten regeringen och den andra, riksdagen. Jag har valt att undersöka hur kommun- och landstingsjournalistiken samt den undersökande journalistiken, prioriteras pÄ tidningarna. AlltsÄ motsvarigheten till regering och riksdag pÄ lokal nivÄ. 21 ansvariga utgivare vid den största tidningen i respektive lÀn/region har fÄtt möjlighet att svara pÄ en enkÀt, svarsfrekvensen blev 66,6 procent.

Sponsring Àr ett relativt nytt sÀtt för marknadsföring som genom Ären har blivit allt vanligare för företag att anvÀnda sig av. Idag Àr det ett av de mest anvÀnda marknadsföringsinstrumenten. Det finns ingen sÀrskild reglering av avdragsrÀtten för sponsring i skattelagstiftningen, utan utgifter för sponsring faller normalt under 16 kap. 1 § IL. Denna huvudregel Àr vÀldigt allmÀnt skriven vilket medfört att rÀttsfall stÄr för den huvudsakliga regleringen pÄ omrÄdet.Utgifter för sponsring har i rÀttspraxis medgetts vara avdragsgilla som reklam- och PR-kostnader, forsknings- och utvecklingskostnader, personalkostnader och representationskostnader.

Informationstekniken Àr ett begrepp som har vuxit fram ur de senaste Ärens datorteknikutveckling. De första datorerna som utvecklades var stora och klumpiga och hade som uppgift att lösa matematiska problem. Redan under 1960-talet kom riksdagen överens om att introducera datortekniken i den svenska skolan men det var inte förrÀn 80-talet och tidigt 90-tal som datorÀmnet blev obligatoriskt. Mellan 1984-1993 satsades sammanlagt 240 miljoner kronor pÄ att fÄ in datorer i skolans undervisning. Utöver denna summa satsade kommunerna oerhörda summor pÄ datoranvÀndningen.