This essay is a discourse and a feminist theoretical analysis that focuses on the alternative discourse that we consider Feminist Initiative to be constitutive of. Our theoretical stance, with base in Laclau and Mouffes discourse theory, builds on the notion that reality is characterised by conflicts between different competing discursive formations and that the social is an endless struggle over the preferential right of interpretation of meaning. More specifically, the essay focuses on the discursive struggle over the meaning of the term politics. It is our understanding that the dominant perception of politics necessarily excludes other understandings, which can according to Eduards, be explained as a consequence of a patriarchal distribution of power that renders the subordination of certain understandings of politics accordingly. Feminist Initiative, as an alternative discourse, can therefore be perceived as a threat to the dominating discourse of politics, which in order to maintain its preferential right of interpretation seek to illegitimatise and depoliticise the politics that the alternative discourse represents.

Here I study some European films from the late 1950?s and the early 1960?s by directors like Fellini, Visconti, Pasolini and Godard. By comparing them with different sociological studies on the subject of female prostitution I try to find out if these films are interested in the actual situation of the prostitute, or in their own image of the phenomenon. Is she an object used for sex or just an sex object? Is she positively or negatively pictured? With realism or as a stereotype? Which aspects of her situation is shown and which ones are concealed? What is the view on the men who actually use her services?It seems natural that different types of films, with different types of prostitutes, illustrates different aspects of what prostitution might be.

En litteraturstudie inom området för operant betingning vid hästträning har genomförts. Vid operant betingning lär man djuret att svara på signaler genom att använda sig av förstärkningar eller bestraffningar. Den operanta betingningen används ofta inom hästträningen då antingen negativ eller positiv förstärkning tillämpas. Framförallt är det den negativa förstärkningen som används, mycket av kommunikationen vid uppsutten träning bygger på denna metod. Grunden för förstärkningsträning är att det beteende som leder till en förstärkning ökar i frekvens.

Syftet med detta examensarbete är att belysa hur en skola ser på de särbegåvade barnen. Vad kännetecknar begåvning? Upptäcks särbegåvade elever? Vilka möjligheter ger skolan dessa elever? Metoderna som använts för att få svar på detta är dels en enkätundersökning riktad till alla lärare som är mentorer på en skola och dels kvalitativa intervjuer med en skolledare, en elev och en förälder. I studien framgår det att man upptäcker många av de särbegåvde eleverna. Elevens sociala kompetens har stor betydelse för om man ska bli upptäckt, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Men långt ifrån alla särbegåvade elever får en undervisning som anpassas till deras förutsättningar och behov.

Kroniska sjukdomar orsakar sex av tio dödsfall världen över. Många av riskfaktorerna för flera kroniska sjukdomar - såsom rökning, övervikt och fetma, dålig kosthållning och fysisk inaktivitet - är livsstilsrelaterade och påverkbara. Flera av riskfaktorerna kan förebyggas eller förhindras med en positiv hälsobeteendeförändring, men det traditionella sättet att inom sjukvården ge råd till patienterna är ofta ineffektivt och resulterar sällan i någon bestående beteendeförändring. Syftet med denna litteraturbaserade översikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att stödja patienter med kronisk sjukdom till en positiv hälsobeteendeförändring, samt att beskriva vilka hälsoeffekter sjuksköterskans stöd kan få för patienten. Resultatet visade att arbetet med hälsopromotion upplevdes som berikande och utvecklande, när tid och resurser fanns avsatta, samt att brist på tid och sviktande stöd från ledningen var de största hindren mot ett hälsofrämjande arbetssätt.

The purpose of this essay is to examine how Elin Wägner depicts the middle-aged woman who lives in the country in Sweden, in the 1920?s. The question at issue is: What problems and what subjects for rejoicing does she raise? My aim is to try to understand the women?s situation, as well as how Elin Wägner describes the situation in her four novels from the 1920?s: Den namnlösa (1922), Silverforsen (1924), Natten till söndag (1926) och Svalorna flyga högt (1929). At the same time I intend to compare the woman of the 1920?s to the situation of women today.I am writing from a feministic literary theory called ?omläsning? according to the description of Gunilla Domellöf.

Denna studie utgår från en poststrukturalistisk teori med feministiskperspektiv och har som syfte att förstå och se olika kontexts betydelse för subjektets skapande för läraren i grundskoleämnet hem- och konsumentkunskap (förkortning HK) Genom reflexiva intervjuer med verksamma HK-lärare och med en poststrukturalistisk analys studeras hur lärarnas upplevelser och erfarenheter kan relateras dels till schablonbilden och dels till hur den genom samtida och historiska texter kan förstås.Studien behandlar en existerande bild eller en schablon om hur läraren i hem och konsumentkunskap, förväntas vara och agera. En bild som beskriver en präktig, lite gnällig och petig kvinna, en praktisk person som lägger sig i det mesta och dessutom är något fyrkantig. I studien framkom att HK-läraren känner till schablonens existens men känner varken igen sig eller kollegor genom den.Med en poststrukturalistisk teori om subjektivisering, identitetsskapande och individuella förhållningssätt diskuteras i studien i vilka olika kontext HK-läraren lärsig att vara. Med andra ord diskuteras i studien på vilka olika historiska och samtida sociala arenor som HK-lärarens subjektivitet är konstruerad..

Internet har i över 20 år påverkat samhällets förutsättningar, så även skolans arbetssätt och undervisningssituation. Förändringarna i samhällssektorn avspeglar sig inte minst i samhällskunskapsämnet både gällande innehåll, administration och kommunikation. Satsningarna på internet som praktiskt redskap har varit stora men information om dess teoretiska aspekter har lyst med sin frånvaro. Därav arbetets relevans där syftet har varit att undersöka på vilket sätt gymnasielärare i samhällskunskap beskriver internets påverkan på samhället och hur de undervisar om detta. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts, vilka samtliga har varit semistrukturerade för att kunna besvara arbetets syfte.Arbetets resultat har varit att det funnits stora privata skillnader i användande hos de intervjuade lärarna.

Längdskidåkning är en fysiskt och psykiskt påfrestande idrott. Ändå satsar många svenska elitskidåkare helhjärtat utan att komma med i landslaget. Studien ville kartlägga vad som motiverar just dessa utövare att fortsätta elitsatsa. Sekundära syften var att söka svar på vad försökspersonerna vill åstadkomma med satsningen, samt vilka fördelar (plus) och nackdelar (minus) som försökspersonerna upplevde med satsningen. Undersökningen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och omfattade 13 individer (åtta män, fem kvinnor) i åldern 20-30.

Syftet med denna studie var att få en djupare inblick i hur idrott och hälsa ämnet kan påverka utvecklingsstörda elevers möjligheter att skapa sociala nätverk samt främja utvecklingen av en positiv självbild. Studien tog sin utgångspunkt utifrån tidigare studier samt teorier. Dessa visar att individer med utvecklingsstörning har små sociala nätverk, har sämre fysisk och psykisk hälsa än samhällets övriga befolkning samt löper en ökad risk att hamna i ett utanförskap. Vid utformningen av studien användes ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av semistrukturerade intervjuer som besvarades av elever och pedagoger på grundsärskolan samt gymnasiesärskolan. Resultatet visade att eleverna har få sociala kontakter utanför skolan och den egna familjesfären och att hindren för att bedriva lagidrotter ökar med ökad ålder.

Berättandet kan betraktas som en moralfilosofisk praktik, där etik och estetik förs tillsammans och blir ett i narrationen. Berättande är etik, både som gestaltande handling, gestaltad handling och i läsningen återgestaltad handling. Enligt författarens intentioner ska berättelsen om Ester ses som en moralisk sådan, och diskussionerna omkring densamme visar att detta stämmer. Man skulle kunna sammanfatta berättelsens moral i Kants kategoriska imperativ: ?Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag?.

This thesis aims to investigate how the interests of women are handled in political parties whose opinion programs are based on class interests. The essay constructs a theoretical framework, which shows that the descriptive representation of women is a prerequisite for their subjective interests being represented, however not a guarantee.By studying how the Social Democratic party deals with the demands from the Women's federation, the empirical material sheds light on the theoretical discussion. The study's methodological foundation consists of an ideology critical textual analysis, which focuses on the debate on the design of parental allowance that took place within the party during 2005. During the party's congress the women's federation advocated a proposition for increased individualization of the parental allowance, however the party did not accept it. The analysis confirms the theoretical argumentation that descriptive representation is not a guarantee for the representation of women's interests.

Syftet med studien är att få en inblick i hur tre lärare i årskurserna två, fyra och fem ser på, och bemöter, flerspråkighet i sitt vardagliga arbete i skolan. De metoder som används för materialinsamling är intervjuer med tre klasslärare och klassrumsobservationer i deras klasser på samma skola. Resultaten från intervjuerna visar att de undersökta lärarna på skolan säger sig vara positivt inställda till flerspråkighet. Under observationerna i lärarnas klassrum visar dock en av dem att hon inte tolererar andra språk än svenska. En inre frustration av när hon hör andra språk än svenska kan ha lett till att hon inte tolererade andra språk än svenskan.

God self-efficacy är nyckeln till lyckosamt utförande av de flesta aktiviteter. Resultat av undersökningar inom idrottspsykologin stödjer det positiva sambandet mellan god self-efficacy och framgångsrikt utförande i sportsammanhang. Med self-efficacy menade Albert Bandura en individs uppfattning gällande sin egen förmåga att framgångsrikt utföra en aktivitet eller ett beteende. Det finns tecken på könsskillnader i self-efficacy när det gäller idrottsutförande och kvinnor tror, generellt sett, sämre om sin egen förmåga än vad män gör. Syftet med denna studie är att undersöka self-efficacy hos handbollsspelare.

Examensarbetet är en kvalitativ studie i form av intervjuer med erkänt duktiga tränare. Studien har på ett induktivt sätt undersökt hur dessa tränare praktiserar för att upprätthålla en positiv motivation hos sina aktiva. Resultatet visade att fyra av fem tränare är uppgiftsorienterade vilket innebär att de fokuserar på individens individuella framsteg, istället för på resultatet. Detta tillvägagångssätt bidrar till en högre inre motivation hos de aktiva, vilket forskning vidare har visat leder till att de aktiva fortsätter idrotta längre upp i åldern. Samtliga tränare arbetade med individuella samtal och påpekar att detta är ett viktigt instrument för att få aktiva att komma över förluster och bibehålla en positiv motivation.