Unga möter unga is an activity that concentrates on sexuality, coexistence and relations. The project was founded by ?Ungdomsmottagningen centrum?. Ungdomsmottagingen centrum collaborates with the University of Gothenburg in implementation. When us students of socialwork programs have our practical vocational training place during term six we get the possibility to choose to participate on this activity aside of our other practical training.

Introduktion. Nätmobbning, kränkande handlingar och sexuella trakasserier är ett ofta förekommande fenomen på sociala medier, särskilt bland ungdomar. Det kan ge allvarliga konsekvenser i form av psykisk ohälsa. Barnmorskor och övriga professionella som kommer i kontakt med unga individer behöver kunskap om deras unika livsvärld för att kunna möta deras behov av stöd. Syftet med studien var att beskriva ungdomarnas tankar kring fenomenet kränkningar på sociala medier samt Sex- och samlevnadsundervisningen och ungdomsmottagningens roll i relation till det.

Sammanfattning:Genom en intervjustudie med tre personer som arbetar med sex- ochsamlevnadsundervisning på särskolan undersöks och analyseras diskurser om intellektuellfunktionsförmåga och intellektuell funktionsnedsättning i relation till sexualitet och kön.Studien försöker svara på hur dessa kategorier står i relation till varandra och hur dekan förstås som samkonstruera(n)de. Vidare undersöks diskurserna i relation till hurföreställningarna om intellektuell funktionsförmåga, kön och sexualitet påverkarmöjlighet till subjektivitet för personer med intellektuella funktionsnedsättningar ochvilka subjektspositioner som o/möjliggörs för dem.I en diskurs om intellektuell funktionsförmåga som en linjär utveckling sågs hurförmågan att fatta egna beslut nedsattes just genom omgivningens förväntan på en sådanoförmåga hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Detta fickkonsekvenser för personernas sexualitet och även möjlighet att forma en känsla av etteget själv. Diskursen omöjliggjorde subjektspositioner som vuxen, förälder och ävenhandlande sexuella subjekt. Dock visade informanterna på motstrategier hos eleverna.I en diskurs om utsatthet bekräftades bilden av personer med intellektuellafunktionsnedsättningar som sexuellt utsatta, även om skillnader mellan könen blev tydliganär maktordningar om kön och funktionsförmåga samkonstruerades.Genom att förstå elevernas intellektuella funktionsförmåga som ett görande snarareän ett varande kunde informanterna närma sig svårigheter som benämnandet innebar förde elever som inte själva såg sig som tillhörande kategorin.

Syftet med vår projektredogörelse var att skapa en teaterföreställning utifrån ungdomars tankar om sex- och samlevnad. För att teaterföreställningen skulle beröra ämnen som var relevanta för vår målgrupp delade vi ut ett frågeformulär i en gymnasieklass och har efter deras svar skapat vår gestaltning. Föreställningen spelade vi sedan upp för de ungdomar som hjälpt oss med inspirationen. För att bearbeta innehållet i teaterföreställningen med eleverna hade vi en efterföljande dramaworkshop där vi, framförallt med hjälp av värderingsövningar, synliggjorde elevernas tankar rörande kärlek, relationer och sex. Vår förhoppning var att skapa ett komplement till dagens Sex- och samlevnadsundervisning i gymnasieundervisningen. Valet att behandla frågor rörande ämnet sex- och samlevnad gjorde vi eftersom vi tidigare upplevt att ämnet kan vara känsligt att närma sig i en skolsituation.

Idag ska ungdomarna i högstadieskolan både hitta sig själva som individer och en sexualitet de känner sig trygga med, i ett samhälle där många och ofta motsägelsefulla bilder om sexualitet flödar. I dagens skola finns begrepp som kan kopplas till sex och samlevnad inskrivna i flera ämnes- och kursplaner och dessa ska finnas med under hela grundskolan. Flera studier visar att många elever upplever att sex och samlevnadsundervisningen är dålig, trots att skolan har en viktig roll som informatör. Syftet med min studie var att se om det finns några skillnader mellan lärare som arbetat olika länge som lärare med avseende på hur de upplever Sex- och samlevnadsundervisningen. Frågeställningarna i studien var hur Sex- och samlevnadsundervisningen planeras och genomförs, när den sker och hur styrdokumenten tolkas som är kopplade till skolans Sex- och samlevnadsundervisning? Fyra kvinnliga pedagoger som är utbildade och undervisar i biologi har intervjuats.

Sex- och samlevnadsundervisningen har förändrats mycket under de senaste 100 åren. Från att vara något man inte talade om till något som vi diskuterar öppet och kan hitta information om överallt. Just den här tillgången till information som dagens ungdomar har, gör Sex- och samlevnadsundervisningen på skolan ännu viktigare. Men Sex- och samlevnadsundervisningen ser olika ut i olika länder. I denna studie så görs en jämförelse genom en enkätundersökning och elevintervjuer mellan 2 skolor i Sverige (en kommunalskola och en friskola) och 1 kommunal skola i England för att kunna jämföra vad dagens ungdomar upplever att de lär sig under sin sex-och samlevnadsundervisning, vilka undervisningsmetoder lärarna använder sig av och hur ungdomarna hade förändrat undervisningen om de hade haft chansen.

Med hjälp av intervjuer, litteratur- och internetundersökningar, en granskning av skolverkets ämnes- och kursplaner samt tolkningar av första, andra och tredje graden, har jag försökt att finna svar på hur skolan hanterar tjejers sexualitet. Hur man pratar om sexualitet i undervisningen angående kvinnlig njutning och kvinnors könsorgan samt hur könsrelaterade skällsord används inom skolan.Syftet har varit att undersöka unga tjejers föreställningar om sexualitet och hur dessa bemöts av skolan, omgivningen, vänner och familj.Undersökningen har haft ett tjejperspektiv och har byggts upp med hjälp av teorier från Raewyn Connells bok Om genus (2009) och Gisela Helmius bok Mogen för sex?! (1990).Analysen visar att skolan har lagt över mycket av deras ansvarsområden inom sex- och samlevnad på ungdomsmottagningen. Denna förflyttning av ansvar, försummas en del av det obligatoriska vardagsarbetet inom skolan, det vill säga att aktivt närvara och ta upp ämnen som tangerar till kunskapsområdet sex- och samlevnad till diskussion. På grund av denna försummelse, samt en obalans i antalet farhågor som sex sägs leda till för pojkar och flickor, överlever inkorrekta värderingar, normer och maktasymmetrier över tid.Genom ett aktivt arbete från skolan och föräldrar, där svordomar, normer, myter och ämnen som tangerar till sex och samlevnad tas upp till diskussion hade detta problem delvis kunnat elimineras.

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av särskilt stöd? När anses ett barn vara i behov av särskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lärande och utveckling är beroende av den sociala kontext barnet ingår i. Utifrån studiens syfte är det sociokulturellt perspektiv en förutsättning för barnets lärande i förskolan.

Syfte: Syftet med studien är att försöka synliggöra vilka genrer ett antal gymnasieelever tillämpar när de skriver texter inom en 50-poängskurs i sex och samlevnad. Teori: Skrivande placeras i ett sociokulturellt perspektiv där eleverna får använda skrivandet för att bearbeta nyvunna kunskaper. Textanalyserna tar stöd i genrepedagogiken och systemfunktionell grammatik. Material och metod: Tre skrivuppgifter bestående av lärarinstruktioner och elevtexter i en kurs i sex och samlevnad är undersökningens material. Skrivuppgift Kulturmöten observerades i klassrummet, observationsprotokollet utgör en del av materialet.