Sex och samlevnad är ett mångfacetterat ämne som ska ge biologiska, sociala och etiska aspekter på samlevnad. Under de senaste 100 åren har synen på sex och sexualitet ändrats från att ha varit ett mer eller mindre tabubelagt ämne till att idag i mångas ögon vara överexploaterat. Sex och samlevnad finns idag i läroplanen från årskurs fyra. Tidigare studier har visat att ungdomar varit missnöjda med sex- och samlevnads-undervisningen i skolan samtidigt som den sexuella ohälsan bland unga ökar. Det primära syftet med studien var att undersöka unga kvinnor och mäns kunskap om preventivmedel, sexuellt överförbara infektioner och abort samt inställning till Sex- och samlevnadsundervisning.

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur Sex- och samlevnadsundervisningen gestaltar sig och upplevs av lärare i två olika gymnasiesärskolor i Sverige. Centrala frågeställningar är:? Hur gestaltar sig undervisningen?? Hur upplevs undervisningen av lärarna.? Vad är syftet och målen med aktuella undervisningen enligt lärarna?Teori: Som utgångspunkt har ett sociokulturellt perspektiv och ett kommunikativt relationsin¬riktad perspektiv använts. Språket är centralt i det sociokulturella perspektivet och enligt Vygotskij (2001) är människan skapare av språkliga verktyg. Kommunikation och lärande är centralt i det kommunikativa relationsinriktade perspektivet.

Many reports infer that questions of HBT and homophobia are either poorly addressed or not addressed at all in schools today. This study is based on interviews with teachers of students aged 13 to 15. It is an inquiry to the teacher's thoughts about, knowledge of, and sense of responsibility to inform students of the subjects 'Queer', 'HBT', and 'Homophobia'. Who is responsible for educating the students regarding these subjects and what do teachers think about including these subjects in their curriculum? How do the teachers describe their knowledge of the subjects? Do they require further knowledge themselves in order to educate others in a proper way? The study is grounded in queer theories.

Syftet med utvecklingsarbetet var att studera om vi genom sex- och samlevnadsundervisning i år 8 och 9 kan utveckla elevernas åsikter om samt attityder till mediapåverkan, skönhet och relationer. Vi avsåg även att se om det förelåg skillnader i åsikter och attityder mellan pojkar och flickor. För att studera detta använde vi oss av enkäter och gruppintervjuer. Undersökningen genomfördes på två grundskolor i Luleå Kommun och undersökningsgruppen bestod av två klasser, en år 8 och en år 9. Resultatet visade att flickorna i år 9 uppnått en högre mognadsgrad än flickorna i år 8 i och med att de hade lättare att samtala om relationer.

Syftet med denna uppsats är att se skillnaderna mellan de nya ämnesplanerna i Svenska jämför med de nuvarande kursplanerna. Det är även att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.          Metoden som jag använt mig av är en komparativ textanalys där jag jämfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya ämnesplanerna samt de två olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.          I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya ämnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fått ytterligare 50 poäng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya ämnesplanerna är att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det är som eleven ska läsa och från vilka epoker och författare.          Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna är enligt min mening inte kunskapsnivåerna utan det är just betygen D och B och därför är det är rimligt att bedömningen blir mer rättvis enligt mig..

Syftet med studien är att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna är meningsfullt med Sex- och samlevnadsundervisningen i årskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i årskurs ett på gymnasiet. Studien ämnar använda en fenomenografisk forskningsansats.I resultatet framgår fem skilda uppfattningar om Sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekväm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i Sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet även fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehåll för Sex- och samlevnadsundervisningen.

Syftet med arbetet var att med hjälp av en kvalitativ analys av intervjuer genomförda på en medelstor svensk gymnasieskola undersöka hur personalen uppfattar att Sex- och samlevnadsundervisningen ser ut på skolan samt vilka möjligheter som finns för utveckling av arbetet. Sex och samlevnadsundervisningen fungerar här som ett exempel av den ämnesövergripande undervisningen och framför allt den ämnesövergripande undervisning som ligger under rektors ansvar. Tre lärare, två rektorer samt skolsköterskan intervjuades i vardera ungefär en timme. Resultaten visar att det finns en klar sex och samlevnadsundervisning på skolan men att styrning och utvärdering av arbetet är bristfällig. Det finns ett behov av att styra upp och ta tillvara de resurser som existerar på skolan.

Detta arbete syftar till att bidra till större insikt i Sex- och samlevnadsundervisningen i två muslimska länder, Iran och Turkiet, och på så sätt ge förståelse för hur religion och kultur kan påverka Sex- och samlevnadsundervisningen. Egna erfarenheter säger oss att Sex- och samlevnadsundervisningen på mångkulturella skolor i Sverige bäddar för konflikter då invandrarföräldrars värderingar inte stämmer överens med den svenska skolans. Vi har utfört ett fältarbete i de båda länderna och intervjuat lärare och rektorer, med koppling till Sex- och samlevnadsundervisningen, för att få svar på våra frågeställningar. Resultaten synliggjorde att pubertet och hygien är i fokus i Sex- och samlevnadsundervisningen i de respektive länderna. Därtill uppenbarades ?tabuområden? inom ämnesinnehållet.

Vi har jämfört Sex- och samlevnadsundervisningen på två skolor i Malmö. Anledningen till att vi valde att undersöka detta var de många könsorden ute på dagens skolor. En av skolorna som vi kallar för projektskolan har deltagit i ett projekt där man börjar med undervisningen i årskurs fem. Här har man lektioner i detta ämne en gång i veckan, i något som de kallar för vi-pass. Den andra skolan har vi döpt till jämförelseskolan och den har traditionell undervisning tio till elva veckor på våren i årskurs åtta i biologin.

Sexually transmitted diseases among youths is a growing problem. Generally, the knowledge about sexually transmitted diseases is relatively good, however, the risktaking among youths is great. The schools education regarding sex is often insufficient. The foundation for avoiding STD is knowledge. However, knowledge does not solve the attitude problem regarding the use of condoms.

Detta examensarbete handlar om vilka ramfaktorer som avgör hur undervisningen i skolan går till. Det utgår från verksamheten kring området sexualkunskap som nyligen behandlats i Skolverkets nationella kvalitetsgranskning 1999 Arbetet mot mobbning och annan kränkande behandling samt Undervisningen om sex och samlevnad, där Skolverket lyfte fram ett antal punkter som skolan måste arbeta mer kring.Min undersökning utgår främst från sex intervjuer, två lärarstuderande samt fyra arbetande pedagoger och utifrån styrdokumenten Lgr 80, Lpo 94 samt Skolverkets rapport. Sexualundervisningen tar främst sin utgångspunkt i barnens frågor och de lokala målen. Ofta skapar pedagogen ett samtalsforum där det är just elevernas frågor som styr vad som tas upp. I det aktuella arbetslaget är relationen till ämnet gott, något som ansågs vara avgörande för framgången med verksamhetsområdet.

Sex- och samlevnadsundervisningen är ett omdebatterat ämne i dagens samhälle sedan 1955, då ämnet blev obligatorisk i skolan utan tydliga riktlinjer. Avsaknaden av riktlinjer har medfört en diffus styrning och en förskjutning av undervisningens ansvar inom skolan, vilket har bringat missnöje bland aktörer, där framförallt elever kommer i kläm. Syftet med denna studie är att undersöka olika uppfattning om Sex- och samlevnadsundervisningen för årskurs 8 i grundskolan. Vår frågeställning blir således: Hur ser deltagarnas bild ut av Sex- och samlevnadsundervisningen ut? Vilka likheter och skillnader finns det mellan deltagarna? Studien beskriver problemområdet Sex- och samlevnadsundervisningen utifrån ett historiskt perspektiv samt presenterar skolans styrdokument.

The debate in the media on a new Swedish sex education movie sparked our interest in this study. The twenty-eight minutes long movie ?Sex on the map? is the first of it?s kind in twenty-five years. It is also part of a bigger sex educational project that contains, apart from the movie, a book about sex education, a documentary and a teachers guide. The project is a co-production between the Swedish Educational Broadcasting Company (UR) and the Swedish Association for Sexuality Education (RFSU).We were interested in how teachers received information about the project, and what their attitudes were towards it.

The aim of the study is to examine which present conceptions of sexuality there are in treatment of substance abuse for men. The intention is to examine how staff members in these environments perceive clients? sex and sexuality as well as studying if and in that case how they work with sexuality in treatment. A qualitative method formed the methodological approach and semistructured interviews were carried out for the collection of data. Four staff members from two different treatment institutions for substance abuse were interviewed.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs på gymnasiesärskolan, hur lärare arbetar med elevernas kvinno- och mansroller, samt att ställa undervisningen i relation till de av Skolverket uppsatta nationella målen för Sex- och samlevnadsundervisning. Metoden för undersökningen är kvalitativa intervjuer av lärare. Resultatet av undersökningen visar att Sex- och samlevnadsundervisningen ser olika ut beroende på elevgruppens sammansättning. Lärarna ser Sex- och samlevnadsundervisningen som viktig och värdefull. Undersökningen visar att de utvidgar ämnet till att behandla stärkandet av elevernas självkänsla och självbestämmande samt att ge eleverna grunderna för att känna trygghet i sina kvinno- och mansroller.