Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor tolkar och förstår hur kvinnor och kvinnors sexualitet skildras i programmen L Word och Sex and the City. Vilka olika sätt att förstå och förhålla sig till sexualitet och heteronormativitet skapas i mötet mellan tittare och text? Metod och Material: Kvalitativa intervjuer med sju kvinnor Resultat: Informanterna beskriver en motsägelsefull bild av kvinnan som framställs i både Sex and the City och L Word. Kvinnorna ses som starka i Sex and the City på så vis att de är självständiga och lever sina egna liv. Samtidigt upplevs de som svaga på grund av att de är ytliga och fokuserar sitt lev efter sökandet efter den rätte mannen.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att göra en kunskapsöversikt över vad som framkommit i tidigare forskning om kvinnans upplevelse av sin sexualitet efter genomgången hysterektomi samt vilken omvårdande funktion sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal hade gällande sexualiteten. Vetenskapliga artiklar till studiens resultat söktes via sökmotorn ELIN@Dalarna samt databaserna CINAHL och PubMed. Totalt användes i resultatet 5 kvalitativa och 14 kvantitativa artiklar och deras kvalité värderades med hjälp av granskningsmallar. Genom analys av resultatet identifierades elva teman utifrån studiens två frågeställningar som ligger till grund för underrubrikerna i resultatet. Sammanfattningsvis visade resultatet att kvinnors upplevelse av sin sexualitet efter genomgången hysterektomi var individuell och inget generellt kunde sägas om huruvida sexuallivet blev bättre eller sämre efter genomgången hysterektomi.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och isåfall hur unga använder det virtuella rummet för att samspela med andra och tala om frågor som rör killar, tjejer och sexualitet. Uppsatsen vilar på en socialkonstruktionisk grund och den forskningsansats som användes för att förstå det insamlade materialet var diskursanalys. Vidare sker tolkningen av det insamlade materialet med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande kombinerat med Connells tankar om genus. Resultatet visar att det finns återkommande samtalsämnen i dom ungas samtal, om än i olika former. Dessa samtal handlar främst om skillnader mellan killar och tjejer, hur man lyckas i mötet med det andra könet och när man egentligen är redo för sin sexuella debut.

I vår studie vill vi genom två fokusgruppsintervjuer av både unga killar och tjejer exemplifiera hur den sexuella relationen kan se ut bland dagens ungdomar. För att ta reda på detta använder vi oss utav temat att ha sex mot sin vilja. Utifrån frågor som rör detta ämnet kommer vi i studien fram till att man betraktar killen som den sexuella parten i relationen, medan tjejen betraktas som betydligt mindre sexuell. Informanterna uttrycker att killars sexualitet kan ha svårigheter på det sättet att man som kille förväntas vara sexuell, lever man inte upp till de förväntningarna finns risken att man betraktas som omanlig. Hos tjejer är det tvärtom, är du som tjej för sexuellt frigjord riskerar du att bli betraktad som hora.

Sex ? och samlevnadsundervisningen har varit obligatorisk i svenska skolor sedan 1955 och har genom årens gång haft olika syften och utföranden. I den här uppsatsen ligger fokus på hur låg- och mellanstadielärare hanterar frågor kring barns sexualitet och sex- och samlevnadsundervisning. Den teoretiska referensramen innefattar ett socialiseringsperspektiv, genussystemet, heteronormativitet samt ett perspektiv där lärares subjektivitet i undervisningen diskuteras. Resultatet baseras på intervjuer med just låg- och mellanstadielärare där jag i analysen har sökt efter återkommande mönster i svaren.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sexuell ha?lsa kan ses som en ma?nsklig ra?ttighet, trots det kommer sexualitet och sexuell ha?lsa ofta i skymundan i den allma?nna sjukva?rden. Sjuksko?terskan har en viktig roll i att uppma?rksamma och identifiera sexuell ha?lsa. Multipel skleros (MS) a?r en kronisk nervsjukdom som pa?verkar det centrala nervsystemet och personer med MS drabbas ofta av na?gon form av sexuell dysfunktion.

Denna kvalitativa studie hade som syfte att beskriva någraDenna kvalitativa studie hade som syfte att beskriva några neurologiskt funktionsnedsattas aktiviteter som rör relationer/sexualitet och deras upplevelse av hjälp i relationsaktiviteter. Semistrukturerade intervjuer, genom epostintervjuer, gjordes med 8 personer på Internetsidan www.funktionshinder.se genom sidans egen e-postfunktion. Analysen gjordes med manifest innehållsanalys. Studien belyste dels de aktiviteter som var viktiga för dessa personer och dels att ett fåtal hade fått hjälp av arbetsterapeut med frågor och aktiviteter relaterade till sexualitet och relationer. Majoriteten av intervjupersonerna hade velat få hjälp oavsett vilken yrkesgrupp som gav hjälpen, kunskap var viktigare än yrke.

I detta arbete undersöks hur deltagarna på nätforumen Flashback och Familjeliv konstruerar kön och sexualitet. Vi vill undersöka huruvida användare på forum som är manligt respektive kvinnligt dominerade uttrycker sig på liknande sätt i diskussioner gällande sex. Vårt fokus ligger på hur olika aspekter av sexualitet diskuteras och hur man i dessa diskussioner väver in moral, normer och värderingar. Internetbaserad kommunikation och den aggressivitet som kan uppvisas där är ett mycket aktuellt ämne, bland annat i massmediala kanaler. Till exempel förs en debatt kring näthat där fokus ligger på män som uttrycker sig aggressivt och hotfullt mot kvinnor.

Bakgrund: Studier visar att allt fler äldre, allt högre upp i åldrarna, är sexuellt aktiva. Det fysiologiska åldrandet och sjukdomar styr den sexuella aktiviteten, inte åldern. Den sexuella tillfredsställelsen kan påverka det upplevda hälsotillståndet i parrelationen. Sjuksköterskan ska ha holistisk syn på omvårdnaden men studier visar att äldres sexualitet tenderar vara ett känsligt och svårt ämne, vilket kan påverka sjuksköterskans omvårdnadsarbete.Syfte: Syftet är att beskriva äldres uppfattning av begreppet sexualitet samt deras uppfattning av att sjuksköterskan i kommunal hemsjukvård inkluderar samtal om sexualitet i omvårdnadsarbetet.Metod: Sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes hos fyra par där minst en ur paret hade kommunal hemsjukvård.Resultat: I studien framkom att äldre uppfattar begreppet sexualitet som samlag. För deltagarna hade dock sexualiteten en fått ny innebörd i form av ökat behov av närhet, kroppsberöring och värme.

Den teoretiska utgångspunkten för denna litteraturöversikt var Joyce Travelbees omvårdnadsteorier med fokus på kommunikation. Travelbee menar att det är sjuksköterskans ansvar att lyfta kommunikation om hälsa med patienten. I litteraturen framkom att det är sjuksköterskors ansvar att kommunicera om sexualitet med patienter men att denna uppgift inte alltid utförs. Syftet var att kartlägga hinder för sjuksköterskor att kommunicera med patienter om sexualitet. Uppsatsen har skrivits som en litteraturöversikt, vilken ger en överblick över den aktuella kunskapen inom området.

Mitt syfte är att undersöka de positioner som möjliggörs och utesluts för subjektspositionen tjej, genom beskrivningar av kön, kropp, genus och sexualitet. Med hjälp av diskursanalys och med en utgångspunkt i queerteori har jag analyserat mitt empiriska material, som består av semi-strukturerade intervjuer med fem tjejer som går på gymnasiet. Positionen tjej upplevs, beskrivs och omförhandlas på varierande sätt hos respondenterna. Jag har delat upp material i fyra teman; sexualitet, sammanhang och utrymme. I dessa kan man förstå omförhandlingar som sker utifrån makthierarkier såsom den heterosexuella matrisen, värdehierarkier inom heterosexualiteten och normalitet.

Syftet med studien var att undersöka några behandlares erfarenheter och upplevelser när det gäller att inkludera frågor om sexualitet och relationer i missbruksbehandling samt se om det finns faktorer som kan vara hindrande respektive främjande när det gäller att ställa dessa frågor. Studien utgår ifrån en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer från behandlare som har flera års erfarenhet av missbruksbehandling. Resultatet tolkas utifrån Moira von Wrights punktuella och relationella perspektiv. I resultatet har det framkommit att samtliga intervjupersoner är överens om att bemötande och relation mellan klient och behandlare har en stor och avgörande faktor för hur och vad man kan prata om i behandling.

Detta är en kvalitativ studie med ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt. Syftet med studien har varit att, med hjälp av en diskursanalytisk metod, undersöka vilka rådande diskurser gällande kön och sexualitet som präglar det sociala arbetets praxis av begreppet ?gränslöst sexuellt beteende?: ett begrepp som i vissa sammanhang används inom det sociala arbetet gällande unga flickor och deras problematik. Undersökningsmaterialet är baserat på två öppna intervjuer med sociala praktiker som arbetar på en statlig institution där unga tjejer och kvinnor är omhändertagna enligt LVU. Detta har i sin tur kopplats till relevant litteratur som berör området kön och sexualitet.

2011 fick den svenska skolan nya styrdokument att förhålla sig till och arbeta efter. Nu finns begrepp som sexualitet, relationer, kön, identitet, jämställdhet och normer inskrivet i de nya ämnesplanerna för gymnasieskolan. Förändringen innebär att ansvaret för undervisningen i sexualitet och relationer, tidigare sex- och samlevnadsundervisningen, inkluderas i flera ämnen och därmed vilar också ett ansvar på lärarna i berörda ämnen. Rektorn har dock, precis som tidigare, det övergripande ansvaret för att styrdokumenten följs. I denna empiriska studie har vi undersökt hur lärare på gymnasienivå tolkar att de ska undervisa i sexualitet och relationer inom ramen för ämnet samhällskunskap.

Det finns tidigare forskning som visat att sexuallivet påverkats efter en stroke. Många studier kan påvisa de fysiologiska förändringarna som kan ske i samband med en stroke. I denna studie är syfte att få en djupare förståelse kring män och deras sexualitet post stroke. Deras syn på manligheten och tankar kring rehabiliteringen. Intervjustudien omfattar sju personer som alla drabbats av en stroke för mer än ett år sedan.