Sjuksköterskans yrke handlar till stor del om att bygga upp relationer ur de möten sjuksköterskan har med patienten. Hur patienten upplever mötet med sjuksköterskan Àr ytterst vÀsentligt eftersom mötet skapar grunden för den fortsatta relationen. Inom den palliativa vÄrden sÄ tar dessa möten ofta plats mellan patienter, som befinner sig i kritiska si-tuationer i livet, och sjuksköterskor. Syftet var att beskriva upplevel-serna i mötet mellan sjuksköterskan och patienten inom den palliativa vÄrden samt hur dimensionerna i begreppen kommunikation, stöd och tillit i en relation mellan sjuksköterskan och den palliativa patienten framtrÀder. Metoden som vi anvÀnde oss av var en litteraturstudie och artiklar som stÀmde överens med syfte och frÄgestÀllningar anvÀndes.

Bakgrund och problem: ProblemomrÄdet vi berör Àr relativt outforskat och i grÀnslandet mellan styrelsearbete, ideella organisationer och finansiella rapporter med avseende pÄ relevanta dimensioner hos dessa för styrelsen som underlag för beslut, kontroll, uppföljning och styrning av en ideell organisation. Den debatt som hittills förekommit har belyst de olika omrÄdena enskilt men inte som en enda helhet inom ideella organisationer. Annan forskning har frÀmst fokuserat pÄ kommersiella bolag eller prestationsmÀtningen i ideella organisationer vilket gör detta problemomrÄdet intressant att utforska nÀrmare.Syfte: Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att dra slutsatser och förtydliga hur den finansiella informationen i rapporter till styrelsen i en ideell organisation Àr och om hur den skulle förbÀttras utifrÄn bl.a. relevanta dimensioner. Studien syftar ocksÄ till att öppna upp och uppmÀrksamma detta omrÄde för vidareforskning.

Inre motivation Àr per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredstÀllelse för arbetet i sig, utan nÀrvaron av yttre belöningar. DÄ monetÀra belöningar Àr vÀldigt utbrett och kostar företag stora summor Àr det av intresse att Àven studera hur motivation pÄverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie Àr att med ett kvantitativt förhÄllningssÀtt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrÄn tidigare teori valts ut Àr tron pÄ sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkÀt delats ut till 211 anstÀllda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron pÄ sin egen kompetens och personlig utveckling Àr sÀkerstÀllda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..

Hur konstruktörer dimensionerar knutpunkter Àr olika frÄn konstruktör till konstruktör. Detta gör att knutpunktslösningarna kommer att se nÄgot olika ut beroende pÄ vem som dimensionerar. Beroende pÄ hur konstruktionsarbetet delas upp mellan de inblandade konstruktörerna kan samma typ av knutpunkt utformas med olika lösningar, i olika delar av konstruktionen. Detta resulterar i mÄnga olika ritningar och mycket extra arbete för de företag som tillverkar stÄldetaljer samt montörer. Under examensarbetet har tre konstruktörer intervjuats för att fÄ förstÄelse för vilka val de stÀlls inför under dimensioneringen samt hur de genomför sina berÀkningar.

Utvecklingen inom nÀringslivet tycks gÄ mot ett mer ansvarsfullt företagande, men hur kan man veta vilket arbete som egentligen sker och vilka effekter detta fÄr? De tre viktigaste identifierade dimensionerna av ansvarfullt företagande för en hÄllbar utveckling Àr ekonomi, miljö och etik (sociala aspekter). Ett uppmÀrksammat ramverk i sammanhanget Àr Global Reporting Initiatives riktlinjer och företagen sÄvÀl som regeringen har identifierat behovet av ett mer aktivt arbete med hÄllbar utveckling och redovisningen av detta. Syftet med denna uppsats Àr att med ett redovisningsperspektiv undersöka orsaker till och metoder för hÄllbarhetsredovisning samt identifiera och pÄvisa möjlig utveckling för företagens redovisning av hÄllbar utveckling. VÄr analys bygger pÄ en kvalitativ undersökning, eftersom vi Àr intresserade av hÄllbarhetsredovisning i ett bredare perspektiv genom att belysa sÄ mÄnga aspekter som möjligt hos de undersökta bolagen. Undersökningen har visat att det inte finns nÄgon heltÀckande hÄllbarhetsredovisning hos de undersökta bolagen, men att det trots detta finns inslag av hÄllbarhetsredovisning och en potential och vilja för att kunna utveckla och förbÀttra arbetet med och redovisningen av hÄllbar utveckling..

Denna studies syfte Àr att kartlÀgga vad elever i Ärskurs 9 har för kunskaper om och attityder till hÄllbar utveckling inom nÄgra dimensioner för att förstÄ hur de kan tÀnkas prioritera som konsumenter frÀmst nÀr det gÀller livsmedel och val i hemmet. Jag har frÀmst tittat pÄ de val eleverna kan stÀllas inför i mitt Àmne Hem- och konsumentkunskap och de val de möter som vanliga konsumenter. Mina forskningsfrÄgor Àr: Vad har eleverna för kunskaper som grund nÀr det gÀller att göra hÄllbara val?, Vad har eleverna för uppfattning av olika dimensioner av hÄllbar utveckling? och Finns det skillnader mellan könen? För att ta reda pÄ det har jag anvÀnt mig av en enkÀtundersökning med fasta svarsalternativ. Resultatet visar att ungefÀr hÀlften av eleverna visar sig ha tillrÀckliga kunskaper för att kunna göra hÄllbara val i dimensionerna kunskap, solidaritet, framtid och att 38 % hade det för dimensionen jÀmstÀlldhet.

Mammor och pappor upplever specifik förĂ€ldrastress, och att fĂ„ barn kan pĂ„verka anknytningen mellan förĂ€ldrarna. Inom projektet ?För tidigt födda barn och deras förĂ€ldrar ? en tvĂ€rvetenskaplig longitudinell studie? genomfördes en undersökning av FörĂ€ldrastress enligt Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) samt dimensionerna Undvikande och Ångest i vuxenanknytning enligt Erfarenheter av nĂ€ra relationer (ENR), med syftet att undersöka relationen mellan förĂ€ldrastress och vuxenanknytning. 39 mammor och 33 pappor till fullgĂ„ngna och prematurfödda barn deltog. FörĂ€ldrar till fullgĂ„ngna barn skattade högre Ă€n prematurförĂ€ldrar pĂ„ FörĂ€ldrastress, Undvikande 4 och 22 mĂ„n, samt Ångest 4 mĂ„n efter förlossning.

Myleom Àr en cancersjukdom som uppkommer i benmÀrgen. I Sverige insjuknar ungefÀr 500-600 personer i myelom per Är. Syftet med litteraturstudien var att med hjÀlp av de sex dimensionerna av smÀrta belysa upplevelsen av att leva med sjukdomen myelom. Studien genomfördes utifrÄn en teoretisk referensram. För att fÄ en helhetsbild av individernas upplevelser av sjukdomen redovisas resultatet utifrÄn sex dimensioner av smÀrta.

OrganisationsförÀndringar, ökad flexibilitet och globalisering har lett till ett nytt arbetsliv med ökad anstÀllningsotrygghet som drabbar individ och organisation. FÄ jÀmförelser finns mellan effekterna av oron inför att förlora sitt jobb (kvantitativ anstÀllningsotrygghet) och oron inför att förlora viktiga aspekter med jobbet (kvalitativ anstÀllningsotrygghet). Forskning har frÀmst fokuserat pÄ kvantitativ otrygghet. Studiens syfte var att undersöka kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghets samband med individers arbetsrelaterade attityder. TjÀnstemÀn i Sverige (N=579) ingick i studien.

Ineffektiv humanitet eller inhuman effektivitet? handlar om idéströmningarna i den offentliga diskussionen om organisering av asylprocessen. Som teoretisk utgÄngspunkt har anvÀnts vad författarna kallat ett asyletos. Detta har rekonstruerats utifrÄn lagtext och övrigt material som Migrationsverket och UtlÀnningsnÀmnden anvÀnder i sitt beslutsfattande. Med hjÀlp av en för uppgiften anpassad version av Göran Bergström och Kristina Boréus metod för idé- och diskursanalys utföres den empiriska analysen ? en kartlÀggning över vilken avvÀgning de respektive aktörerna pÄ arenan gör mellan de tre dimensionerna rÀttssÀkerhet, effektivitet och humanitet.

Inre motivation Àr per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredstÀllelse för arbetet i sig, utan nÀrvaron av yttre belöningar. DÄ monetÀra belöningar Àr vÀldigt utbrett och kostar företag stora summor Àr det av intresse att Àven studera hur motivation pÄverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie Àr att med ett kvantitativt förhÄllningssÀtt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrÄn tidigare teori valts ut Àr tron pÄ sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkÀt delats ut till 211 anstÀllda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron pÄ sin egen kompetens och personlig utveckling Àr sÀkerstÀllda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..

Inre motivation Àr per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredstÀllelse för arbetet i sig, utan nÀrvaron av yttre belöningar. DÄ monetÀra belöningar Àr vÀldigt utbrett och kostar företag stora summor Àr det av intresse att Àven studera hur motivation pÄverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie Àr att med ett kvantitativt förhÄllningssÀtt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrÄn tidigare teori valts ut Àr tron pÄ sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkÀt delats ut till 211 anstÀllda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron pÄ sin egen kompetens och personlig utveckling Àr sÀkerstÀllda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..

Denna uppsats syftar till att undersöka behovet av indirekt eld och Close Air Support i militÀraoperationer i bergsterrÀng och belysa vilka aspekter som pÄverkar nyttjandet av försvarsmaktensenheter och verkanssystem vid insatser i bergsmiljö. För att svara pÄ syftet med uppsatsen har följande studiefrÄga stÀllts: Hur anvÀnde USA den grundlÀggande förmÄgan verkan för att pÄverka motstÄndaren under Operation Anaconda? Fallstudie och textanalys har anvÀnts som vetenskaplig metod och teknik för denna uppsats. Inledningsvis studerades texter om operation Anaconda och hur operationen genomfördes. DÀrefter studerades svenska doktriner och reglementen avseende teorier om grundlÀggande förmÄgor och hur verkan uppnÄs i striden.

ForskningsfrÄgorPÄ vilka sÀtt visar företag inom detaljhandeln tillit eller brist pÄ tillit till sina kunder i servicelandskap?PÄ vilka sÀtt upplever kunder att företags visade tillit eller brist pÄ tillit i servicelandskap pÄverkar deras relationer med företagen?SyfteSyftet med uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse för hur kunders relationer med företag inom detaljhandeln pÄverkas av om företag visar tillit eller brist pÄ tillit i servicelandskap. Det kommer att uppnÄs genom att analysera servicelandskaps utformning samt kunders upplevelser av hur företag visar eller inte visar förtroende för sina kunder i servicelandskap.MetodUppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ undersökningsmetod och prÀglas av en abduktiv ansats. Eftersom syftet berör de tre huvudbegreppen servicelandskap, tillit och relationer har respektive begrepp behandlats under enskilda kapitel. I varje kapitel som behandlar respektive begrepp presenteras teori och en analys av empirin som har samlats in med stöd av fokusgrupper samt semi-strukturerade intervjuer.SlutsatsFöretag inom detaljhandeln visar brist pÄ tillit till sina kunder i servicelandskapen frÀmst genom inlÄsta varor, övervakningskameror samt att lÄta personalen övervaka kunderna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse finlandssvenska kvinnors upplevda nivÄ av stress, sjÀlvkÀnsla och emotion management (att kunna hantera de egna kÀnslorna) hade för deras förmÄga att anpassa sig till en ny tillvaro i Schweiz. Utöver detta syftade studien att klargöra vilka överlappningar som fanns mellan self-efficacy och dimensionerna i Black, Mendenhall och Oddou (1991) modellen över internationell anpassning. Fyra olika skalor anvÀndes för att undersöka relationen mellan anpassningsförmÄga och variablerna ovan. Resultatet baserat pÄ 35 respondenter visade att anpassningsförmÄga korrelerade bÄde med sjÀlvkÀnsla och self-efficacy (tilltro till sin egen förmÄga). Kvinnorna skattade anpassningen till livet i Schweiz som ringa krÀvande, hade lÄga stressupplevelser och en god sjÀlvkÀnsla.