Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

Bakgrund: Bakgrunden till denna c-uppsats var ett uppdrag som givits av Åre kommun som ville kartlägga målgruppen psykiskt funktionsnedsattas livssituation.Syfte: Syftet med denna c-uppsats var att få kunskap om levnadsvillkor för målgruppen psykiskt funktionsnedsatt. De livsområden som valts att studera är, boende och fritid.Metod: Strävan var att genomföra en totalundersökning, genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning. Urvalskriterium var personer över 18 år bosatta i Åre kommun, och som sökt hjälp/stöd på grund av psykisk funktionsnedsättning.Resultat: Detta resulterade i en urvalsgrupp av 20 personer varav 16 svarade, svarsfrekvens 80 %. 13 personer var i arbetsför ålder, en av dessa angav lön som sin huvudsakliga inkomstkälla. Samtliga i urvalsgruppen hade ett eget boende, ingen var hemlös och ingen bodde i gruppboende eller Servicehus.

I den här studien utvärderar jag effekter av ett förbättringsprogram i form av nya kunskaper varefter jag studerar hur och under vilka villkor dessa kunskaper används och sprids. Studieobjektet är ett Servicehus som ger service till äldre med och utan demenssjukdom. Denna verksamhet har vid två tillfällen deltagit i förbättringsprogram anordnade av Region Skåne. I bägge programmen har man, som förbättringsverktyg använt sig utav Genombrottsmetodiken och båda dessa program ligger i fokus för studien. I denna kvalitativa studie har jag använt mig utav intervjuer som metod för datainsamling medan den teoretiska basen har utgjorts av teorin om innovationsspridning.

Syftet med studien är att granska personalens erfarenheter av tidmätning och IT-baserad planering inom en enhet i hemtjänsten i en storstadskommun. Mina frågeställningar är som följer.? Hur upplever personalen IT-planerad schemaläggning och tidsregistrering i sitt arbete?? Hur påverkas hemtjänstens personalgrupper?Utifrån ett semistrukturerat frågeformulär har hemtjänstpersonal under intervjuer berättat om sina erfarenheter om IT-baserad arbetsplanering och tidmätning. Intervjuresultatet har jag analyserat med hjälp av Ingrid Nilsson Motevasels (2002) idealtyper, kollektivisten och den autonome samt Harry Bravermans (1977) redogörelse av Taylors principer om scientific management. Personalens upplevelse efter införandet av IT-planering och tidmätning av utförd hjälp i hemmet beskrivs ur ett personalperspektiv.

Sammanfattning Inom äldreomsorgen ses ibland de äldre sitta ensamma tomt stirrandes. Funderingar kan uppstå om den äldre individen känner livskvalitet. Forskning visar att vad som ger livskvalitet är individuellt, det är därför viktigt att ta hänsyn till individens uppfattning om vad som ger livskvalitet.  Denna kvalitativa studies syfte var att beskriva hur äldre personer som bor i särskilt boende upplever sin livskvalitet. Resultatet bygger på tolv semistrukturerade intervjuer analyserade enligt Granheim & Lundmans metod. Till intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide med 8 öppna frågor.   Ett strategiskt urval användes för studien där inklusionskriterierna var att informanterna skulle vara över 80 år, svensktalande, boende på ett Servicehus i Mellansverige som drivs i kommunal regi.

En studie om solvärme i syfte att integrera solvärmen till tappvarmvattensystemet för ett av Stiftelsen Karlstadhus ägda Servicehus på Kronoparken i Karlstad har genomförts. Huvudmålet med studien var att dimensionera en solvärmeanläggning utifrån uppmätt tappvarmvattenbehov samt att beräkna energibesparingen som installationen leder till. Solvärmesystemet ska förvärma tappvarmvatten och har avsiktligt underdimensionerats för att erhålla ett högt årligt energiutbyte. En systemutformning har tagits fram med tillhörande principschema. En modell skapades i Excel för solfångarberäkningen.

En studie om solvärme i syfte att integrera solvärmen till tappvarmvattensystemet för ett av Stiftelsen Karlstadhus ägda Servicehus på Kronoparken i Karlstad har genomförts. Huvudmålet med studien var att dimensionera en solvärmeanläggning utifrån uppmätt tappvarmvattenbehov samt att beräkna energibesparingen som installationen leder till. Solvärmesystemet ska förvärma tappvarmvatten och har avsiktligt underdimensionerats för att erhålla ett högt årligt energiutbyte. En systemutformning har tagits fram med tillhörande principschema. En modell skapades i Excel för solfångarberäkningen.

En studie om solvärme i syfte att integrera solvärmen till tappvarmvattensystemet för ett av Stiftelsen Karlstadhus ägda Servicehus på Kronoparken i Karlstad har genomförts. Huvudmålet med studien var att dimensionera en solvärmeanläggning utifrån uppmätt tappvarmvattenbehov samt att beräkna energibesparingen som installationen leder till. Solvärmesystemet ska förvärma tappvarmvatten och har avsiktligt underdimensionerats för att erhålla ett högt årligt energiutbyte. En systemutformning har tagits fram med tillhörande principschema. En modell skapades i Excel för solfångarberäkningen.

Svenskar 65 år eller äldre beräknas öka från dagens 1,6 miljoner till 2,3 miljoner år 2030. Äldre kan ansöka om bistånd vilket kan bestå av matleveranser eller helpension i särskilt boende. Livsmedelssäkerheten styrs av EG-lagstiftning och svensk lag gäller även matleveranser och mat i särskilt boende. Äldre i särskilt boende utgör en högriskgrupp för livsmedelsburen smitta och i dagsläget saknas en information om hur utbrott av livsmedelsburen smitta drabbat äldreboenden. Mot bakgrund av avsaknad av information har detta arbete utförts. En litteratursökning gjordes via ISI Web of Knowledge, sökorden elderly* and food poison* och gastroenteritis and elderly and food användes.