Examensarbetets mål är att bygga något intressant att visa upp på rekryteringsmässor i Sverige. Detta för att öka intresset att söka till tekniska utbildningar inom elektronik. De två delarna projektet består av är att konstruera två kretskort, ett huvudkort som ska monteras på ett litet motordrivet fordon och ett styrdon att styra bilen med. Huvudkortet har elektronik för kommunikation med dator via en Seriell port till en mikrokontroll samt fotodetektorer för kommunikation med styrdonet. Kommunikationen mellan huvudkortet och styrdonet sker via infrarött ljus.

This study investigated the possibility of implementing three standards, Transistion Minimized Differential Signaling (TMDS) and two versions of Stub Series Terminated Logic (SSTL), for inter-chip communication in a specific manufacturing process. The two SSTL standards were implemented in one transceiver system while TMDS was implemented in a separate system. The evaluation was done with Spice simulations on schematic level with some parasitic capacitance and resistance. The idea was to investigate the possibility of implementing these standards and get an idea of eventual shortcomings. In order to create models as a basis for evaluation, simulation environments with models for circuit board and packages were created and transmitters and receivers were designed.

Detta examensarbete är en del i ett utvecklingsarbete som sker för att förenkla arbetet vid prototypframtagning av reglersystem. Inbyggda system blir mer avancerade och komplexa och därmed ökar utvecklarens behov för att enkelt och snabbt komma igång med en första prototyp. Detta genom att testa, verifiera och felsöka direkt på prototypenheten utöver den traditionella kompilator- och debuggmiljön. Detta utvecklingsverktyg kallas On Target Prototyping (OTP).Ett av målen för detta examensarbete har varit att ta fram hårdvara och tillhörande mjukvara till detta utvecklingsverktyg. Kommunikationen mellan OTP plattformen och PC sköts med hjälp av USB och XCP on USB.

Fjärrvärmen anses idag vara ett viktigt inslag för att öka samhällets energieffektivitet och minska vår miljöbelastning med sänkta CO2-emissioner. I Sverige är i dag omkring hälften av alla bostäder och lokaler anslutna till fjärrvärme och anslutningsgraden ökar samtidigt som antalet kraftvärmeanläggningar också ökar. Med kraftvärme, avses en anläggning som producerar både fjärrvärme och el.För elproduktion i en kraftvärmeanläggning fungerar det fjärrvärmeanslutna bostadsbeståndet som en kylanläggning och en god avkylning är att föredra både för el- och värmeproduktionens effektivitet. Många genomförda studier under 1990-talet har visat på onödigt höga returtemperaturer i svenska fjärrvärmenät och vikten av en sänkt returtemperatur har betonats och värderats men det praktiska arbetet med att öka avkylningen har hittills gått trögt. Med detta som utgångspunkt har fokus i detta arbete lagts på möjligheten att sänka returtemperaturen och då mer specifikt på fjärrvärmecentralens funktion och utformning i de fall där fjärrvärme används för ventilationssystemet. Simuleringar och beräkningar har gjorts för att jämföra olika kopplingsprinciper, den klassiska parallellkopplingen jämfört med en delvis Seriell koppling som medför en lägre destruktion av exergi. Resultatet visar att principen för koppling av fjärrvärmecentralen och utformningen av värmesystemet kan påverka returtemperaturkurvans karakteristik vilket ger en sänkt returtemperatur vid fallande utetemperatur i stället för en höjd returtemperatur som i normalfallet. Simuleringsresultatet visade, med en fullständigt parallell koppling som referens, att kopplingen ?Ventilation med återvinning? gav en flödesviktad medelreturtemperatur som var 5,1ºC lägre.

Detta examensarbete vänder sig till personer som är intresserade att använda nya miljövänligametoderna för elproduktion eller personer som redan använder små vindkraftverk ochsolpaneler med behovet av en extra energikälla i små stugor eller avlägsna platser där tillgångentill elnät är omöjligt. Syften i detta arbete är först och främst att bygga ett system förelproduktion med hjälp av en cykel. Sedan bestämma mängden av elektrisk energi en personkan alstra med systemet. Slutligen svara om detta system skulle kunna använda som ettstödsystem för elproduktion i småskalighet.Den första målsättningen är att utforma ett system med användning av kraftelektronik där denkraften som genereras matar lasterna. Den mekaniska delen kommer att konstrueras som en delav energikällan, därefter kommer det att utformas en kontroll för att styra effekten viaelektroniska komponenter, de elektriska belastningarna matas av systemet, kommer attsimuleras.