SAMMANFATTNING: Till akutmottagningen kommer människor med akuta somatiska åkommor av olika grader och former. Både patienter och medföljande anhöriga kan uppleva besöket på akutmottagningen som kaotiskt och frustrerande, beroende på orsak och omständigheter till besöket. Studiens syfte var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att vara på en akutmottagning.Metoden som användes var en allmän litteratursammanställning med beskrivande design baserad på vetenskapliga artiklar. Omvårdnadsdatabaser som användes till artikelsökningarna var Amed, Cinahl och PubMed. Resultatdelarna från 11 artiklar sammanställdes och bildade tre kategorier som blev rubriker i studiens resultat.Upplevelsen av personalens arbete - Information, kommunikation, respekt, bemötande och kompetens påverkade patienternas upplevelser.

Uppsatsens syfte är att öka kunskapen och förståelsen kring CSR som värdeskapande strategi. Vårt angreppsätt utgår från hermeneutiskt forskningsstrategi. Vi gör en kvalitativ fallstudie av beskrivande karaktär genom intervjuer och granskning av offentliga rapporter från IKEA, Telenor och Sveaskog. Enligt induktiv metod utgår undersökningen från vår frågeställning som tillsammans med relevant teori och empiri leder fram till analys och slutsatser.Genom vår undersökning har vi fastställt att CSR är en värdeskapande strategi. Detta baserar vi på resultaten av vår undersökning som bland annat säger 1) att det saknas en gemensam och allmängiltig definition av CSR och företagens ansvarstagande; 2) att begreppen CSR, CR och hållbarhet mer eller mindre är utbytbara; 3) att ett fullständigt ansvarstagande kräver en helhetssyn som innefattar både ekonomiska, sociala, miljömässiga och etiska frågor; 4) att en fullständig integrering av ansvarsarbetet i organisationen såväl som i den dagliga verksamheten är att eftersträva; 5) att bättre möjligheter för företagens fortlevnad är det viktigaste motivet till respondenternas arbete med ansvarsfrågor; 6) att ansvarsarbete är mycket värdefullt för företagen men att inget av dem mäter värdet i ekonomiska termer eller sätter upp finansiella mål för arbetet; 7) att det generella målet med ansvarsarbetet är att bidra till uppfyllande av generella företagsmål; 8) att attitydundersökningar hos viktiga intressentgrupper är det vanligaste sättet att mäta resultatet av ansvarsarbete; 9) att kommunikation är mycket viktigt för att bli framgångsrik i sitt ansvarsarbete; 10) att respondenternas viktigaste intressenter är deras medarbetare, kunder och ägare..

Bakgrund: Att utvecklas från student till sjuksköterska är något som sker i flera steg. Utbildningen har fokus på teori och de nya sjuksköterskorna har svårt att överföra teoretiska och praktiska kunskaper in i praktiken och känner därmed att de inte kan uppfylla de krav och förväntningar som ställs på dem inom professionen.Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vara ny i yrket.Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats och en beskrivande design. Fem nyutexaminerade sjuksköterskor intervjuades och datan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Fyra kategorier beskriver upplevelsen av att vara ny i yrket: (1) Känslor kring sjuksköterskerollen,(2) Stöd på arbetsplatsen, (3) Från ny till en i vårdteamet och (4) Kraven inom professionen. Slutsats: Studiens resultat visar att det är en utmaning för nya sjuksköterskor att kunna balansera mellan deras självupplevda kunskapsnivå och de krav som sjukvården och professionen ställer på dem. Det är inte utbildningen i sig som bidrar till att deras kunskaper inte upplevs som tillräckliga, utan ett flertal olika faktorer.Klinisk betydelse: Studien riktar sig främst till sjuksköterskor, verksamma lärare och chefer inom sjukvården med intresse för hur nya sjuksköterskor upplever den första tiden i yrket..

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva hur stomiopererade personer upplever stöd och informa­tion, relaterat till skötseln av stomin. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio personer med stomi från två hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via intervjuer med semi­strukturerade frågor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån temat Att vara självständig men inte oberoende och sex kategorier: Att få information som är individuellt anpassad, Att personer i omgivningen kan och känner till, Att ha tillgång till kompetent personal, Att inte få veta eller förstå, Att känna ensamhet samt Att känna sig osäker.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom som är orsakad av en kraftig eller totalt nedsatt insulinproduktion. Insulinet reglerar blodsockernivån och vid obalans kan det medföra allvarliga tillstånd och komplikationer. En kronisk sjukdom medför en omställning av levnadsvanor och skapar ett beroende av hjälp.Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter av att ha barn med diabetes mellitus typ 1.Metod: Denna litteraturstudie gjordes utifrån en systematisk metod med en beskrivande design. Underlaget för resultatet utgjordes av nio artiklar där samtliga analyserades med inspiration av innehållsanalys. Målgruppen för studien var föräldrar till barn upp till 12 år med diabetes typ 1.Resultat: Många föräldrar var oförberedda på sitt barns diagnos och blev chockade i samband med diagnostillfället.

Bakgrund: Hot och våld är inom akutsjukvården ett allvarligt arbetsmiljöproblem som ökar såväl i Sverige som i resten av världen. Ambulanssjukvården är ett område inom sjukvården där förekomsten av hot och våld är som mest framträdande. Ambulanspersonalens vårdrum varierar och därför kan det vara en utmaning att skapa en säker arbetsmiljö. Syfte: Syftet var att ur ett prehospitalt perspektiv beskriva vilka åtgärder som kan vidtas för att kunna förebygga hot och våld inom akutsjukvård. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och beskrivande design användes.

Syfte: Syftet med denna uppsats är tvåfaldig. Vårt sekundära syfte är att informera läsaren om börsnoteringsprocessen genom att bidra med betydande teoretisk information. Vårt primära syfte är att testa vår hypotes; institutionella investerare favoriseras genom en högre allokering av aktier i framgångsrika börsnoteringar på den skandinaviska finansmarknaden.Metod: För denna uppsats använder vi en hybrid av kvalitativa och kvantitativa metoder. Vår kvalitativa metod har, genom intervjuer med ledande investmentbanker, försett oss med en up-to-date inne syn på beslutet fördelningen i vår kvantitativa metod har vi genomfört flera regressionsanalyser och presenteras också beskrivande statistik, för att hitta tilldelning och returnera mönster på den skandinaviska finansmarknaden.Teoretisk ramverk: För genomförandet av denna uppsats har vi samlat en mängd empiriska bevis om processen kring en börsintroduktion i allmänhet . Mer specifikt fokuserar det teoretiska materialet på besluten vid allokering av aktier.Empirisk analys: Resultat från vårt empiriska kapitel visar oss att institutionella investerare gynnas i allokeringsprocessen.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien var att undersöka patienters inställning till att dela rum med patienter av motsatt kön och ålder. Metoden som användes var en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats som utfördes på två akutkirurgiska avdelningar. Det var 33 inneliggande patienter som deltog i studien. En studiespecifik enkät delades ut med tio frågor och två frågor om kön och ålder. Frågorna rörde olika synpunkter om hur det är att dela rum med andra patienter och om hur det är att dela rum med patienter med motsatt kön och ålder.

Sammanfattning: Syftet med studien var att beskriva sjukvårdspersonals upplevelse av att i yrkesverksam ålder bli patienter. Arbetet hade en beskrivande design. Fyra självbiografiska böcker analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Arbetet resulterade i två domäner: Upplevelser av sjukdomsbesked med kategorierna: Att leva i ovisshet och visshet och Bemötande. Upplevelser under utredning och behandling resulterade i kategorierna: Känslor i kroppen och själen; Att vara i andras händer; Att vara patient och Miljön.

Denna studies Syfte var att beskriva hur omvårdnadspersonal och sjuksköterskor på två särskilda boenden i en kommun i Mellansverige uppfattar sin egen och varandras yrkesroll, däribland uppfattningen av sjuksköterskors ledarskap. Detta syfte har speglats utifrån designen kvalitativ ansats där resultatet är övergripande beskrivande och Metoden för studien var halvstrukturerade, ämnesfokuserade intervjuer som analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkommer i studien var att rollerna är svåra att definiera, de generella beskrivningarna är att sjuksköterskans ansvar ligger i det sjuka och förebygga ohälsa samt att omvårdnadspersonalens huvudansvar vilar i den basala omvårdnaden men båda yrkesgrupperna anser sig dela det preventiva arbetet, omvårdnadsteknik är omvårdnadspersonalens arbetsuppgift - men anses valbar och förväntningarna på respektive yrkesgrupp skiljer sig. Varken sjuksköterska eller omvårdnadspersonal anser att sjuksköterskan har några specifika uppgifter som ledare utöver att de ska fungera som handledare och stå för kompetenshöjning på avdelningen, däremot framkommer åsikter om att det finns en naturlig ledarroll inom den medicinska vården vid specifika situationer. Slutsatser i studien var att sjuksköterskorna uppvisar bredare kunskap om arbetsuppgifterna inom yrkesrollerna än vad omvårdnadspersonalen gör, förväntningarna på varandras ansvarsområden skiljer sig och båda grupperna verkar ovetandes om ansvaret sjuksköterskor har i ledanderollen..

BakgrundEn projektledare vill kunna garantera sin kund kvalité i projektet från start till slut. När ettprojekt bedrivs i en matrisorganisation uppstår ofta konflikter mellan projektledaren ochlinjechefen. Detta gör det i många fall svårt för projektledaren att kunna garantera kundenkvalité genom hela projektflödet. Då denna problematik är återkommande och knuten tillorganisationens utformande är det relevant att se till vilka följdproblem som uppstår samt hurett konsultbolag kan arbeta för att undvika dessa.SyfteRapporten syftar till att beskriva de faktorer som kan riskera kvalitén i ett konsultprojekt.Genom att studera Cowi Management AB vill vi belysa de problem en projektorganisation hari att kunna kvalitetssäkra hela projektförloppet. För att undersöka var problem uppstår iorganisationen kommer vi att titta på kvalitetsansvar samt olika medarbetares syn på detta.MetodVår studie är en fallstudie av beskrivande karaktär.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Syftet med denna studie är att utveckla förståelsen för vilken betydelse etik och socialt ansvarstagande har för konsumentens attityder till dagligvaruhandelns livsmedelsvaror i butiksmiljö. Vi vill därför utveckla och testa en modell som beskriver och mäter graden av etik och socialt ansvarstagande för EMV relativt NMV ur ett konsumentperspektiv. Den metod som gjort sig gällande i studien är av explorativ och beskrivande karaktär. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod har använts. En kvalitativ förstudie med 21 respondenter har legat som underlag för att skapa en konceptuell modell.

SammanfattningSyftet: att utifrån litteraturen beskriva föräldrars och syskons erfarenheter då ett barn i familjen får diagnosen cancer. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en vetenskaplig artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökning genomfördes i databaserna Medline via Pubmed och Cinahl. Huvudresultat: Barnets cancerdiagnos påverkade hela familjen. Föräldrarnas parrelation förändrades, friska syskon kände sig utanför och upplevde förändringar i relationen till det sjuka barnet.

Syfte: Att beskriva nyutexaminerade allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slut. Metod: Författaren har genomfört en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval och bestod av sju allmänsjuksköterskor som jobbat max två år som sjuksköterska. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I analysen framkom sju kategorier. De intervjuade sjuksköterskorna beskrev en tillfredsställelse i arbetet med patienter i livets slut, vilket kunde dels bero på att de utvecklades i det jobb de gör, men det kunde också bero på att de fick uppskattning från patient och anhöriga. Trots arbetstillfredsställelsen som sjuksköterskorna beskrev kunde de även få en känsla av otillräcklighet i vårdandet av patienter i livets slut, vilket kunde vara en konsekvens av brist på tid och personal.