Syftet med denna uppsats är att jämföra/analysera förmågorna till Suppression of Enemy Air Defences (SEAD) hosJAS 39 och en svensk UCAV år 2015. Årtalet 2015 är valt för att flera bedömare anser att det är först vid dennatidpunkt som en Unmanned Combat Air Vehicle (UCAV) har en utvecklingsnivå som tillåter att de sätts in i SEADuppdrag.I uppsatsen redovisas vilka krav som ställs på en plattforms Sensorer och bekämpningsförmåga för attgenomföra ett SEAD-uppdrag mot två utvalda typer av mål. Därefter sker en jämförelse mellan de båda farkosternasförmåga att detektera respektive bekämpa de båda målen. Resultatet visar att JAS 39 som bemannad plattform har enfördel i de fall då operationer är hårt styrda av Rules of Engagement (ROE), särskilt gäller detta vid fredsbevarandeoperationer. Uppsatsen visar även att flygplanradarns förmåga att upptäcka och identifiera markmål är beroende avinförandet av en SAR-mod.

Smarta elnät är en av lösningarna för att uppnå EUs klimatmål den s.k. 20-20-20-satsningen. Klimatmålen innefattar bl.a. ökad energiproduktion från förnybara energikällor och ökad energieffektivisering, detta anses nödvändigt för att hindra den globala uppvärmningen samt uppnå en bättre och mer hållbar framtid. Den elektriska energins svaghet är den begränsade möjligheten till effektiv och storskalig lagring. Eftersom den förnybara energin har en väderberoende produktion ska smarta elnät hjälpa konsumenten att styra energikonsumtionen efter hur energiproduktionen varierar.

I Sverige pågår en omfattande ominriktning av försvarsmakten. Som en del i denna ominriktning genomförsstudier inom ett flertal områden som syftar till att hitta den utrustning och de förbandsstrukturer som kommeratt uppfylla kraven efter 2010.Denna uppsats vill bidra till dessa studier genom att visa att framtidens stridsfält ställer nya och ökade krav påstridsfordon och dess Sensorer.Genom att utgå från en analys av den framtida markstriden identifierar arbetet de förutsättningar och krav sominom sensorområdet kommer att bli dimensionerande. Utifrån dessa identifieras sedan tekniska möjligheter somlöser stridsfordonets behovet av elektrooptiska utblickar. Möjligheter kopplas sedan till områdena spaning,framföring, skydd samt förmåga till bekämpning. Bekämpningsförmågan avser både den direktriktade elden såväl som externa bekämpningssystem.Uppsatsen visar att multisensorkapacitet i kombination med nätverksbaserat informationsflöde förändrar rollenför stridsfordonet både på stridsfältet så väl som inom fordonet i sig.

En förutsättning för skoglig planering på alla nivåer är att man har en god uppfattning om tillståndet i den stående skogen. K valiten på de beslut som fattas kommer därför att vara direkt beroende av mängden och kvaliten på den information som samlats in. Sensorer som radar, lidar och olika typer av digitala kameror används idag med framgång för fjärranalys där skogen avbildas från ovan. Föreliggande arbete syftar till att belysa de tekniska förutsättningarna för att utnyttja modem sensorteknik även för markbaserade mätningar. Detta skulle i så fall öppna möjligheter att automatisera fångsten av skogliga data som därmed skulle bli kostnadseffektivare samtidigt som nya typer av data skulle bli tillgängliga.

I dag går utvecklingen av trådlösa nätverk snabbt framåt. Zigbee är en helt ny teknik som bygger på IEEE 802-15-4 standarden. Zigbee utvecklades av the Zigbee Alliance som består av en rad stora elektronikföretag. Zigbee är en teknik som inriktar sig på låg energiförbrukning och låg kostnad. Tekniken är tänkt att användas för att ställa in och läsa av Sensorer av olika slag.

Uppgiften är att föreslå olika metoder på ett kollisionskydd som företaget Arcoma kan använda sig av. Skyddet skall i första hand kunna detektera en människa men om möjligt även döda föremål. Skyddet skall kunna sitta på Arcomas olika röntgenstativ och bord.Ett utvärderingskort från Freescale undersöktes först. Kortet skapar ett elektromagnetiskt fält mellan valda utgångar och frågan är om man kan detektera ifall detta fält bryts av något föremål.Eftersom utvecklingskortet inte fungerade bra riktades blickarna mot andra tänkbara lösningar. Den lösning som verkade mest gångbar var att använda sig utav kapacitiva Sensorer.

Systemkamera för yrkesutövande fotografer i fältär ett konceptuellt formarbete baserat på funktionsstudier. Den digitala tekniken har skapat nya form- och funktionsmässiga förutsättningar och förändratarbetsflödet för dagens reportagefotografer.Konceptet bygger på två hus med kvadratiska Sensorer som arbetar mot en och samma lagrings- och skärmenhet. Formatets proportioner justeras digitalt och bilderna sparas i huset och skickas trådlöst till en lagringenhet för säkerhetslagring och bildvisning. Den externa enheten fungerar även som realtidsskärm och kan fästas på husets översida och bakstycke. När fotograferingen är klar kan husen läggas åt sidan och lagringsenheten fungera som bildvisningsmonitor och överföringsenhet..

Denna rapport behandlar utveckling av en tvåhjulig balanserande robot. En PID-regulator är implementerad i en mikrokontroller, som även AD-omvandlar en sensorsignal, samt styr motorer via H-bryggor med pulsbreddsmodulering. I rapporten förklaras framtagning av diskret PID-regulator, processorkort, motorkort, val av komponenter och sensor för att mäta robotens vinkel mot ett vertikalplan.Roboten kan balansera stillastående, men behöver kompletteras ytterligare med hjulåterkoppling för att kunna balansera medan den kör. Roboten balanserar med mätdata från en mekanisk golvavkännare (potentiometer). Andra sorters Sensorer diskuteras också, t ex accelerometer, gyro och optisk sensor..

Idag finns det inga smarta lösningar som används i barer för att hålla reda på ölfatens volym eller kundernas olika vanor. Med dagens teknik är det möjligt att med hjälp av olika Sensorer och annan hårdvara hämta denna information och presentera den på ett relevant sätt.Den här rapporten tar upp hur ett system har utvecklats som en lösning till detta problem, samt vilka metoder som använts. Systemet är uppbyggt av en server som körs på en Raspberry Pi, vilken i sin tur hämtar information från en flödesmätare ansluten till ett ölfat, via en Arduino. Det är till största del konstruerat i Java med en MySql-databas. Resultatet är en webbsida som visar information om ölfatets volym, ölsort och pris..

Examensarbetets mål är att hitta möjligheter till förbättring av navigeringsprestandahos en undervattensfarkost med hjälp av bojar utrustade med GPS. Dessabojar skickar positionsdata till farkosten som med hjälp av ett extended kalmanfilter(EKF) integrerar denna information till att förbättra sin navigering.Ett ytterligare mål med examensarbetet har även varit att skapa en simuleringsmiljöför en liten farkost, där eventuella nya algoritmer eller Sensorer, vidframtida behov, på ett smidigt sätt skall kunna integreras för utprovning. Dettahar i arbetet inneburit en anpassning av en fysikalisk 6-DOF modell till enliten undervattensfarkost samt en reglerdesign för detta system i form av kaskadkoppladePI-regulatorer och parameterstyrning. Simuleringsmiljön är skapad medhjälp av Matlab och Simulink..

Denna rapport presenterar en metod som möjliggör bestämning av bredbandiga signalers infallsvinklar. Studien är gjord i Matlab där infallande signaler samplades med ett antal Sensorer utplacerade ekvidistant på en rätlinje. Den samplade informationen viktades sedan med konstanter framtagna med en konvex optimeringsrutin för att bilda en vinkelberoende utsignal.Rutinerna testades för insignaler med ett få antal frekvenser och gav för alla testade insgnaler en mycket bra bestämmning av infallsvinklen. Studien visar även att det är möjligt att göra systemet mer robust mot störningar i Sensorernas positioner genom att ställa kriterier på den konvexa optimerings rutinen..

Examensarbetet undersöker om det är möjligt att utföra en nivåmätning där underlaget är ojämnt med en begränsad budget och ändå få ett tillförlitligt resultat.För att kunna testa det så används tre stycken ultraljud Sensorer i ett skåp som simulerar en container. Varje sensor utför mätningen och sedan filtreras värdena. Hela systemet filtreras sedan med ytterligare ett filter och då blir noggrannheten ca 4 cm från den riktiga fyllnaden. Miljöpåverkan skulle bli mindre om det framtagna systemet installerades i alla containrar vid de miljöstationer som finns i Sverige. Lastbilarna som ska tömma innehållet behöver aldrig köra till en ha lvtom container vilket även drar ner kostnaderna för miljöstationerna.

I denna rapport presenteras hur en simulatorlösning för funktionstestning av en gruvmaskin har tagits fram. Arbetet har skett i Atlas Copcos regi och består av tre delar: kartläggning i form av intervjuer, utvärdering av befintliga simulatoralternativ och slutligen val och implementation av lösning. Resultatet visar på en konceptuell prototyp, där en gruvmaskin visualiseras i en 3D-miljö tillsammans med en virtuell gruvgång. Detta möjliggör bland annat testning av autonom navigering, alltså att en gruvmaskin självständigt styr utifrån avläsning av tunnelväggar med hjälp av laser. Samtidigt tillåter lösningen också att kontrollvärden från olika Sensorer, såsom vinkelgivare, kan hämtas ut ur simuleringen..

De senaste åren har drivkraften för forskning inom trådlösa sensornätverk ökat markant. Detta är framförallt på grund av de potentiella fördelar som den nya tekniken tillhandahåller. Vi har efter förfrågan av Ivan Kruzela tagit på oss uppgiften att skapa en laboration som är tänkt att ingå i den andra årskursen för högskoleingenjörerna i Data- och Telekommunikation på Centrum för Teknikstudier (CTS), Malmö Högskola. Laborationen handlar om routing och är den tredje i raden av laborationer med trådlösa Sensorer. Protokollet som används heter XMesh och är tillverkat av Crossbow Technology. Ambitionen är att laborationen ska leda till förståelse för hur routing uppstår i trådlösa sensornätverk, med avseende på parametrar och andra faktorer som påverkar nodernas val av rutt. Examensarbetet resulterade i en laborationshandledning med tre tillhörande bilagor..

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka tekniker för trådlös överföring av¨styr- och mätsignaler som finns på marknaden och vilka av dessa som är lämpliga att användas i industrimiljö. Rapporten belyser även vilka möjligheter som finns med trådlös överföring samt vilka problem och osäkerheter som är förknippade med den trådlösa tekniken.De tekniker som tas upp i rapporten är Bluetooth, ZigBee, WLAN och GSM/GPRS. Av dessa tekniker är det bara ZigBee som är utvecklad för att överföra signaler från Sensorer och givare. De andra teknikerna är utvecklad för andra ändamål men de kan även användas till överföring av styr- och mätsignaler..