Bakgrund Diabetes påverkar livet genom ändrade vanor och en känsla av att vara annorlunda. Vid en tidigare svensk studie har det dock visat sig att graden av KASAM inte skiljer sig mellan personer som har diabetes och den övriga befolkningen.Syfte Syftet var att belysa vilka faktorer som är hälsofrämjande för personer med diabetes utifrån känsla av sammanhang.Metod Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer som hade typ 1 diabetes (n=5). Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.Resultat Resultatet beskrevs utifrån tre huvudkategorier: Sjukdomens påverkan på KASAM, Hälsofrämjande faktorer samt Hur hälso- och sjukvårdspersonal kan främja KASAM. I resultatet framkom att sjukdomen hade påverkat respondenternas KASAM både positivt och negativt. Hälsofrämjande faktorer var: Sociala relationer, Goda kontinuerliga vårdkontakter, Lättillgängliga sjukdomsspecifika hjälpmedel och information samt Hälsofrämjande vanor.

Risk- och beredskapsfrågor är idag mycket aktuella inom olika verksamheter. Studien undersökte hur barnomsorgspersonal i Örebro betraktade risk och beredskap i arbetet samt hur känslan av sammanhang (KASAM) samt arbetsrelaterade faktorer som krav, kontroll och stöd påverkade dessa upplevelser. Studien baserades på enkäter byggda på frågeformulären QPS-Nordic 34+, 13 frågors KASAM samt egna frågor. 53 personer deltog. Resultatet visade att den upplevda beredskapen var god i förhållande till den upplevda risken.

Risk- och beredskapsfrågor är idag mycket aktuella inom olika verksamheter. Studien undersökte hur barnomsorgspersonal i Örebro betraktade risk och beredskap i arbetet samt hur känslan av sammanhang (KASAM) samt arbetsrelaterade faktorer som krav, kontroll och stöd påverkade dessa upplevelser. Studien baserades på enkäter byggda på frågeformulären QPS-Nordic 34+, 13 frågors KASAM samt egna frågor. 53 personer deltog. Resultatet visade att den upplevda beredskapen var god i förhållande till den upplevda risken.

Genom en kvalitativ metod har ledares syn och ledarskapets betydelse på promotivt hälsoarbete studerats. Intervjuer har genomförts med ledare på tre olika arbetsplatser. Den teoretiska bakgrunden är Antonovskys teori om känsla av sammanhang. I analysarbetet användes komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.[1] Resultatet visade att ledaren har betydelse i det promotiva hälsoarbetet och att människor med ett starkt KASAM bättre tål påfrestningar i arbetslivet än de med ett svagare KASAM. Ett gott ledarskap ger förutsättningar till en hälsosam arbetsplats med hög arbetstrivsel.

Studiens syfte är att beskriva lärares uppfattning och erfarenheter av faktorer som påverkar möjligheten att stötta och hjälpa elever i matematiksvårigheter, samt ge dem en god KASAM. Studien ger en överblick över tidigare forskning, samt en beskrivning av den salutogena teorin och KASAM. Med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer har jag studerat hur matematik-lärare i skolår 6-9 kan gynna KASAM hos elever i matematiksvårigheter. Studien beskriver lärarnas åsikter i ett övergripande perspektiv, att se eleven i ett helhetsperspektiv, och också arbetssätt och strategier för att göra undervisningen meningsfull, begriplig och hanterbar för eleverna. Studien beskriver även faktorer lärarna anser vara försvårande för att gynna KASAM hos elever i svårigheter. Sammanfattningsvis visar resultaten på en samstämmighet hos lärarna om vikten av att se hela människan. En god kunskap om, och relation till eleven anses vara grundläggande för att gynna KASAM, samt att eleven ges möjlighet att uppleva trygghet och delaktighet, både bland vuxna och kamrater.

Det salutogena perspektivet på hälsa fokuserar på att förklara varför människor behåller sin hälsa trots att de utsätts för en mängd stressorer, till skillnad från de modeller som förklaringar till insjuknande. Syftet med föreliggande studie är att undersöka förhållandet mellan social bakgrund, livsstil och KASAM (känsla av sammanhang) hos lärarstudenter (N = 301). KASAM är ett ofta använt mått på hälsa som tillsammans med frågor rörande studentens liv och uppväxt samt frågor kring livsstil och social bakgrund ingick i den enkät som deltagarna i föreliggande undersökning fyllt i. Studiens resultat visade inte på några signifikanta samband mellan KASAM och livsstil, vilket överrensstämmer med resultaten av tidigare forskning. Det fanns inte heller några samband mellan KASAM och social bakgrund.

The goal of this study is to examine what five teacher?s impression of the teacher?s role is in their previous years. How important the ?joy at work? is in relation with the educational progress? And what aspects that contributes to the? joy at work? and what obstacles that stops them. The essay will also go through the concepts of a teacher role, with connection to the theoretical perspectives of Csikszentmihalyi?s Flow and Antonovsky?s Salutogenesis (KASAM).The method I used was interviewing five teachers and I used Larsen?s chapter of ?content analysis? as a basis, I also used Flow and KASAM as theoretical references in my analysis.

We set out to compare two different categories of workers: the, so called, white- and blue collar workers. The studies aim was to measure if there were any observable differences between the two in means of optimism and sense of coherence. There are two tools created for measuring optimism and sense of coherence, the Life Orientation Test ? Revised (LOT-R) measures an individual?s level of optimism and Aaron Antonovsky devised a test for measuring an individual?s level of sense of coherence (SOC). Optimism is best explained like a way to measure anticipation, how an individual expect future events to fall out.

This study focuses on the use of animals in social work from the perspective of social workers. The purpose of this study is to examine social workers? experiences of animal assisted social work and how social workers view the integration of animals in various fields of social work. The research is based on a qualitative method and four semi-structured interviews were conducted with social workers. The theories incorporated in the study are Attachment Theory and Sense of Coherence (SOC).The following results are presented: Social workers are considered to have a more comprehensive understanding of clients compared to their associates who do not hold a degree in Social Work.

The aim of this thesis is to study whether social welfare secretaries experience occupational pride and what affects this feeling. Previously made research indicate that occupational pride is essential for performance and work-related health. Research has also shown that social welfare secretaries often experience unhealthiness due to working conditions and a lack of professional self-esteem.This thesis is based on four qualitative interviews which have focused especially on critical incidents, according to the critical incident technique. This study has a hermeneutic, interpretative approach. As a theoretical framework, Pierre Bourdieu? s theory on social space and positions aswell as Aaron Antonovsky´s theory on Sence of coherence have been used. The result shows that the interviewed social welfare secretaries do experience occupational pride.

Background: Physical activity is important to sustain your health, but there are also other factors which can influence health. One of them is the degree of sense of coherence. Aim: The main purpose of this study was to examine if there existed a correlation between amount of physical activity and degree of sense of coherence (SOC) in adolescents in the northern parts of Sweden. This study also dealt with differences and similarities between and within the whole examination- group and subgroups. Methods: A SOC- questionnaire with 29 items, developed by Antonovsky, was used.

Purpose: Our aim is to get an insight on how home care workers experience, handle and looks upon their work. We also want to form an opinion of how home care workers experience the relationship to the clients they meet.Questions: How does home care workers experience their daily work with their clients? Home care workers daily meet many different sorts of clients with different needs, how do they handle this? What kind of support does home care workers get in their work?Method: A qualitative design with semistructured interviews.Conclusion: The most central conclusion from all of our interviews were: that home care service workers has a very stressful and demanding occupation, that the work has a low status, that the personnel has a big responsibility for the wellbeing of other people and that they often find their work satisfying and fun. To have someone to talk to and exchange ideas with was also mentioned by the informants as a vital part of feeling support in their work. From the Antonovskys theory, a sense of coherence, and Goffmans views of the society, we also find that the larger part of our informants feel a high sense of coherence and that when they have to adjust to their different caretakers they play different roles..

The aim of this thesis is to study whether social welfare secretaries experience occupational pride and what affects this feeling. Previously made research indicate that occupational pride is essential for performance and work-related health. Research has also shown that social welfare secretaries often experience unhealthiness due to working conditions and a lack of professional self-esteem.This thesis is based on four qualitative interviews which have focused especially on critical incidents, according to the critical incident technique. This study has a hermeneutic, interpretative approach. As a theoretical framework, Pierre Bourdieu? s theory on social space and positions aswell as Aaron Antonovsky´s theory on Sence of coherence have been used. The result shows that the interviewed social welfare secretaries do experience occupational pride.

Fibromyalgi är en sjukdom som karaktäriseras av smärta, trötthet och stelhet och sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva personers upplevelse av smärta vid fibromyalgi. KASAM användes som teoretisk förankring. En kvalitativ ansats valdes och sammanlagt har 13 vetenskapliga artiklar sammanställts till ett resultat. Artiklarna har kvalitetsgranskats enligt Hälsohögskolans granskningsprotokoll, med fokus på etiska överväganden.

This study aims to explore purposes of daily workshops for persons with disabilities. The method used was qualitative interviews. An inductive research strategy was used. Half-structured interviews with six managers of daily workshops were carried out, wherein they expressed their intentions with the daily workshops and the reasons for people to participate. The interviews were analysed with Antonovsky´s salutogenetic perspective, in which Sense of Coherence, SOC is a main concept, and with the normalisation principle.