Syftet med denna uppsats var att undersöka hur en ADHD diagnos sent i livet kan upplevas. Det är en kvalitativ studie utförd genom intervjuer av fyra kvinnor, efter en förutbestämd intervjuguide. Antonovskys teori om KASAM och Lasarus copingstrategier tillämpades på resultaten. Intervjuerna visade att alla kvinnor har haft svårigheter i sin barndom och skola på grund av sin ADHD och deras självkänsla har påverkats negativt. De välkomnade alla diagnosen, som de tyckte gav förklaringar till några av deras problem samt en bättre självkänsla och förståelse av sig själva.

The aim of my study was to investigate a few young peoples experience of their treatment. The study was qualitative based on interviews with three young persons at the end of their treatment there. The subject was chosen because this kind of youth housing is an interesting alternative to institutional care for young people, despite there is not much known about the results of the treatment. The results were analyzed from earlier research and central concepts from the theory of empowerment and Anton Antonovskys theory about Sense of coherence. The results of this study show that these young peoples are satisfied with their treatment at the youth housing.

Psykiska besvär har de senaste åren framträtt som en av de ledande orsakerna till sjukfrånvaro för personal inom vård och omsorg, och det finns en tydlig koppling till den psykosociala arbetsmiljön. Känsla av sammanhang (KASAM) och self-efficacy har i tidigare forskning haft ett samband den psykosociala arbetsmiljön och syftet med nuvarande studie är att undersöka om sambandet återfinns även för anställda inom vård och omsorg. I undersökningen användes en enkät bestående av work related sense of coherence (WSOC), Occupational Self-Efficacy Scale (OSES) samt för psykosocial arbetsmiljö Karasek och Theorells krav, kontroll och stöd baserat på items från QPSNordic -34. Enkäten administrerades till 155 anställda inom vård och omsorg och 54 besvarades. Resultatet visade signifikanta positiva korrelationer mellan KASAM, self-efficacy och kontroll samt stöd.

Bakgrund: Hälsan är idag ojämnt fördelad i Sverige. Genom sjukdomsförebyggande folkhälsoarbete har sjuksköterskan en möjlighet att bidra till minskade hälsoklyftor. Antonovsky har utvecklat begreppet känsla av sammanhang (KASAM) som består av de tre komponenterna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Han menar att individers hälsa ökar med ökad KASAM samt att KASAM inte kan förändras på lång sikt. Forskning har dock visat att KASAM kan förändras.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om möjliga själv är relaterade till personlighet och känsla av sammanhang samt huruvida kön och ålder påverkar dessa relationer. Studien genomfördes på kadetter genom en enkätundersökning. Enkäten bestod av bakgrunds frågor, yrkesrelaterade möjliga själv (The Possible Selves Statements Test), personlighet (The Five Factor Personality Inventory) och känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet visar att kluster (K-means) av personlighetsprofiler inte skiljer sig signifikant åt vad gäller möjliga själv, däremot uppvisades skillnader mellan personlighetsprofilerna vad gäller känslor och förväntningar kring möjliga själv. Liknande resultat erhölls avseende relationen mellan KASAM och möjliga själv.

Some people who recovered from exhaustion disorder report that their lives feel more meaningful after the disease than before, despite residual symptoms and difficulties. This experience of increased meaningfulness has been linked to sense of coherence, SOC. The research question was whether individuals with exhaustion disorder at onset has a weak SOC, and if there is a general increase towards a higher SOC value ??during the recovery process. In a cross-sectional study, data were gathered on the SOC value via the SOC 29 form.

Denna studie behandlar sambandet mellan Antonovskys (1991) begrepp Känsla av sammanhang(KASAM) och stress samt hur dessa yttrar sig i förhållande till kön, ålder ocharbetslöshet. 168 personer, 97 män och 71 kvinnor, fördelades på tre grupper; arbetslösa för första gången, flergångsarbetslösa samt en grupp sysselsatta. Resultatet visade att personeröver 30 år angav högre KASAM än personer under 30 år och att gruppen sysselsatta personer upplevde högre KASAM än arbetslöshetsgrupperna. De förstagångsarbetslösa angav lägre KASAM än de som varit arbetslösa fler gånger. Det fanns inga könsskillnader, såsom antagits, och inte heller skillnader med avseende på stress eller energi.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur det kommer sig att vissa personer med ätstörningar väljer att starta en ätstörningsblogg samt hur de upplever sitt bloggande. Respondenterna bestod av fem kvinnor i åldrarna 23-35 år som bloggar om sina ätstörningar. En kvalitativ metod användes där semistrukturerade intervjuer genomfördes över telefon. Resultaten analyserades och tolkades med hjälp av känslan av sammanhang (KASAM) och copingteori. Resultaten visade att anledningarna till att starta en blogg var många, bl.a.

Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlärt beteende och är föränderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvårdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns många människor med annan etnisk och kulturell bakgrund. Människor som emigrerar drabbats av psykisk ohälsa i högre grad än genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och ångest.Syfte: Syftet med studien är att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vårdas för psykisk ohälsa.Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie används en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två kategorier framkommer ur resultatet.

Denna studie är en kvalitativ studie som baseras på Antonovskys teori om salutogenes och dess centrala begrepp, ?känsla av sammanhang? (KASAM). Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det salutogena synsättet har betydelse för biståndsprocessen, samt hur KA-SAM stärks i denna process. Resultatet som presenteras beskriver de tre delarna i KASAM: begriplighet, meningsfullhet samt hanterbarhet och hur dessa stärks i biståndsprocessen. I studien har det framkommit att biståndshandläggarna stärker de tre delarna av KASAM på olika sätt, men vi kan inte finna några belägg för att det salutogena synsättet är avgörande för deras sätt att stärka KASAM hos individen.

The aim of this study is to examine which factors in the receiving-country that have had an influence on three now adult unaccompanied refugee children. The method used in the study is qualitative interviews with the three above-mentioned participants. The results show that some factors are perceived as helpful, having a positive influence on the participants life while other factors are perceived as worsening, having a negative influence on their life. Depending on the context some factors such as age, the Swedish language and housing arrangements have had both positive and negative influences on their life. Positive factors are among other things: access to good treatment and support, help with processing trauma and bad mental health, help with understanding coherence, access to a social network, family reunification, resilience and other internal factors.

The aim of this study was to examine the relationship between gender and self reported symptoms (physiological and psychological) and sense of coherence (SOC) and Job Demand-Control-Social support (JDCS). The sample consisted of 360 respondents (nfemale= 261, nmale= 99), in the ages between 19-53 (M=25,57, SD=5,77), all students from Växjö University. A quantitative work method was used in the study; data was collected using questionnaires that consisted of self-reported questions, based on three parts: A modified symptom checklist, SOC 13 and a modified JDCS questionnaire. The result of our study showed that both SOC and JDCS had an effect on self-reported symptoms but there were no interaction between SOC and JDCS. No significant gender differences were found regarding the level of SOC.

BakgrundUppföljning av utskrivna patienter inom intensivvård har utvecklats under de senaste decennierna, där fokus varit patienternas återhämtning och upplevelse av intensivvårdstiden. Huruvida sjukvårdspersonal har behov av uppföljning har varit oklart. Därför var syftet med denna studie att undersöka intensivvårdssjuksköterskors behov av uppföljning av utskrivna patienter och behovets relation till känsla av sammanhang (KASAM). MetodEn tvådelad enkät, med fokus på behov av uppföljning och KASAM, delades ut till intensivvårdssjuksköterskor vid sex intensivvårdsavdelningar i Västra Götaland under våren 2011. ResultatAv 216 distribuerade enkäter returnerades 143 (66,2 %). Drygt 80 % av intensivvårdssjuksköterskorna skattade sig ha ett behov. Det fanns ingen skillnad i personliga faktorer (ålder, kön, erfarenhet, KASAM) mellan de med behovet och de utan.

Vi möts allt oftare av ett ökat intresse för hälsa och en förväntan att leva sunt och hälsosamt. Detta för att vi ska hålla oss friska, orka mer och prestera bättre. I motsats till detta ökar ohälsotalen. Fler och fler blir sjukskrivna samtidigt som sjuknärvaron på arbetsplatser sägs öka. Ett intresse för detta motsatsförhållande var ursprunget till min studie.

This is an examinaton of welfare officers and patients experiences of a course in mindfulnessbased stressreduction in primary care. The authors used a qualitative method and a phenomenological hermeneutics scientific philosophical position. The analys of the data appeared by using three theoretical perspectives; cognitive, coping and Antonovskys Sence of Coherence. The purpose was to get a deeper understanding of what mindfulness is, how a course in mindfulnessbased stressreduction can be arranged and how it is comprehended by the welfare officers and previous participators of the course. To get an opinion of the issue the authors wanted to know the welfare officers intention of the course, to which patients they provide the course, what the participators thought about their situation before and after the attendence and if they had assimilated the knowledge and if so how it was applicable.