In recent times statistical findings suggesting a deteriorating mental health among teenagers, have been published. Not only did I find the lack of an all-inclusive analysis problematic, but also the fact that the studies themselves where often insufficient. Thus my purpose has been to chart these statistical studies, and then scrutinize the results.My method has been inspired by critical theory, where an interpretive starting point, self-reflection, and the idea that man and society interacts as a whole, is of great importance. Aside from the above mentioned studies, I have also employed secondary empirical data from TV, newspapers and the Internet. My own experience as a social worker has also been an important resource for this paper.

The purpose of this essay has been to do a study on narration as a strategy in history education. By taking a starting point in the perspective that Shulman calls ?wisdom of practice? and other studies I interviewed three teachers that were all experts in narration. This to have an insight in how they looked at the oral narration and on its role in history education. Is there a common view among the interviewed techers and to what extent are the traits and qualities of story telling described in litterature linked to the teachers? answers?My results show that the oral narration is not a straight and exclusive teaching strategy; it differs from teacher to teacher.

The main issue of the essay were to create a picture of how the Swedish Armed Forces is and are supposed to be controlled with documents within the field of personnel management. The documents that are at hand in the essay´s field of problem, ?personnel idea? and ?personnel policy?, does not show a unitary or apparent picture of how control are meant to be executed; for which reason an explorative examination turned out to be important. Data was collected with interviews as a method. The persons interviewed have had different roles in the essay´s field of problem.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur elever med diagnosen ADHD beskriver lärmiljön, bemötande och åtgärder under sin skoltid. Avsikten är att få en ökad förståelse för dessa elevers skolerfarenheter. Denna studie bygger på öppna intervjuer med tre elever med diagnosen ADHD, som har genomgått grundskolan.Resultatet visar att respondenterna har en god kunskap om hur de vill ha sin undervisning. De har mött lärare som inte förstått dem och inte heller haft någon kunskap om innebörden av att ha diagnosen ADHD. Respondenterna beskriver även lärare som med sitt bemötande och sina kunskaper underlättat för dem under deras skoltid.

Denna undersökning belyste sambanden mellan komvuxelevers livssituation, känsla av sammanhang i tillvaron och trötthet. Tidigare studier har visat att det finns samband mellan trötthet och kontroll över arbetssituationen samt mellan trötthet och depression. Tidigare studier har även påvisat samband mellan KASAM och livssituation och mellan trötthet och depression. Studier har även påvisat att individer som upplever sig ha en inre kontroll över händelser i livet tror sig kunna hantera sin livssituation och uppnår bättre studieresultat jämfört med individer som upplever att kontrollen ligger utanför dem själva. Av de 102 vuxenstuderande som deltog i undersökningen var 72 kvinnor och 30 män.

Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som påverkade framgångsrika säljares prestation positivt på ett callcenter företag. Detta var betydande då tidigare studier främst fokuserat på problemen inom callcenterbranschen. Undersökningen utfördes genom intervjuer med sex framgångsrika säljare, där frågorna utformades utifrån Antonovoskys teori om KASAM samt Herzbergs tvåfaktorteori. Resultatet visade att det främst var prestationslön, bekräftelse och tävlingar som bidrog till motivation och kolleger samt bekräftelse som skapade arbetstillfredsställelse. Bekräftelse skapade både motivation och arbetstillfredsställelse och hade därför en dubbelfunktion som påverkade säljarens prestation positivt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad några personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder upplevde var en meningsfull sysselsättning, och hur de identifierade sig med sitt arbete eller sysselsättning. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie, sedd ur ett fenomenologiskt perspektiv. Urvalet var sju personer, tre kvinnor och fyra män, med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder som hade sin sysselsättning tillgodosedd genom en privat hjärnskadeverksamhet. Teorierna som användes var Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM ? känsla av sammanhang och den symboliska interaktionismen.

Diakoner är en av de yrkesgrupper som möter människor när de drabbats av det ofattbara och därför befinner sig i kris och sorg.Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka vilkasociala stödinsatser Svenska kyrkan,och då särskilt diakonerna, kan erbjuda samt hur diakonerna upplever sitt arbete med människor i kris och sorg.Vi harutgåttfrån två frågeställningar:1.Vilka sociala stödinsatser kan diakoner iSvenska kyrkan erbjuda vid kris-och sorgebearbetning.2.         Hur upplever diakonerna sin roll och sitt arbete med människor i kris och sorg?Vår empiri samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta diakoner i sex olika västsvenska församlingar. I analysen av vår studie har vi utgått från Antonovsky's teori om KASAM, känsla av sammanhang. Resultatet av studien visade att diakonerna kan erbjuda en mängd stödinsatser vid krissituationer. Dessa insatser är främst av medmänsklig karaktär och tar sig praktiskt uttryck genom personlig närvaro och samtal.

Studiens övergripande syfte var att undersöka unga vuxnas upplevelser och känslor av familjetillhörighet och stöd efter avslutad familjehemsplacering. Frågeställningarna som rapporten besvarat är hur unga vuxnas familjerelationer såg ut, vilka upplevelser de hade av stöd samt vilka tankar och känslor de hade vid avslutad placering. Rapportens teoretiska utgångspunkt har varit känsla av sammanhang (KASAM) och empirin bestod av sex semistrukturerade intervjuer med unga vuxna mellan 18-30 år som alla har erfarenhet av familjehemsplacering. Analysen bestod av en kvalitativ innehållsanalys där kategorier skapats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Citat som stämde överens med kategorierna har plockats ut och sedan analyserats utifrån KASAM och tidigare forskning på området.

Vår undersökning syftar till att få reda på hur en ung vuxen, runt 20-25 år upplever att använda karriärpaketet och om de får nya tankar eller idéer efter användandet. Vi undrar även om detta valstöd kan ersätta en vägledare. Vi utgår från den sökandes perspektiv. Vår undersökning bygger på data som vi erhållit genom kvalitativa intervjuer med fyra unga vuxna i ålder mellan 21-24. Till vår hjälp använder vi oss av olika teorier: Fredrick Bartletts teori, om hur vi aktivt väljer ut, sorterar och tolkar intryck för att de ska bli meningsfulla för individen. Matchningsteorin som har betoning på diagnostisering och matchning. Begreppet som myntades av Aaron Antonovsky, KASAM=känsla av sammanhang.

Denna kvalitativa studie undersöker personalens upplevelser av grupphandledning som ett yrkesmässigt stöd i psykosocialt arbete. Vidare undersöks hur grupphandledning kan bidra till personalens välbefinnande samt vilka egenskaper handledaren bör besitta. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma personer med erfarenhet av grupphandledning. Resultatet tolkas utifrån Kadushins handlednings modell i socialt arbete och en förenklad form utav Antonovskys salutogena modell.

Studiens syfte har varit att undersöka upplevelsen och betydelsen av att få en ADHD-diagnos hos unga kvinnor. Studien har haft en kvalitativ ansats och består av intervjuer med tre kvinnor i åldrarna 24 till 30 år som alla har fått sin diagnos efter tjugo års ålder. Utskrifterna från dessa intervjuer har meningskoncentrerats och har analyserats utifrån känsla av sammanhang, diagnossociologiska tankeströmningar och medikaliseringsbegreppet. De två forskningsfrågor som studien har ämnat besvara har varit dels hur de intervjuade kvinnorna har upplevt att få en ADHD-diagnos och dels vilken betydelse ADHD-diagnosen har haft för de intervjuade kvinnorna. Resultatet visar att kvinnorna i studien upplevde det som mestadels positivt att få en ADHD-diagnos och att diagnosen har ökat deras känsla av sammanhang avseende framför allt begriplighet och hanterbarhet men även avseende meningsfullhet.

Syftet med min studie var att undersöka vilka uppfattningar några elever i behov av särskilt stöd har om läxor. Uppfattas läxorna positivt och till en hjälp att klara skolarbetet bättre? Eller uppfattas läxorna negativt eftersom elevens svårigheter kommer i fokus? Vilka läxor uppfattas positivt/negativt? Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer har använts som metod. Intervjutekniken som valts är halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor. Man kan utifrån studien och mina intervjupersoner, konstatera att vilka uppfattningar elever har om läxor delvis är beroende av elevens ålder.

AbstraktHaving influence over questions that concern us is a part of the society that we live in, where every individual have the right to make her voice heard (Danell, 2006). For many decades, the school has had many different ways to give the students influence. Rönnlund (2013) is giving a historical overview of the history of students influence and enlighten us how the influence has changed over time. The influence from the students is very important and it is the students right to make their voices heard about things that concerns their work environment but also to affect their curriculum. The education in school should be fitted to every individual student (Danell, 2006).   According to Aaron Antonovsky (2007) our wellbeing is based on that we all can take part and deicide about the things we are meant to do.

Abstract P. Hed. (2011) What is health for men? Bachelor thesis. Gävle: University of Gävle, Faculty of health and occupational studies; 2011.