Titel FRÄMJA & FÖREBYGGA? hälsofrämjande och drogförebyggande strategier inom skolanEngelsk titel PROMOTE & PREVENT? strategies in school to promote health and prevent drugs.Författare Lotta BergHandledare Inger HolmDatum Mars 2007Antal sidor 32Nyckelord hälsofrämjande, drogförebyggande, ANT, drogundervisning, hälsoundervisning, narkotika, droginformation, KASAMSAMMANFATTNINGSyftet med min undersökning var att belysa rektorers erfarenheter av drogpreventivt arbete inom skolan. På vilket sätt man kan nå ut till alla elever för att upptäcka och motverka uppkomst av narkotika. Likaså avsåg jag att ta del av de tankar rektorerna har kring de kriterier som Statens skolverk utformat för en god drogundervisning, liksom hur deras egna strategier förhåller sig mot dessa. Jag har använt mig av en kvalitativ metod, baserad på intervjuer.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ungdomar beskriver steget vidare från studieavbrott till sysselsättning. Författarna använde kvalitativa forskningsintervjuer baserade på en intervjuguide för att besvara studiens frågeställningar, med avsikt att fånga in kunskap om de ungas uppfattningar kring vändpunkter samt betydelsen av självbilden och relationer i omgivningen. Totalt genomfördes fyra intervjuer med ungdomar i åldrarna 17-20 år, där samtliga gjort studieavbrott under gymnasietiden men vid tillfället för intervjuerna var åter i någon slags sysselsättning. Författarna använde tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven symbolisk interaktionism och KASAM för att analysera datamaterialet. Resultatet av studien påvisade att samtliga ungdomar upplevt någon slags vändpunkt under vägen tillbaka till sysselsättning, som de anger varit betydande.

SammanfattningSyftet med vår uppsats är att med en komparativ ansats studera hur integrerings- ochnormaliseringsmål uppnås för personer med intellektuella funktionsnedsättningar inom dendagliga verksamheten i Polen. Vi vill även se hur personalen upplever att de uppnår dessamål. Huvudmetoden för studien var kvalitativ intervju. I vår analys har vi valt att använda ossav KASAM-teorin som kan förklara hur personalen på den dagliga verksamheten upplever attintegrerings- och normaliseringsmålen uppnås. Vi använder oss av begrepp somempowerment, normalisering och integration.

Back, I. & Hörberg, A. (2009). En ordförandegrupps känsla av sammanhang. C-uppsats i pedagogik.

Malmö högskola Lärande och Samhälle Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik Vårterminen 2012 Abstrakt Nesic, Anna & Åkesson, Christel (2012). Om vi skalar?en studie om synen på specialpedagogikens inre. (I we peel? a study on the perception of special education internal). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärande och Samhälle, Malmö högskola. Syftet med vår studie har varit att undersöka vad kärnan i specialpedagogik är.

Syftet med denna fallstudie var att undersöka arbetarnas upplevelser av styrda förändringar inom en tillverkningsindustri och öka kunskapen om hur styrda förändringar upplevs och varför de upplevs som de gör bland just arbetarna på golvet. Detta valde vi att göra genom en fallstudie med en fenomenologisk och deskriptiv ansats. I denna fallstudie hade vi kvalitativa semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig empirikälla och vi grundar större delen av fallstudien på de åtta intervjuer vi genomförde. I analysen av vår fallstudie byggde vi upp en lokal teori som grundades i Antonovskys (2005) KASAM-teori. Vi kunde genom vår lokala version av KASAM göra konstaterandet att känslan av att ha tillgång till ledningen är helt avgörande för en känsla av sammanhang och hur produktionspersonalen upplever förändringar i fallet Plastikos AB.

Baskettränarna i klubben upplever att de kan påverka verksamheten och att deras engagemang gör skillnad för de basketspelande barnen och ungdomarna, för klubben och för sin egen personliga utveckling. Tränarna erfar att det är lättare att påverka och ha inflytande i den interna tränarrollen än i den externa tränarrollen. Omgivningens individer gör skillnad på tränarna och bemötandet tränarna får upplevs vara beroende av vilket kön, vilken ålder och vilken etnicitet tränarna har. Inom basketklubben upplever tränarna att det finns en lyhördhet och öppenhet för varandras olikheter, dels på grund av att alla känner alla i klubben och för att det finns ett socialt klimat och en tydlighet i organisationens beslutsprocesser som gör att tränarna upplever att de kan påverka verksamheten och att deras engagemang är viktigt och meningsfullt. Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa intervjuer med unga baskettränare och öppna observationer i en stockholmsbaserad basketklubb problematisera och se närmare på hur de unga idrottsledarna anser sig ha möjlighet att kunna påverka mer än själva idrottsutövandet inom ramen för sitt engagemang.

Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan attityder och betyg. Ett urval av 218 högstadieelever i år åtta och nio användes. Data består av svar på en enkät bestående av 24 påståenden som mäter attityder inom tre områden, nämligen lärande, undervisning och betyg å ena sidan, elevernas betyg i tio ämnen å andra. Statistiska analyser användes för att undersöka attityderna och betygen avseende kön och skoltillhörighet. Därefter användes faktoranalys och fem faktorer identifierades, Ambition, Entusiasm, Leda, Hanterbarhet och Begriplighet. Den sista visade sig ha ett samband med elevernas betygssumma i de utvalda ämnena.

BAKGRUNDEn utav lärarnas uppgifter är att bedöma och betygsätta sina elever i ämnet Idrott och hälsa.Det visar sig vara viktigt att veta vad man som lärare ska bedöma och betygsätta hos elevernaför att bedömningen ska bli rätt. Vi har haft ett antal betygsystem genom åren somhjälpmedel för lärarnas bedömningar och betygsättningar. Men hur anser lärarna att de självabedömer sina elever i ämnet Idrott och hälsa?SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGARMitt syfte med examensarbetet är att undersöka vad lärare i idrott och hälsa anser de självabedömer och betygsätter hos sina elever. Arbetet kommer att besvara syftet utifrån tvåfrågeställningar det vill säga vad lärarna anser att de bedömer och betygsätter hos eleverna iidrott och hälsa samt varför de bedömer sina elever som de gör enligt dem själva.METODExamensarbetet inspireras av hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats och kvalitativdatainsamling genom intervjuer som metod.

Syftet med denna studie har varit att belysa arbetslösa ungdomars upplevelse av sin situation som arbetslös och deras upplevelse och uppfattning av Jobbgarantin för ungdomar. Studien är en kvalitativ undersökning där jag intervjuat fyra ungdomar i ålder 20-24 år, anmälda som arbetssökande på Arbetsförmedlingen i Haparanda. Ungdomarna intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide med öppna frågor. Intervjuerna har jag tolkat med hjälp av teorin känsla av sammanhang, KASAM och utifrån de tre begreppen: begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet. Resultatet visar på att ungdomarna upplever sin situation som frustrerande och de beskriver en ökad passivitet ju längre tid i arbetslöshet, vilket påverkar deras känsla av sammanhang.

Syfte med arbetet är att synliggöra vad som motiverar vuxenstuderande på omvårdnadsprogrammet i deras lärande och utveckling och hur de erfar/uppfattar sina studier. Arbetet ger en översikt av litteratur och tidigare forskning kring omvårdnadsprogrammets historiska bakgrund samt den nya gymnasiereformen där programmet nu heter Vård- och omsorgsprogrammet och är ett yrkesprogram. Litteraturbakgrunden omfattar även en kortfattad genomgång av begreppet mångkultur och interkulturellt lärande samt teorier om motivation. Med hjälp av intervjuer och en fenomenografisk ansats ville vi undersöka enlig följande frågeställningar: Vad motiverar vuxna att studera omvårdnadsprogammet på Komvux? Hur upplever man studiesituationen på Komvux? Sammanfattningsvis pekar resultatet på vikten av en stor del av det som motiverar vuxenelevever på omvårdnadsprogrammet är känslomässiga komponenter och detta har vi kopplat till KASAM, känsla av sammanhang.

Syftet med denna undersökning är att fördjupa förståelse för invandrarkvinnors upplevelser av integrationen i Sverige. Undersökningen syftar på enbart invandrarkvinnor som kommer till Sverige genom äktenskapsmigration. Detta är en kvalitativ undersökning som har genomförts med hjälp av nio intervjuer med invandrarkvinnor som har gift sig med svenskfödda män och flyttat till Sverige. Vi har valt att använda Grundad teori och har kommit fram till olika faser som innefattar faktorer som kvinnorna upplever vara viktiga för integrationen. Genom att analysera de olika faserna kom vi fram till vår kärnkategori som är arbete.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka vilka skyddsfaktorer som funnits i dessa maskrosbarns liv, hur de trots en destruktiv uppväxtmiljö kunnat skapa ett fungerande liv. Alla intervjupersonerna i denna studie har vuxit upp med föräldrar som haft missbruk och/eller psykisk sjukdom. Datamaterialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som hade fem stycken teman. Empirin analyserades sedan med hjälp av anknytningsteori och Antonovskys teori KASAM. Resultatet visar att det fanns skyddsfaktorer och att dessa spelat stor roll för intervjupersonerna.

?Den goda föreningsmiljön?En kvalitativ studie där åtta Specialidrottsförbund ger sin syn på vilka faktorer som bidrar till en god föreningsmiljö där ungdomar väljer att stanna.Studiens syfte är att fördjupa kunskapen kring faktorer i föreningsmiljön som bidrar till att ungdomar väljer att stanna inom föreningsdriven idrott längre upp i åldrarna. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi och består av semistrukturerade intervjuer med åtta olika Specialidrottsförbund. De har valts ut för att ge generell bild av den Svenska Idrottsrörelsen. Studiens teoretiska utgångspunkter består av Henriksens (2010) ATDE- och ESF-modell samt KASAM-begreppet (Antonovsky 2005).

Children who have fled to Sweden, without their parents or guardians, have been a controversial subject during the winter of 2002. Their situations on refugeestations and the responsibiliy by community and the state have been discussed. My composition is about these children. The composition is not about the situations of the children - focus is instead on the people who operate with the children; community, state and organisations. I want to find empirical levels which show what the children associate with.