Då den globala konkurrensen ökar ställs idag allt högre krav på organisationeratt skapa innovationer, därmed måste organisationerna kunna tillvarata och främja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersökahur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan påverka förutsättningarna för kreativitet. Studien baseras på åtta Semistrukturerade intervjuer med medarbetare på olika positioner, avdelningar och nivåer i organisationen.Studien tyder på att det delvis råder goda förutsättningar för kreativitet i den närmsta arbetsgruppen där klimatet är tryggt och medarbetarna är motiverade. Dessa förutsättningar tycks många gånger hämmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder därmed på att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsättningar för kreativitet ska vara ett reellt värde i organisationen..

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka och få en djupare kunskap om biologiska barns upplevelser av att ta emot och leva med familjehemsplacerade barn i familjen. För att få svar på detta har vi undersökt hur uppväxten för biologiska barn i familjehem kan se ut, hur det placerade barnet har påverkat föräldrarnas uppmärksamhet gentemot de biologiska barnen samt hur de biologiska barnen beskriver att deras uppväxt har påverkat dem. Samtliga fyra intervjupersoner har vuxit upp som biologiskt barn i samma familjehem och är idag mellan 22-30 år. I denna kvalitativa fallstudie samlades datamaterialet in med Semistrukturerade intervjuer där fyra teman ingick. Det insamlade materialet bearbetades med tolkande fenomenologisk analysmetod.

En kvalitativt inriktad fallstudie som syftar till att undersöka hur samverkan sker samt belysa pedagogers syn på samverkan i övergång mellan förskola och förskoleklass. Tidigare forskning visar på att skilda traditioner, lokalernas placering och olika läroplaner utgör en komplexitet kring samverkan. Förskoleklassen beskrivs ofta som ett gränsland mellan två traditioner, och omges av en osäkerhet kring tillhörighet. Det ställer krav på samverkan och problematiken berör om pedagoger har samverkansformer i tillfredställande utsträckning. Studien visar att pedagogerna upplever samverkan som viktig, men en uppgivenhet uttrycks över få tillfällen till möten och avsaknad av tid till att sätta sig in i varandras verksamheter.

Denna uppsats behandlar kulturens roll i skolan och vad som händer när det sker ett samarbete mellan skolans lärare och kulturpedagoger. Syftet är att undersöka lärarnas respektive kulturpedagogernas kunskapssyn och intentioner, i relation till deras uppdrag, när de estetiska läroprocesserna tar plats i undervisningen. I litteraturgenomgången redogörs det först för pedagogiska teoretikers syn på kultur och estetik. Därefter behandlas aktuell kunskapssyn kring estetiska läroprocesser, för att vidare redogöra för det professionella kulturlivets roll i förhållande till skolan och hur detta är ställt i relation till ett föränderligt kunskapsuppdrag. Empirin till problempreciseringen är utförd med Semistrukturerade intervjuer utifrån ett subjektivt urval. Vår analys visar på att såväl lärarna som kulturpedagogerna på olika sätt förhåller sig till estetikens möjligheter i lärandet samt att de samarbetsprojekt som genomförts varit utvecklande för eleverna inom både ett kunskaps- och ett personlighetsutvecklande perspektiv samt för lärarna i ett kompetensutvecklande perspektiv..

                    Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lärande kring grundläggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och två matematikutvecklare. Vi använde oss av semistrukturerade frågor. Av resultaten framgår att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering där barnen utmanas på rätt nivå. Pedagogerna både väcker intresse för matematik och tar tillvara på barnens egna idéer. Det gör att barnens grundläggande taluppfattning stärks på ett lustfyllt och meningsfullt sätt och barnen utvecklar lust att lära och tillit till sin egen förmåga. Slutsatserna av undersökningen är att dialogen mellan pedagog och barn är mycket betydelsefull.

Syftet med min studie har varit att ta reda på vilka förutsättningar som legat till grund för en lyckad skolgång för pojkar som påbörjat sin andraspråksinlärning och skolgång i Sverige  under högstadieåren. Det har även varit att ta reda på vilka faktorer informanterna själva ser som avgörande för sin skolframgång.I huvudsak har jag använt Semistrukturerade intervjuer som kombinerats med ett frågeformulär, det vill säga en metodkombination.Informanterna för enkäten har varit 8 ensamkommande afghanska pojkar som kommit till Sverige i yngre tonåren och informanterna i intervjun har varit tre av dessa som lyckats synnerligen väl med sin skolgång i Sverige.Det mest avgörande resultatet för lyckad skolgång är uppmuntran och stöttning av lärare samt tillgång till bra och tydliggörande läxhjälp. Resultatet i studien visar också att pojkarna som har den mest lyckade skolgången i Sverige minns föräldrarnas förväntan på deras studieframgång. De har en stor drivkraft att vara bäst och att deras skolframgång ska leda till jobb så att de kan ge pengar till släktingar eller andra behövande. .

Syftet med denna studie var att beskriva vilken uppfattning sjuksköterskor i Tanzania har om förutsättningarna för att bedriva diabetesvård. Studien genomfördes som en beskrivande kvalitativ intervjustudie. Ett icke-slumpmässigt strategiskt urval gjordes och fem sjuksköterskor deltog. Data samlades in genom Semistrukturerade intervjuer och en manifest innehållsanalys gjordes på intervjutexterna. Resultatet visar på en ekonomisk situation med få resurser och tillgångar.

I denna studie har vi försökt förstå vad ett kompetenshanteringssystem används till inom kompetensförsörjningsarbetet av olika roller. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av Semistrukturerade intervjuer på ett konsultföretag som använde sig av ett kompetenshanteringssystem. Dataanalysen som följde ledde till en uppdelning av respondenterna i olika roller och beskrivningar av hur systemet användes inom kompetensförsörjningens faser. Av resultatet går det att avläsa att användning skilde sig mellan de olika rollerna. De roller som befann sig inom den operativa verksamheten använde systemet främst för att hantera kompetensförsörjningen i den egna enheten.

Bakgrund: Få studier har gjorts inom psykiatrisk omvårdnad med fokus på patientperspektivet. Detta perspektiv är dock viktigt då det ger en inblick i hur patienterna upplever den vård de erhåller. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter på en psykiatrisk vårdavdelning upplever det bemötande de får av avdelningens sjuksköterskor. Metod: Semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vid analys av materialet framkom fyra huvudkategorier som samlade de aspekter på bra och mindre bra bemötande som respondenterna beskrivit: Betydelsen av att bli sedd och bekräftad av personalen, Personalens agerande och attityder gentemot patienterna, Önskemål och förväntningar på personalen samt Hur icke-verbal kommunikation påverkar hur bemötandet upplevs.

Denna uppsats ämnar undersöka hur personer inom de olika yrkesprofessionerna; chef, specialpedagog, lärare, psykolog och elevassistent reflekterar kring vad som genererar framgångsfaktorer i läs- och skrivutveckling för barn i behov av särskilt stöd på en resursskola. Metoderna som används i undersökningen är Semistrukturerade intervjuer och fokusgrupp där samma frågor ställs till alla deltagare med öppna svarsalternativ. Resultaten tyder på att personerna som arbetar på resursskolan anser att tidiga insatser och förebyggande åtgärder är av högsta betydelse för att generera framgång i läs- och skrivutveckling. Vidare visar även resultaten att personalen på resursskolan anser sig ha goda möjligheter till individualisering samt god tillgång till resurser i olika former. Frånvaron av språkliga förebilder är dock något som personalen lyfter fram som en brist på resursskolan.

Studien behandlar Stratford, London och syftar till att utifrån olika perspektiv analysera den pågående stadsförnyelsens betydelse för Stratford och dess invånare samt vilken del de Olympiska Spelen haft i stadsförnyelsen. För att undersöka detta fokuserar uppsatsen på att studera konsekvenserna av stadsförnyelsen för faktorer som bostads- och arbetsmöjligheter i området. Det undersöks utifrån frågeställningarna: hur har stadsförnyelsen i Stratford påverkat Stratford och dess invånare, med betoning på arbete och bostad samt på vilka sätt har OS haft betydelse för stadsförnyelsen i Stratford. Studien relaterar till teorier kring gentrifiering och globala städer. Uppsatsen har baserats på Semistrukturerade intervjuer, litteraturstudier av dokument från bland annat London Borough of Newham och London Legacy development Corporation samt observation.

Syftet med den här studien är att undersöka hur betydelsefull läroboken är i matematikundervisningen. Undersökningen bygger på en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av Semistrukturerade intervjuer av fyra lärare, samt ett frågeformulär riktat till elever i skolår 4 och 5. Vår undersökning visar att läroboken är betydelsefull i matematikundervisningen. Den är en trygghet för både lärare och elever när det gäller att inhämta den kunskap som krävs för att nå upp till målen i kursplanen i matematik i skolår 5. Läroboken är dock ingen garanti för att eleverna uppnår målen.

Syftet med denna studie var att undersöka familjers erfarenheter av att ha deltagit i ett samverkansprojekt med nätverksmöten. Studien omfattar Semistrukturerade intervjuer med tre familjer. Texterna tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Fyra kategorier framkom utifrån familjernas svar nämligen, samordning/samarbete, förväntningar, delaktighet och frustration.Samtliga intervjuade familjer hade en livssituation som innebar att de var tvungna att ha kontakt med olika verksamheter för att få stöd att lösa ett problem. Att verksamheterna samordnades i nätverksmöte sågs som en lättnad av familjerna.

Familjeutredare på akut- och utredningshem är en yrkesgrupp som arbetar med utredning av föräldrars omsorgsförmåga. I arbetet träffar familjeutredaren dagligen människor som befinner sig i svåra livsskeenden. Detta ställer krav på familjeutredarens förmåga att hantera emotioner. Studiens syfte var att bidra till en djupare förståelse för familjeutredares emotionella lönearbete, vilka emotionella krav som ställs och hur de hanterar det. Studien utgick från Grundad teori (GT) och datainsamling innefattade sju Semistrukturerade intervjuer.

Lågkolhydratsdieter är ett samlingsnamn för flera olika dieter, som förespråkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter är ett omtalat ämne som det nu uppstått mycket åsikter och uppfattningar runt och som väckt starka känslor. Lågkolhydratsdieter avviker från de riktlinjer som Livsmedelsverket förespråkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och träningsresultat.Vårt syfte med studien har varit att undersöka hälsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lågkolhydratsdieter, samt de källor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsansats. Där åtta Semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.