Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur tonåringar uppfattar och tolkar reklam. Jag har gjort ett pedagogiskt projekt om reklam som är kopplat till Semiotisk bildanalys, reception och perception tillsammans med elever i skolår sju till nio på min partnerskola. Metoder som jag har använt till undersökningen är enkät, intervjuer, lektioner, fältanteckningar och mycket litteratur för att försöka stödja mina teorier. Jag har beskrivit olika metoder och teorianknytningar som förklarar hur reklambilderna är uppbyggda samt på vilket sätt metoderna fungerade i praktiken tillsammans med eleverna med bl.a. Roland Barthes teorier.

Det verkar finnas en stor tolkningsmöjlighet i hur den bildanalytiska undervisningen kan bedrivas i grundskolor. Oavsett om de valda metoderna går att applicera till kursplanens syfte och målbeskrivning så framgår i min undersökning att det finns svårigheter i att tala om hur undervisningen bedrivs inom detta kunskapsområde. De metoder som av bildlärare väljs i undervisningen av bildanalys är svåra att separera från ett vardagligt samtal om bilder. En ämnesspecifik begreppsapparatur verkar saknas, vilket också blir ett av undersökningens resultat som jag lägger vikt vid..

Denna uppsats bygger på en bildanalys av Ikeas annonsering i Kina respektive Sverige. Vi har analyserat två annonser i vardera land. Uppsatsens teoretiska grund baseras på kommunikationsteori, färglära, bildanalys och semiotik. I komparationen mellan annonser publicerade i de två länderna kunde vi konstatera att de kulturella skillnaderna är påtagliga. Ikea i Sverige tar ut svängarna, lämnar mer öppenhet och nyttjar komisk retorik i sin marknadsföring.

Studiens syfte var att ur ett genusperspektiv, med hjälp av i huvudsak semiotisk text- och bildanalys samt kompletterande diskursanalys, undersöka hur kvinnor och män framställts i tre dokumentärfilmer. Dokumentärfilmen har valts som medium i syfte att undersöka hur genus hanteras i en mediestruktur där utrymme för eftertanke kring innehållet kan förmodas finnas hos skaparna. Detta i motsats till det snabba reportageformatet ämnat för nyhetssändningar, där så kallad genusslentrian kan tänkas förekomma i och med brist på tid för eftertanke. Filmerna har behandlat de händelser som kom att kallas "de norska terrordåden" som drabbade Norge den 22 juli 2011, där en ensam man utlöste en bomb i norska regeringskvarteret i Oslo samt utförde en omfattande skjutning på norska ön Utöya, där 69 personer då eller senare omkom. Undersökningen har behandlat intervjusituationer med överlevande från dessa två händelser.Uppsatsen är kvalitativ i meningen att semiotisk bild- och textanalys har utgjort grunden för analysen av materialet.

Upptäckten om att betongen hade sin plats inom designen öppnade mitt intresse för att undersöka hur materialet uttrycker sig i designade föremål. I detta examensarbete fick jag tillfälle att undersöka detta närmare.Uppsatsen är uppdelad i två delar. Den första behandlar betongens materiella egenskaper och dess historia. I den andra analyseras tre verk, det vill säga tre bord av betong. Den första som presenteras från kategorin är Ingela Karlssons betongbord och i den andra nederländaren och formgivaren Jesse Vissers ?Sag table? i betong och till sist min egen gestaltning, soffbordet i samma material.

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser läromedlet "Insikter i svenska" använder sig av. Läromedlet är riktat mot ungdomar i första året på gymnasiet som läser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgångspunkter för multimodal bildanalys och påvisar även att lärmedlet innehåll ett antal av dessa resurser. .

I uppsatsen behandlas omslagsbilderna till Bruce Springsteens Born In The U.S.A samt singelversionen av titelspåret utifrån teorier kring nationellt mytskapande, genus och skivomslagskonst.I uppsatsen undersöks hur och i vilket syfte en artist etablerar en image samt hur denna image kan tolkas i flera olika kontexter. Här visas genom Semiotisk bildanalys på hur omslagsbilderna driver en aktiv kritisk retorik mot ett politiskt system. Vidare visas på populärkulturens möjligheter att med mytologiserad symbolik och bildspråk aktivt opponera sig mot vedertagna konventioner och sociopolitisk verklighet.Den mytologiska retorikens inneboende tvetydighet och förfogandet däröver lyfts fram, liksom hur en artist genom skivomslagsbilden kan formulera sin identitet för att aktualisera och utmana sociala och politiska konventioner och trender..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Afrika gestaltas med bilder i svenska läroböcker för gymnasiet i geografi. Det undersöks även om gamla stereotyper och fördomar fortfarande lever kvar och bekräftas av författare och förlag. För att undersöka hur detta gör sig gällande kommer både en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ bildanalys att användas. Den kvantitativa innehållsanalysen ger en större bredd till undersökningen medan den kvalitativa bildanalysen som sker enligt en semiotisk modell ger en djupare detaljerad bild. För att stärka undersökningens resultat jämförs detta med tidigare forskning kring ämnet.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur tonåringar uppfattar och tolkar reklam. Jag har gjort ett pedagogiskt projekt om reklam som är kopplat till Semiotisk bildanalys, reception och perception tillsammans med elever i skolår sju till nio på min partnerskola. Metoder som jag har använt till undersökningen är enkät, intervjuer, lektioner, fältanteckningar och mycket litteratur för att försöka stödja mina teorier. Jag har beskrivit olika metoder och teorianknytningar som förklarar hur reklambilderna är uppbyggda samt på vilket sätt metoderna fungerade i praktiken tillsammans med eleverna med bl.a. Roland Barthes teorier.

Texten undersöker hur bildlärare och bildlärarstudenter använder sig av bildanalysen inom ämnets undervisning. Metoder, begrepp och inställningar till bildanalys granskas ur ett lärarperspektiv. Dess innebörd i undervisningen utforskas med hjälp av kvalitativa intervjuer och textanalyser av teorier inom bildanalys vilket grundlade en insamlad empiri om bildanalysens funktion och innebörd i högstadie- och gymnasieskolans bildkurser. Skolans betydelsefulla styrdokument har analyserats i relation till empirin. Därtill är ett förslag utformats till bildanalytiskt lärarmaterial som kan användas som ett grundläggande redskap för planering av bildanalytisk undervisning..

Den här undersökningen handlar om hur flickor och pojkar representeras i reklam. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilket sätt som de framställs på och hur könskodningen sker. Därför har bilder från leksaksförpackningar och tv-reklam valts ut som är ett av leden i marknadsföringen för leksaker. För att få svar på syftet i undersökningen har bilderna analyserats med hjälp av tre analysmallar (Semiotisk bildanalys, tv-reklamsanalys och genusanalys). Med dessa analysmallar har vi kunnat se hur olika tecken i bilderna samverkar med varandra samt hur könskodningen sker.

Destination marketing organisations (DMO) är ett fenomen som går att studera utifrån flera aspekter. Vi valde att utgå från DMO positionering och distribution av turismprodukter vilket skapade frågeställningen: Hur förmedlas Norge som en nationell destination? Organisationen är komplex, och detta arbetets syfte är därför att få en ökad förståelse för DMOs arbete utifrån en egenskapad modell, DMOs framställningsprocess av en destination. En deduktiv ansats har används i studien, där teorierna DMO, platsmarkandsföring, kommersialisering samt destination image har behandlats. Dessa teorier har sedan applicerats på ett verkligt fenomen, som i detta fall har varit Norges DMO, Innovasjon Norge. Arbetets empiriska material har samlats in från en mail intervju med Andreas Ørjasæter Solhaug på Innovasjon Norge.

The purpose with this thesis is to analyse images in the confirmationbook Via Mystica from a gender perspective. By using two different ways to analyse the pictures, a content analysis and a semiotic picture analysis, the result was as follows: The pictures of men an women fortifies the construction of gender. The girls in the pictures are represented as caregivers and comforters, while the boys are represented as strong and tough. The four pictures from the semiotic picture analyses showed how easy it was to categorise the men and the women in the photos in opposing stereotypes. The women are percieved as weak and submissive while the men were either strong criminals or a strong hero.

Människan har i alla tider avbildat naturen, något som även gäller inommönsterformgivning. I detta arbete kommer jag att jobba inom denna traditionoch samtidigt undersöka hur man kan skildra naturen med ett mer kritisktperspektiv. Ser naturen verkligen ut så som den skildras i mönster idag?Jag har formgivit kritiska mönster för tapeter som kommenterarmänniskans inverkan på naturen. Syftet är att via mönster uppmärksammaoch skapa eftertanke kring hur vi påverkar naturen och även ifrågasätta denidealiserade skildringen av naturen som är rådande inom mönsterformgivning.Critical design, dvs.

Denna uppsats undersöker hur genus skapas och iscensätts i Sveriges Televisions julkalendrar 1996 och 2007 samt om det skett någon förändring över tid vad gäller skapandet och framställandet. Detta undersöks genom en semiotisk analys samt med queerteori som teoretisk utgångspunkt. Undersökningen visar att julkalendrarna i många fall bidrar till ett vidmakthållande av stereotypa könsroller. Man kan dock urskilja en förändring mellan de båda kalendrarna då den senast sända ger ett intryck av att producenten gjort medvetna val för att undvika ett reproducerande av könsstereotyperna..