Under 2011 pågick diskussioner kring bildämnet i och med att Sverige antog nya läroplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild är mer av ett hobbyämne samtidigt som andra visade på ämnets värde och hur viktigt det är med visuell kompetens i dagen samhälle. År 2003 gjordes en nationell utvärdering av bildämnet som visade att de flesta elever tycker att bild är roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvärdering visade också att i bildämnet arbetade elever främst med hantverksmässig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gått nästan 10 år sedan denna utvärdering gjordes och en ny kursplan har införts där digitalt skapande och analys är tydligare inskrivet.

Att en bild säger mer än tusen ord är ett känt uttryck, att bilder talar till läsaren och innehåller väldigt mycket information som inte framkommer i ord är inget nytt. Bilden fyller många funktioner där den informerar, suggererar, pläderar och manar (Fridell, 1982, s. 12). Edwards kallar bildspråket för ett av våra allra första språk, vi börjar rita så fort vår hand kan greppa en krita, oavsett vilket modersmål vi har (Edwards, 2008, s. 93).

Detta arbete syftar till att undersöka den numera nedlagda tidskriften Husmoderns innehållsmässiga utveckling från första numret 1917 till sista numret 1988. Vad vi har tittat specifikt på är hur skildringen av kvinnan i text och bild förändrades från decennium till decennium och därigenom hur ?idealkvinnan? framställdes i en viss tidsperiod. Detta har genomgående relaterats till den rådande tidsandan och samhällsklimatet, hur representationen av kvinnan såg ut vid en viss tidpunkt och hur Husmodern eventuellt påverkades av allehanda förändringar ute i samhället som på ett eller annat vis inverkade på kvinnans sociala ställning. Genom närläsning av de utvalda texterna har vi använt oss av en kvalitativ text och bildanalys. Detta för att urskilja vissa språkliga särdrag och uttryck i hur kvinnan beskrivs och skildras i ett visst decennium. Husmodern riktade sig till medelklassens husmor i staden.

Denna uppsats syfte är att med hjälp av diskursanalys med inriktning på bildanalys och samspelet mellan text och bild, jämföra kampanjerna ?Det där löser sig säkert? med dem på temat ?Vad håller du på med?? för att utröna om deras syfte, innehåll och diskurs förändrats över tiden och i så fall på vilket sätt. Detta syfte tar sig uttryck i följande huvudfrågor:Vilken diskurs använder sig Försvarsmaktens reklamkampanjer av?Hur skiljer sig diskursen i reklamkampanjerna från varandra?När det gäller fråga ett ovan visar uppsatsen att det som de båda kampanjerna diskursmässigt har gemensamt är att den övergripande säkerhetspolitiska diskurs som förmedlas genom bilderna, är den nya säkerhetspolitiska doktrin som gör gällande att det moderna samhällets primära hot inte är det totala kriget utan en komplex hotmiljö bestående av allt ifrån instabila länder i när och fjärran, terrorism och naturkatastrofer. Ingen av kampanjerna förmedlar dock visuellt på ett mer utförligt sätt vad Försvarsmakten egentligen sysslar med.När det gäller fråga två ovan påvisar uppsatsen följande skillnader mellan de båda kampanjerna.

Detta arbete syftar till att undersöka den numera nedlagda tidskriften Husmoderns innehållsmässiga utveckling från första numret 1917 till sista numret 1988. Vad vi har tittat specifikt på är hur skildringen av kvinnan i text och bild förändrades från decennium till decennium och därigenom hur ?idealkvinnan? framställdes i en viss tidsperiod. Detta har genomgående relaterats till den rådande tidsandan och samhällsklimatet, hur representationen av kvinnan såg ut vid en viss tidpunkt och hur Husmodern eventuellt påverkades av allehanda förändringar ute i samhället som på ett eller annat vis inverkade på kvinnans sociala ställning. Genom närläsning av de utvalda texterna har vi använt oss av en kvalitativ text och bildanalys. Detta för att urskilja vissa språkliga särdrag och uttryck i hur kvinnan beskrivs och skildras i ett visst decennium. Husmodern riktade sig till medelklassens husmor i staden.

I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med läs- och skrivsvårigheter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lärarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, då läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) säger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrån fyra klasslärares undervisningspraktik undersöka, om och i så fall hur inkludering sker för elever med läs- och skrivsvårigheter i årkurs två. För att belysa detta syfte användes en kvalitativ metodansats där fyra klasslärare intervjuades om deras syn på inkludering och hur de såg på detta begrepp i förhållande till sin undervisning med elever med läs- och skrivsvårigheter. Även två lektionsobservationer gjordes hos varje klasslärare för att ta reda på om och i så fall på vilket sätt det fanns en inkluderande undervisning.

Att undervisa i teaterämnet på gymnasiet innebär bedömning och betygssättning. Betygssättning är en komplex uppgift särskilt när det gäller sceniska uttryck eftersom de involverar tycke och smak eller det som Shifra Schonman kallar för magkänsla (Schonman 2007). Med gymnasiereformen 2011 följde ny läroplan, nya kursplaner och en ny betygsskala. De nya styrdokumenten krävde att teaterlärare reflekterade över sina bedömnings- och betygssättningsprocesser på ett nytt sätt. Den nya betygsskalan skiljer sig radikalt från den tidigare.

Syftet med denna studie var att belysa förskolepedagogers tankar om bilderna i bilderböcker. Fokus var på vad som styrde deras val av bilderböcker samt vad de tänkte om bildernas funktion, uttryck och innehåll. Dessutom undersöktes vad de tänkte om hur bilderna påverkar den som tittar. Empirin samlades in genom enskilda intervjuer med pedagoger verksamma i förskolan. Fem pedagoger intervjuades och varje intervju varade ca 1 timme.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om samma genusmärkning som återfinns i bland annat Veckorevyn också återfinns i den svenska fackpressen. De tidningar analysen baseras på är Unionens medlemstidning Kollega och Kommunals medlemstidning Kommunalarbetaren. Frågeställningen är följande: Hur representeras kvinnor respektive män i sina olika yrkesgrupper i tidningarna Kommunalarbetaren och Kollega? Hur beskrivs klass i texterna?För att besvara frågeställningen genomfördes text- och bildanalyser på 19 artiklar och 19 bilder från Kollega och Kommunalarbetaren. För att göra en korrekt analys har analysarbetet utgått från förberedda frågeformulär till både bild-och textanalysen som konstruerats utifrån Britt Hulténs metod för textanalys samt Fogdes metod för bildanalys.

Syftet och frågeställningarna med uppsatsen är att fastsälla vilka de betydelsebärande skillnaderna är i filmerna 13 Ghosts (1960) och Thir13en Ghosts (2001) gällande hur kvinnor framställs i aspekterna våld, scener med övernaturligt innehåll samt sexualitet. Syftet är även att ta reda på hur övernaturlighet och våldsscener skiljer sig från varandra mellan filmerna utan att väga in ett genusperspektiv, samt vad det finns för stora skillnader i hur kvinnor framställs i förhållande till männen med betoning på remaken.Teorier hämtas från Karen Boyle och Göran Bolins teorier om våld i film och feministisk filmteoretisk forskning med namn som Marianne Kleberg, Elisabeth Cowie, Laura Mulvey och Shohini Chaudhuri, där sexualitet och objektifiering av kvinnokroppen står i centrum. Vidare behandlas teorier av Emely D. Edwards, Carrol F. Fry, Marina Warner samt Tom Ruffles angående populärkultur och andlighet.Metoden som används i denna studie är en semiotisk analys, där Roland Barthes beteckningar denotation, konnotation och myt agerat grundpelare.Resultat påvisar att filmerna skiljer sig till stor del inom alla aspekter och att kvinnor i remaken oftare är mer stereotypa i sina framställningar.

Könsroller i samhället påverkar män och kvinnors val av arbetsområde inom vården. Enligt statistik från Socialstyrelsen väljer manliga sjuksköterskor främst att specialistutbilda sig inom akutsjukvård samt psykiatri, medan vissa områden har brist på män. De patienter som önskar bli omhändertagen av en manlig sjuksköterska kan i dagsläget inte få detta uppfyllt överallt. Syftet med denna studie var att beskriva manliga sjuksköterskors motiv att söka sig till och att arbeta inom sluten psykiatri samt akutmottagning. Metoden för studien var kvalitativ deskriptiv, genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Det finns flera studier som visar att text och bild i samverkan är bra för inlärningen och förståelsen. Men att bara lägga till bilder i ett textmaterial eller tvärtom, garanterar ingen förbättring. Hur kan text och bild samverka från ett kognitionsteoretiskt perspektiv i en produktinformation för att öka förståelsen om funktioner i ett komplext system? Det är frågan jag ställer mig i denna studie och avgränsar mig till att analysera en broschyr om internsystemet PERFEKT. Broschyren är framställd av Tjeders som marknadsför och tillverkar komponenter inom bland annat vård och omsorg.

Institutionen för datavetenskap (IDA) vid Linköpings universitet har tillsammans med försvarsmakten, polisväsendet och räddningsverket i Östergötland startat en projektstudie för att utröna huruvida augmented reality-teknik (AR) kan användas för att förbättra koordinationen mellan civila och militära organisationer, och på sikt även militära och civila organisationers gemensamma stabsarbete mellan nationer. Kunskap om hur militära och civila organisationer - som har ett tätt samarbete vid olika former av samhälleliga kriser - ser på sin organisationsspecifika teckenanvändning kan vara relevant vid införandet av ny teknik. Detta i synnerhet om det går att finna skillnader i de olika organisationernas syn på och användning av tecken.Denna studie har gjorts i anslutning till ovanstående projektstudie och fokuserar på hur företrädare från försvarsmakten, polisen och räddningstjänsten, utifrån en semiotisk inramning, ser på sin teckenanvändning. Syftet är att undersöka ifall betydande skillnader i teckenbruk finns hos dessa organisationer. För att nå en större inblick i hur företrädare för de tre organisationerna ställer sig till den egna teckenanvändningen har utdrag ur ljudinspelat material från två olika sessioner analyserats.

This master?s thesis has the intent of showing that the tattoo can be regarded as an individuals document according to prevailing notions in archival science. Suzanne Briets definition of the concept of document is used in this thesis as a widening definition, a document does not have to presented in a defined form, it is only required to represent an object or intellectual phenomenon and to be informative.Tattoos are presented in this thesis as informative with regard to the status and position of russian/soviet convicts and as such presenting an individuals identity within a specific context. As documents they also provide the individual with the essential evidence of his or her endeavours in a criminal environment. Also, they have the ability to function as an individuals memories of relationships, hardships and comradeships.

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.