Upptäckten om att betongen hade sin plats inom designen öppnade mitt intresse för att undersöka hur materialet uttrycker sig i designade föremål. I detta examensarbete fick jag tillfälle att undersöka detta närmare.Uppsatsen är uppdelad i två delar. Den första behandlar betongens materiella egenskaper och dess historia. I den andra analyseras tre verk, det vill säga tre bord av betong. Den första som presenteras från kategorin är Ingela Karlssons betongbord och i den andra nederländaren och formgivaren Jesse Vissers ?Sag table? i betong och till sist min egen gestaltning, soffbordet i samma material.

Arbetets ena syfte är att identifiera gatukonstnären Banksys stil och se vilka faktorer som kan lyftas fram som "Banksyska". Det andra syftet är att undersöka hur Banksy förhåller sig till begreppet "konstvärld" som teoretikerna Arthur Danto, George Dickie och Howard Becker talar om. Efter att ha observerat och granskat ett stort kvantitativt urval av Banksys gatukonstverk valdes ett antal verk ut, som sedan analyserades genom en semiotisk analysmetod. Genom de semiotiska analyserna och uttalanden från Banksy gick det att konstatera ett tydligt mönster av färgstarka, schablonmåleriska, ironiska, paradoxala och främmandegjorda bilder utifrån den auktoritära kontext som karaktärerna i bilderna brukar ses i. Det gick även att konstatera att Banksys relation till konstvärlden är paradoxal utifrån uttalanden och de semiotiska analyserna, då han påstår sig vara ointresserad av konstvärlden samtidigt som han deltar i den..

Förskoleklassen beskrivs i styrdokumenten som en bro mellan förskola och skola, här ska förskolans och skolans pedagogik och arbetssätt mötas för att hjälpa barnen till en enkel övergång in i skolans värld. Syftet med detta examensarbete har varit att få en utökad förståelse för hur elevskapandet sker i förskoleklassen ur ett barnperspektiv. Detta är en kvalitativ studie som bygger på barnintervjuer och teckningar gjorda av barnen i en förskoleklass i södra Sverige. De teoretiska perspektiven som jag använder mig av är identitet, kategoriseringar och skolkultur. Slutsatsen av denna studie är att formandet av elever sker på olika nivåer. Disciplinering både fysiskt och mentalt krävs av förskoleklassbarnen för att passa in i rollen som god elev.

Uppsatsen behandlar moderskapsrepresentationer i det svenska reality-tv-programmet Ensam mamma so?ker. Syftet a?r att belysa hur diskurser om moderskap fo?rhandlas genom dessa representationer. Med en representationsanalys och semiotisk analys har jag tittat pa? mitt material utifra?n tva? tematiseringar med respektive underkategorier: 1) Tva?samhet: (hetero)sexualitet, monogami, ko?n och genus; 2) Funktion: social status, familjens och moderskapets funktion.

Syfte med denna uppsats är att analysera den bild av maskulinitet som representeras i magasinet King, samt att förhålla den bilden mot maskulinitetidealen hos 1800-talets dandy. Uppsatsen bygger på teorier kring representation, R. W. Connells maskulinitetsteori samt teorier kring dandyn.Mitt material består av sju nummer av magasinet King. För att uppnå mitt syfte har jag utgått från en semiotisk metod och använt mig dels av Sean Nixons analys av ett antal olika reklambilder samt utarbetat en egen analysmodell för text.Jag har i min analys kommit fram till att maskuliniteten i King har en stark bas i Connells hegemoniska maskulinitet då karaktärsdrag kring yrkesmässig succé är starkt framträdande.

This essay is a qualitative study of the Swedish joint-stock company Svenska Spel AB?s television commercial from 2008. The commercial is called ?Spela lagom - When I grow up?, and is meant to serve as an informational commercial about being underaged in situations regarding gambling. Using semiotics and rhetoric?s, we are analyzing how elements seen in the commerical affects the rhetorical situation the clip is bound to; how the marketing is done to enhance Svenska Spel?s brand; and what strategies are used to make sure the public service announcements regarding persons involved with underage gambling gets acceptance.

I uppsatsen studeras representationen av William Shakespeares pjäs Hamlet i affischsammanhang. Ett antal Hamletaffischer från 1900-talet framtill 2008 beskrivs, tolkas och analyseras. Fokus ligger främst på det aktuella anslaget från 2008 års produktion på Dramaten i Stockholm. Bakgrunden innehåller kortare teoriavsnitt om klassisk och visuell retorik, bildstruktur, semiotik samt affischens historia och roll i dag. En kortare beskrivning av pjäsens handling ger en naturlig ingång till den kortare presentationen av samtliga affischer som följer.

The first ad was published in Sweden 1645. Advertising itself is not a new phenomenon, it's just the conditions that has been changed. Today, advertising is a matter of course in our daily lives, every day we are exposed to thousands of messages that wants to persuade and convince us to consume. In this paper, we have looked into the semiotic and rhetorical tricks that are used for this particular persuasion, and we have investigated whether they have changed in the last 60 years or if the same tricks are still being used today. Our two hypotheses is: A) the rhetorical and semiotic basis of an ad looks the same today as 60 years ago.

Studiens syfte är att försöka se hur man professionellt planerar kommunikationsinsatser vid rekrytering till ett yrke som kan innebära fara.Tillämpad metod på kampanjmaterialet är en kvalitativ text-och bildanalys, kompletterad av två intervjuer medmarknadsansvarig på Försvarsmakten samt en soldat.För organisationer som väljer att kommunicera med målgruppenpå målgruppens sätt i en rekryteringskampanj kommer det alltid att handla om att anpassa sig till samtiden och följa den utveckling som sker. Marknadsföringen av yrket kan då ske utifrån en utbytesmodell där fördelarna med yrket blir centrala i marknadsföringen. Tre centrala resultat i studien är att; hög insats i utbytet kräver stora fördelar i form av en meningsfull yrkesroll, att kommunicera på målgruppens villkor innebär en ständigt föränderlig kommunikation och att kommunicera på målgruppens villkor kan leda till ett glapp mellan den bild som förmedlas och verkligheten..

Syftet med denna uppsats är att, genom filmanalyser, ta reda på hur en reklamfilm för en hjälporganisation är uppbyggd och även att se om det finns dramaturgiska och bildmässiga drag som är speciella för just denna sorts reklamfilmer. Studien har utgått från denna frågeställning: Vad är skillnaden på en reklamfilm för en hjälporganisation och en informationsfilm om hemlösa män i Ryssland? Det har genomförts filmanalyser på fem reklamfilmer och en opublicerad informationsfilm. Analyserna har utgått ifrån semiotisk filmanalys och bildretorik. Analysresultatet av reklamfilmerna visar att det används väldigt enkla knep för att föra fram budskapet.

Banverket Produktion har alltid varit en manligt homogen och ?etniskt svensk? arbetsplats men då organisationen genomgår ett generationsskifte har det funnits ett stort behov av nyanställningar. Därtill startades projektet 20-10-10 med viljan att rekrytera tidigare underrepresenterade grupper, kvinnor och personer med en annan etnisk bakgrund än svensk. Studien har genomförts i samarbete med Banverket Produktion då där fanns ett behov att undersöka normaliteten och inkluderande och exkluderande värden. Detta utgör syftet med studien och det ska även undersökas om och hur kön och etnicitet konstrueras i en arbetsgrupp i organisationen.

Syfte:Jag har velat svara på frågeställningarna hur maskulinitet och femininitet framställs i "The Vampire Diaries"Tidigare forskning:I min teori har jag utgått från Linda Fagerström och Maria Nilson som har forskat om hur medier påverkar våra perspektiv angående genus, Marguerite Morits som har studerat filmer och serier i televisionen i Amerika på 1970-talet utifrån ett genusperspektiv och Emile Durkheim som har studerat maskulinitet och femininitet i samhället utifrån ett historiskt perspektivMetod och material:Jag har utfört en semiotisk analys av de tre första avsnitten i den första säsongen av "The vampire diaries". Det är en serie som sänds i televisionen på kanalen TV6 i Sverige och på kanalen CW i Amerika. Semiotik kan kortfattat beskrivas som teckenlära. I analysen har jag utgått från ett genusperspektiv.Huvudresultat:Jag har funnit en framställning av femininitet och två framställningar av maskulinitet i "The Vampire Diaries". De båda maskulina framställningarna liknar varandra samtidigt som det finns skillnader mellan dem.

Syftet med undersökningen är att genom fyra läroböcker i religionskunskap som används i årskurs 9 ta reda på vilket budskap bilderna i avsnitten om hinduism förmedlar till eleverna. Detta har gjorts med utgångspunkt i genus, där stor vikt lagts på könsfördelningen inom det religiösa livet.Huvudfrågorna som undersökningen grundas på är hur män respektive kvinnor skildras i bilderna. Vad säger de oss om könsfördelningen inom hinduismens religiösa liv? Hur förhåller sig bildmaterialet till den omgivande texten och till bildtexten?Tidigare forskning har framförallt inriktat sig på islam och området kring hinduism är relativt outforskat. Undersökningen baserades på cirka 50 bilder från de valda läroböckerna och resultatet visar att det finns en majoritet av män på bilderna, dels när religiösa handlingar framställs, dels ur allmän utgångspunkt.

The purpose of this thesis is to present a review of research themes and practice in the field of art image registration. The objectives of the review are twofold. The primary task is to distinguish which problems, in regard to theory and practice, that have been dealt with in the field of art image registration and the secondary task is to investigate which discursive, institutional and tool-related factors have had an impact on theoretical discussions and practice in the art image domain. The empirical content in the review is structured according to four epistemological viewpoints and is analyzed with a domain analytical approach. The result of the study is that two major problems are frequently discussed in the art image domain, namely lack of standardization and which discourse is the best suited for registration of art images.

En modern grafikprocessor är oerhört kraftfull och har en prestanda som potentiellt sett är många gånger högre än för en modern mikroprocessor. I takt med att grafikprocessorn blivit alltmer programmerbar har det blivit möjligt att använda den för beräkningstunga tillämpningar utanför dess normala användningsområde. Inom det här arbetet utreds vilka möjligheter och begränsningar som uppstår vid användandet av grafikprocessorer för generell programmering. Arbetet inriktas främst mot signal- och bildbehandlingstillämpningar men mycket av principerna är tillämpliga även inom andra områden.Ett ramverk för bildbehandling implementeras och några algoritmer inom bildanalys realiseras och utvärderas, bland annat stereoseende och beräkning av optiskt flöde. Resultaten visar på att vissa tillämpningar kan uppvisa en avsevärd prestandaökning i en grafikprocessor jämfört med i en mikroprocessor men att andra tillämpningar kan vara ineffektiva eller mycket svåra att implementera..