The main purpose of this essay is to examine, in what way the paintings by Karin Broosand Markus Åkesson are images of autentic situations and furthermore in what way themediespecific essence is performed photografically. Questions occuring: 1) How are thecreations of reality shaped in the two chosen photorealistical paintings? 2) In what waycan you distinguish the iconicity and indexicality in the paintings Den vita klänningenand The Passage? 3) How does the photografic presence occur in the paintings andfuthermore how can you distinguish the mentioned parts above according to thepaintings? The theoretical standpoint is based upon Charles Sanders Peirces ideasconcerning iconicity and indexicality. The methods used are based on thoughtspresented by Andrew Benjamin and Mieke Bal. The signs of iconicity and indexicalitycan be studied in various ways in the two paintings, depending on how abstract andobvious different parts occur in the paintings.

The purpose of this study has been to examine how the media presents policymakers from a gender perspective. We have made an analysis on the basis of genderdichotomies. We have studied images from the Swedish newspaper Svenska Dagbladet as well as the French newspaper Le Monde in order to achieve a greater understanding in which way the both medias contributes to the reproduction of gender in the media.The conclusion of the study has shown that the gender system is somewhat confirmed by the way in which men and women are presented in the medias. Men are presented with more traditional gender related associations than women who is shown in a more dynamic constellation, this is mostly evident in the Swedish newspaper Svenska Dagbladet..

This essay examines the relationships between the different elements in Lisa Jonasson?s collage Existentiell Progg #6 and her very detailed technique. The essay has as its aims to understand and analyze both the details and the wholeness of the artwork and to try to put the collage in an art historical context. The thesis finds that Existentiell Progg #6 has a connection to the imagery of Africa and other collage artist such as Hannah Höch and Nancy Spero, which also gives the paper a perspective of feminism in the arts. The paper continues to create an understanding for the collage work by putting it in to Theodor Adorno?s theories about nature, the human being and the animal kingdom.

AbstractTitel: Myter som sanning i ?Battlestar Galactica?Författare: Ulf Liedström och Maria DovganHandledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av arbete: C-uppsats i Medie- och Kommunikationsvetenskap, 15 hp HT-07Plats: Högskolan i HalmstadSyfte: Syftet med studien är att ta reda på vilka myter som finns i TV-serien ?Battlestar Galactica? och hur de används för att säga något om vår kontemporära syn på vetenskap, politik och religion.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ semiotisk metod med djuppsykologiska teorier av C. G. JungResultat: Vi har kommit fram till att myter i högsta grad används i serien och att de används för att få tittaren till att reflektera över det nutida samhällets brister och därmed är serien också väldigt samhällskritisk till sin karaktär.Nyckelord: Battlestar Galactica, Science Fiction, Semiotik, Roland Barthes, Carl Gustav Jung.

Bildens betydelse som kommunikationsmedel i företagsrapporter har under det senaste decenniet ökat. Bilden är ett användbart verktyg för att väcka känslor och bygga förtroende hos åskådaren. Företag kan i sin tur använda bilden som verktyg för att påverka sin image. Den här uppsatsen bidrar till att överbygga det kunskapsgap som finns mellan vikten av bilden som kommunikationsmedel och den bristande forskning som finns på området. Uppsatsen kommer att utgå ifrån Sveriges tio största aktiebolag och deras CSR-rapporter.

Utifrån de analyser vi gjort har det visat på tydliga tendensergällande studenter och vilken typ av reklam de anser varabäst. Finess och en spännande grafisk utformning har varitåterkommande hos alla respondenter, vare sig det handlarom färg eller grafiska element bör form ses som enavgörande faktor för hur en reklam tas emot av mottagaren.Den retoriska utformningen skall heller inte underskattasmen finns inte samspelet mellan god form och grafik har detvisat sig spela mindre roll hur fyndig den retoriska biten är.Studenterna har satt den grafiska delen i fokus och refererattill att denna del är den som först läggs märke till om någon,därav är det också i denna fas ett intresse har skapats ellerinte..

Detta arbete syftar till att undersöka vad bilder, gestaltande religiösa berättelser, kanförmedla om den religiösa kontext där de har sitt ursprung. Hur väl dessa bilder kantjäna som hjälpmedel till att förklara centrala aspekter av respektive religion iundervisningssammanhang är även en del som kommer att undersökas. Det aktuellabildmaterialet består av två bilder hämtade ur den kristna och den buddhistiskabildtraditionen. För att behandla aktuella bilder används en kvalitativ observationsmetodi form av en egen bildanalys-anpassning som inkluderar delar av både den ikonologiskaoch semiotiska analystraditionen. Resultatet av dessa analyser visar att den aktuellatypen av bilder kan, under gynnsamma omständigheter, förmedla information om sinreligiösa kontext och på sätt även tjäna som ett didaktiskt hjälpmedel..

Uppsatsen syfte är att undersöka hur och om etnicitet framställs på ett stereotypt sätt i svensk TV-reklam. Utifrån en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder analyserades reklamfilmer på TV3 och TV4 som kartlade hur pass ofta etniska grupper visades i reklamen, samt genomgick 10 reklamfilmer en semiotisk inspirerad innehållanalys för att se om det fanns underliggande budskap som doldes utifrån begreppen stereotyper och ?de Andra?. Resultatet i den kvantitativa analysen påvisade att etniska grupper var underrepresenterade i TV-reklamen, endast 6 procent av materialet. Resultatet i den kvalitativa analysen visade att de etniska reklamfilmerna oftare spelade på komiska och kulturella stereotyper än positiva stereotyper.

Denna projektredogörelse behandlar processen med en gestaltning och det färdiga resultatet, samt besvarar frågeställningen som ligger till grund för detta examensarbete; Vad har ungdomars förhållande till mode och kläder för betydelse för deras identitetsskapande? Gestaltningen innehåller fotografier, illustrationer och citat och är i bokform. Den ska kunna fungera som ett diskussionsunderlag för skolor. Frågeställningen som gestaltningen är baserad på har besvarats genom analys av empiriskt material i form av visuella studier med semiotisk grund, enkäter och intervjuer i samspel med relevant litteratur. Litteratur som bland annat behandlar den strukturellt baserade vetenskapen semiotik.

The purpose of this study is to see how men, women and children are made ??in the Ikea 2014 catalog, this from a gender perspective. It will also examine if gender stereotypes are seen and how equal the people in the images is produced.This essay is studied on the basis of gender theory and theories about stereotypes and how men, women and children are prepared in advertising and commercials. The method that was used during the analysis process was a qualitative semiotic method. The analysis tool that was used from the semiotic method was denotation, connotation and metonymy.The result of the study shows that the major part of the pictures that was analyzed was gender stereotypical and that a few of the pictures showed some kind of equality between men and women, both between grow ups and children.

Titel: Sagan om Rescuerunner ? hur corporate storytelling kan förbättra markandskommunikationen på Rescuerunners hemsidaFörfattare: Elin DahllövUppdragsgivare: Safe at SeaKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborg universitetTermin: Vårterminen 2013Handldare: Orla VigsøSidantal: 56Antal ord: 16 075Syfte: Att ta reda på hur corporate storytelling kan stärka varumärketMetod: Kvalitativ bild- och textanalysMaterial: Texter och bilder från www.rescuerunner.comHuvudresultat: Att Rescuerunner, en produkt som framställs som ganska tekniskt avancerad och med en rad finesser som inte är uppenbara vid första anblicken, kan tjäna på att använda sig av corporate storytelling. Främsta anledningen till detta är att produkten blirmer lättillgänglig och lättare kan förklaras. Istället för att nämna en massa teknisk information och data, kan man berätta en historia om hur det fungerar och vad det innebär i verkligheten..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

I studien undersöks genom semiotisk analys hur livsstilsmagasin representerar och tilltalar kön. Vidare undersöker vi hur livsstilsmagasinet Damernas Värld representerar och tilltalar kvinnan och kvinnligheten samt hur livsstilsmagasinet King of Sweden representerar och tilltalar mannen och manligheten. För att genomföra vår studie har vi använt oss av frågeställningen: Hur representerar och tilltalar Damernas Värld kvinnan och kvinnlighet samt hur representerar och tilltalar King of Sweden mannen och manlighet? Vilka skillnader och likheter kan man se i Damernas Världs representation och tilltal av kvinnan och kvinnligheten och King of Swedens representation och tilltal av mannen och manligheten? Kan studien genom att synliggöra kvinnan och kvinnlighetens representation och tilltal i Damernas Värld samt mannen manlighetens representation och tilltal i King of Sweden, belysa huruvida könen konstrueras i dessa livsstilsmagasin och i så fall hur?.

Denna C-uppsats studerade ett urval av livsstilstidningen Vanity Fairs omslagsbilder med hjälp av en semiotisk analys. Detta för att belysa egenskaper i omslagsbilderna vilka kunde visa hur män och kvinnor representerades och vilka ideal rörande fysiska attribut de uppvisade. Detta var uppsatsens syfte och frågeställningarna beträffade hur representationen av könen såg ut, om det fanns några tydliga skillnader och hur könsrollerna såg ut då båda könen figurerade på ett omslag. Frågeställningarna rörde även vilka ideal för män och kvinnor om fysiska attribut, om några, som porträtterades på omslagsbilderna och om, och då i så fall hur, de avvek från idealen. Materialet bestod av sex omslagsbilder från Vanity Fairs utgåvor under 2011.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur begreppet främmandegöring kan användas som retorisk figur i olika kulturella texter samt att ge förslag över begreppets tillämpning i skolans bildundervisning. Syftet är också att med hjälp av resultatet gestalta ett eget konstnärligt verk där främmandegöring problematiseras och synliggörs. Det gestaltande arbetets syfte är även att pröva hur främmandegöring kan användas som retorisk figur. Undersökningens metod bygger på en bildsemiotisk analys kopplat till en bildretorisk modell beståendes av fyra dimensioner, samt en gestaltande undersökning i form av mediet digitalt fotografi. Resultatet visar att samtliga kulturella texter använder sig av främmandegöring som retorisk figur genom flera retoriska dimensioner, samt att det kan upplevas som att dimensionerna har en förmåga att gå in i varandra.