I den här uppsatsen har jag undersökt hur män och kvinnor framställs i bild och text i Aftonbladets rapportering från herrarnas fotbolls-VM i Tyskland 2006 och damernas fotbolls-VM i Kina 2007. Mitt syfte var att titta på hur konstrueringen av en nationell diskurs skiljer sig åt i texterna om dam- och herrfotboll, om det finns någon tydlig manlig och kvinnlig diskurs på bilderna, samt hur väl min undersökning stämmer in på beprövade genusteorier.För att kunna besvara mitt syfte använde jag mig av teorier om nationalism och genus. Som metodverktyg använde jag mig av kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys.Det jag kom fram till i undersökningen var att den nationsuppbyggande processen var väldigt vanlig i de krönikor jag studerade från herr-VM 2006 men knappt närvarande i krönikorna från dam-VM 2007. Journalisterna väver; i krönikorna från herrarnas VM-slutspel, in läsarna i en föreställd nationell gemenskap. En gemenskap som reifieras genom betoningen av nationen som en kulturell gemenskap, med gemenskapsbildande traditioner, kulturella symboler, förenande metaforer samt en kategorisering av ett ?vi? i förhållande till ?dom andra?.

This essay is a qualitative study of the Swedish joint-stock company Svenska Spel AB?s television commercial from 2008. The commercial is called ?Spela lagom - When I grow up?, and is meant to serve as an informational commercial about being underaged in situations regarding gambling. Using semiotics and rhetoric?s, we are analyzing how elements seen in the commerical affects the rhetorical situation the clip is bound to; how the marketing is done to enhance Svenska Spel?s brand; and what strategies are used to make sure the public service announcements regarding persons involved with underage gambling gets acceptance.

This study examined by content analysis and semiotic picture analysis how gender equal the UK newspaper The Times, the U.S/Iranian nespaper Iran Times International and Swedish newspaper Svenska Dagbladet were May 1st 2009 and May 8th 2009. The study had a foundation of feminist theory about patriarchy and gender theory with a contribution of research about race and its impact on patriarchy.None of the three papers were fully gender equal. Even though Svenska Dagbladet was found to be the most gender equal when it came to the number of women represented all of the newspapers examined showed patriachal structures since women more often than men were described as victimes, trivialized, incompetent and inferior.  People with a race other than white were in minority but patriarchy seems to be a stronger form of oppression than racism. White men were in majority and were less opressed than other groups and were because of that most in favour of the newspapers symbolic powers..

Att genom analys av en mindre ort, hitta och lyfta fram värden som planmässigt kan höja ortens attraktivitet..

Syftet med denna uppsats är att, genom filmanalyser, ta reda på hur en reklamfilm för en hjälporganisation är uppbyggd och även att se om det finns dramaturgiska och bildmässiga drag som är speciella för just denna sorts reklamfilmer. Studien har utgått från denna frågeställning: Vad är skillnaden på en reklamfilm för en hjälporganisation och en informationsfilm om hemlösa män i Ryssland? Det har genomförts filmanalyser på fem reklamfilmer och en opublicerad informationsfilm. Analyserna har utgått ifrån semiotisk filmanalys och bildretorik. Analysresultatet av reklamfilmerna visar att det används väldigt enkla knep för att föra fram budskapet.

Uppsatsen belyser myter om kvinnlighet i kinesiska reklamannonser. De valda reklamannonserna riktar sig till kinesiska storstadskvinnor i de övre samhällsskikten, som har råd att konsumera de exklusiva damtidningar som studeras. Syftet är att undersöka hur öst och väst möts i reklamen. Utifrån ?The Advertising Meaning Model? belyses vilka faktorer som inverkar på mottagarens avkodning av reklamannonser.

Syftet med detta examensarbete är att se hur filmen Emil i Lönneberga kan användas som ett multimodalt verktyg i undervisningen för att öka elevers läsförståelse. Genom en jämförande och kvalitativ analys vill vi belysa möjligheterna och svårigheterna med att använda sig av enbart bok eller film i undervisningen. Efter en grundlig analys av såväl forskningsrapporter, tidigare forskning och kurslitteratur har vi kommit fram till att både ovana och vana läsare gynnas av att se en film och läsa en bok som en kombination.  .

Uppsatsen är en analys av två indikatorer som används inom teknisk analys för att avgöra om den svaga typen av marknadseffektivitet höll under den givna perioden. Den svaga typen av marknadseffektivitet säger att överavkastning inte kan genereras med hjälp av historisk kursinformation, vilket är vad teknisk analys gör. Vidare förs en diskussion om behavioral finance och huruvida det i behavioral finance finns stöd för de resonemang som teknisk analys bygger på. Resultaten visar att den svaga typen av marknadseffektivitet i stor utsträckning höll och att när avkastningen blev högre än en buy-and-hold strategi var detta kompensation för en högre risknivå. Vid en närmare granskning av resultaten framträdde en mycket hög avkastning vid ett visst variansintervall som inte är förenligt med den svaga typen av marknadseffektivitet.

Syftet och frågeställningarna med uppsatsen är att fastsälla vilka de betydelsebärande skillnaderna är i filmerna 13 Ghosts (1960) och Thir13en Ghosts (2001) gällande hur kvinnor framställs i aspekterna våld, scener med övernaturligt innehåll samt sexualitet. Syftet är även att ta reda på hur övernaturlighet och våldsscener skiljer sig från varandra mellan filmerna utan att väga in ett genusperspektiv, samt vad det finns för stora skillnader i hur kvinnor framställs i förhållande till männen med betoning på remaken.Teorier hämtas från Karen Boyle och Göran Bolins teorier om våld i film och feministisk filmteoretisk forskning med namn som Marianne Kleberg, Elisabeth Cowie, Laura Mulvey och Shohini Chaudhuri, där sexualitet och objektifiering av kvinnokroppen står i centrum. Vidare behandlas teorier av Emely D. Edwards, Carrol F. Fry, Marina Warner samt Tom Ruffles angående populärkultur och andlighet.Metoden som används i denna studie är en semiotisk analys, där Roland Barthes beteckningar denotation, konnotation och myt agerat grundpelare.Resultat påvisar att filmerna skiljer sig till stor del inom alla aspekter och att kvinnor i remaken oftare är mer stereotypa i sina framställningar.

Banverket Produktion har alltid varit en manligt homogen och ?etniskt svensk? arbetsplats men då organisationen genomgår ett generationsskifte har det funnits ett stort behov av nyanställningar. Därtill startades projektet 20-10-10 med viljan att rekrytera tidigare underrepresenterade grupper, kvinnor och personer med en annan etnisk bakgrund än svensk. Studien har genomförts i samarbete med Banverket Produktion då där fanns ett behov att undersöka normaliteten och inkluderande och exkluderande värden. Detta utgör syftet med studien och det ska även undersökas om och hur kön och etnicitet konstrueras i en arbetsgrupp i organisationen.

Den allmänna värnplikten avskaffades i Sverige den 1 juli år 2010. Detta efter ett riksdagsbeslut från året innan, den 16 juni 2009. Från och med denna tidpunkt övergick Försvarsmakten direkt från att vara ett värnpliktsförsvar till att bli, i fredstid, en utpräglad yrkesarmé. Som en effekt utav denna indragning av Försvarsmaktens kontinuerliga tillförsel av personal måste Försvarsmakten nu rekrytera nödvändig arbetskraft på annat sätt via den öppna arbetsmarknaden. Sedan år 2010 fram till 2013, vid värnpliktens avskaffande, har Försvarsmakten satsat 350 miljoner kronor på marknadsföring.

Institutionen för datavetenskap (IDA) vid Linköpings universitet har tillsammans med försvarsmakten, polisväsendet och räddningsverket i Östergötland startat en projektstudie för att utröna huruvida augmented reality-teknik (AR) kan användas för att förbättra koordinationen mellan civila och militära organisationer, och på sikt även militära och civila organisationers gemensamma stabsarbete mellan nationer. Kunskap om hur militära och civila organisationer - som har ett tätt samarbete vid olika former av samhälleliga kriser - ser på sin organisationsspecifika teckenanvändning kan vara relevant vid införandet av ny teknik. Detta i synnerhet om det går att finna skillnader i de olika organisationernas syn på och användning av tecken.Denna studie har gjorts i anslutning till ovanstående projektstudie och fokuserar på hur företrädare från försvarsmakten, polisen och räddningstjänsten, utifrån en semiotisk inramning, ser på sin teckenanvändning. Syftet är att undersöka ifall betydande skillnader i teckenbruk finns hos dessa organisationer. För att nå en större inblick i hur företrädare för de tre organisationerna ställer sig till den egna teckenanvändningen har utdrag ur ljudinspelat material från två olika sessioner analyserats.

I detta självständiga arbete gör jag en omfattande analys av första satsen i Carl Philipp Emanuel Bachs verk Flöjtkonsert i d-moll. I mitt arbete har jag studerat kompositörens liv och samtid, gjort en teoretisk analys av Allegrot i flöjtkonserten samt analyserat min övningsteknik och med hjälp av relevant litteratur fått nya verktyg till själva instuderingsprocessen av detta stycke..

Syftet med denna uppsats är att, genom filmanalyser, ta reda på hur en reklamfilm för en hjälporganisation är uppbyggd och även att se om det finns dramaturgiska och bildmässiga drag som är speciella för just denna sorts reklamfilmer. Studien har utgått från denna frågeställning: Vad är skillnaden på en reklamfilm för en hjälporganisation och en informationsfilm om hemlösa män i Ryssland? Det har genomförts filmanalyser på fem reklamfilmer och en opublicerad informationsfilm. Analyserna har utgått ifrån semiotisk filmanalys och bildretorik. Analysresultatet av reklamfilmerna visar att det används väldigt enkla knep för att föra fram budskapet.

Ett nyhetsankare är en person som dagligen rapporterar nyheter till oss genom tv-rutan och för att tv-tittarna ska ta in det som sägs krävs det att nyhetsankaret kommunicerar till dem på ett tydligt sätt. Kommunikation styrs inte bara av det man säger i ord, utan också genom icke verbala faktorer som till exempel tics, ansiktsuttryck och utseende. Kläder är ett icke verbalt kommunikationsmedel som man medvetet kan styra genom att välja vad man har på sig. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om SVT1Rapport och Tv4Nyheterna följer några specifika riktlinjer för att anpassa klädseln till ett nyhetsformat. Vi vill undersöka vilka faktorer i kläderna som påverkar kommunikationen mellan nyhetsankaret och tv-tittaren samt jämföra om klädseln skiljer sig åt beroende på vilken kanal man tillhör.