VeckoRevyn Àr en av Sveriges största tidningar som har förÀndrats genom Ären. En del forskare menar att de har varit för sexiga och att de har utnÀmnt sig sjÀlva till unga kvinnors lÀromÀstare. Ett omslag Àr en tidnings ansikte utÄt och ska bÄde sÀlja lösnummer och berÀtta om innehÄllet. I november 2011 blev VeckoRevyn en mÄnadstidning och genomgick en del förÀndringar. Hur kan VeckoRevyn uppfattas idag utifrÄn sina omslag? Den hÀr uppsatsen undersöker tre omslag av "nya" VeckoRevyn ur ett feministiskt perspektiv..

Uppsatsen handlar om negationens placering i huvudsats. Min hypotes Àr att negationens placering Àndras under 1500-talet, frÄn fundament till satsadverbialsplats.Undersökningens material bestÄr av sju texter, JÀrteckensboken Àr den Àldsta och Johan Runis: Prosatexter pÄ svenska Àr den yngsta..

Genom en teoretisk studie kombinerad med praktikbaserad empiri ifrÄn mitt praktiska arbete redogör jag i denna text för rekvisita som aktör och dess roll inom teater. Med de litterÀra undersökningarna inom naturalism och Tjechov-tradition och de praktiska erfarenheterna av att arbeta med rekvisita försöker jag ta fasta pÄ vad rekvisita Àr och hur det anvÀnds och har anvÀnts tidigare i Tjechovs pjÀser..

Denna uppsats behandlar Ätta olika tidningsomslag som har varit omtalade i media under de senaste trettio Ären. Dessa omslag kommer frÄn de kÀnda mode- och livsstilsmagasinen Vogue, Vogue Italia, och GQ. Omslagen analyseras utifrÄn ett feministiskt bildperspektiv, med semiotisk och ikonografisk bildanalys som analysmetoder för att svara pÄ vÄr huvudfrÄgestÀllning; vad gestaltar omslagen utifrÄn ett feministiskt perspektiv, dÄ man andvÀnder semiotik och ikonografi som analysmetoder? Som en vidareutveckling av till den feministiska analysen har vi Àven studerat vad som sagts om omslagen i olika medier. .

Den hÀr undersökningen tar sin utgÄngspunkt i trailern till filmen The 11th hour. UtifrÄn semiotik och retorik har undersökningen behandlat frÄgan hur klimathot formuleras i denna trailer och fokuserar pÄ hur vi fÄr kunskap om vÄr omvÀrld via media. Syftet har bland annat varit att som blivande mediepedagog fÄ redskap för att i arbetet bland unga mÀnniskor kunna prata om aktuella frÄgor och frÄgor som rör den tillvaro vi lever i. För att djupare komma Ät min frÄgestÀllning har jag gjort intervjuer med hjÀlp av en fokusgrupp. DÄ unga mÀnniskor Àr en viktig mÄlgrupp för den hÀr typen av frÄgor valde jag att anvÀnda mig av informanter som Àr i gymnasieÄldern.

Syftet med uppsatsen Ă€r att granska utstĂ€llningen TEKNIKONER teknologins ikoner (2008) medutgĂ„ngspunkt i ett genustĂ€nkande postkolonialt perspektiv. Med fokus pĂ„ utstĂ€llningensillustrationer och deras bildsprĂ„k, kommer utstĂ€llningens delar och hela berĂ€ttelse att analyserasutifrĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar:o Finns det budskap i illustrationerna som inte finns i texten? ocho Återspeglas det stereotyper i illustrationerna som inte finns i texten?o FörstĂ€rker illustrationerna det som förmedlas i texten? ellero ? talar illustrationerna istĂ€llet emot texten?metod: Illustrationerna har analyserats utifrĂ„n att de ingĂ„r ett bildsprĂ„k. Ett antal frĂ„gor harformulerats utifrĂ„n det teorietiska ramverket. FrĂ„gorna har stĂ€llts till illustrationerna, var för sigoch till utstĂ€llningen i sin helhet, med hjĂ€lp av en teori om visuell semiotik.

Studiens syfte Àr att utifrÄn tre frÄgestÀllningar undersöka hur fotografierna förÀndrats mellan Ikeas katalog 1973 och Ikeas katalog 2013, en tidsperiod med stora samhÀllsförÀndringar i sÄvÀl ett familje-som samhÀllsperspektiv. Det Àr med den bakgrunden det visuella uttrycket Àr intressant att jÀmföra.Den teoretiska utgÄngspunkten för uppsatsen Àr huvudsakligen visuell kommunikation, synen pÄ familjen och semiotik. Uppsatsens resultat kan komprimeras till följande:Ikea-familjen har utvecklats till en mer mÄngkulturell och jÀmstÀlld familj i ett ljusare och rymligare hem i katalogen 2013 jÀmför med katalogen som gavs ut 1973..

?If we consume the product as a product, we consume its meaning through advertising? ? Jean BaudrillardSyftet med denna studie Àr att identifiera och analysera bakomliggande myter om lycka i kommersiella reklamfilmer, utifrÄn ett konstruktionistiskt perspektiv. Analysmodellen, som bygger pÄ semiotik och neoformalism, genererade kunskap om de olika berÀttarstrukturerna kring lycka i de undersökta reklamfilmerna. Resultaten indikerade framförallt att berÀttarstrukturerna om lycka grundar sig i myter som Àr starkt kopplade till den kapitalistiska ideologin. Studien avser dÀrmed att blottlÀgga och analysera myter om lycka i reklamfilmer ur ett kritiskt konstruktionistiskt perspektiv..

Bakgrund & frÄgestÀllning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag Àr partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, vÀxande stöd och senaste framgÄngar i valet 2014 parallellt med uppmÀrksammande skandaler vÀckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med sÄ tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? AvgrÀnsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, bÄde implicit och explicit, för att övertyga.

Vilka inramningar anvÀnder sig tidningarna Dagens Nyheter och The Times of India av i bild- och rubriksÀttning av artiklar om klimatförÀndringar? I vilka artikeltyper förkommer dessa artiklar och har antalet bildsatta artiklar och bilder per Är förÀndrats frÄn 2000 till 2009? Dessa frÄgestÀllningar har vi besvarat med hjÀlp av teorier om inramning (framing), bildretorik, semiotik och mediernas pÄverkan pÄ mÀnniskor.Vi valde att jÀmföra en svensk och en indisk tidning eftersom Sveriges och Indiens instÀllningar till klimatförÀndringar skiljer sig Ät. Vi ville se om lÀndernas instÀllningar Äterspeglas i tidningarnas rapportering. DÄ Dagens Nyheter och The Times of India Àr de största dagstidningarna i respektive land sett till upplaga, och informationen i dem dÀrför nÄr mÄnga mÀnniskor, Àr det intressant att se vilka inramningar de anvÀnder sig av i artiklar om klimatförÀndringar.Metoden, vilken Àr en kvantitativ bildanalys, har vi designat med stöd av ovanstÄende teorier. Bildanalysen har bestÄtt av tjugo variabler med tillhörande variabelvÀrden med vilka vi har kategoriserat insamlad data.

Studiens syfte Àr att utifrÄn tre frÄgestÀllningar undersöka hur fotografierna förÀndrats mellan Ikeas katalog 1973 och Ikeas katalog 2013, en tidsperiod med stora samhÀllsförÀndringar i sÄvÀl ett familje-som samhÀllsperspektiv. Det Àr med den bakgrunden det visuella uttrycket Àr intressant att jÀmföra.Den teoretiska utgÄngspunkten för uppsatsen Àr huvudsakligen visuell kommunikation, synen pÄ familjen och semiotik. Uppsatsens resultat kan komprimeras till följande:Ikea-familjen har utvecklats till en mer mÄngkulturell och jÀmstÀlld familj i ett ljusare och rymligare hem i katalogen 2013 jÀmför med katalogen som gavs ut 1973..

Undersökningen försöker fÄ klarhet i hur mÀsshaken kom till Sverige och varifrÄn den kommer, men Àven en kortare historik om dess vÀg genom seklerna till nutiden. Symboliken i motiven pÄ mÀsshakarna som tagits med frÄn Kronobergs lÀn tyds ikonografiskt och genom semiotik tyds Àven de tecken som finns med. Vidare jÀmförs en mÀsshake frÄn den katolska tiden med en mÀsshake frÄn den protestantiska tiden, men Àven om det finns nÄgra likheter mellan en modern katolsk mÀsshake och en mÀsshake frÄn medeltiden..

Bakgrund & frÄgestÀllning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag Àr partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, vÀxande stöd och senaste framgÄngar i valet 2014 parallellt med uppmÀrksammande skandaler vÀckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med sÄ tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? AvgrÀnsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, bÄde implicit och explicit, för att övertyga.

Uppsatsen undersöker den arabiska grammatiska traditionens syntaktiska analysmetod av de mening som gÄr under nemÀmningen "jumla ismiyya", och visar pÄ bakomliggande orsaker till den strikta uppdelningen i denna tradition av alla arabiska meningar i "jumla ismiyya" och "jumla fi'liyya"..

?If we consume the product as a product, we consume its meaning through advertising? ? Jean BaudrillardSyftet med denna studie Àr att identifiera och analysera bakomliggande myter om lycka i kommersiella reklamfilmer, utifrÄn ett konstruktionistiskt perspektiv. Analysmodellen, som bygger pÄ semiotik och neoformalism, genererade kunskap om de olika berÀttarstrukturerna kring lycka i de undersökta reklamfilmerna. Resultaten indikerade framförallt att berÀttarstrukturerna om lycka grundar sig i myter som Àr starkt kopplade till den kapitalistiska ideologin. Studien avser dÀrmed att blottlÀgga och analysera myter om lycka i reklamfilmer ur ett kritiskt konstruktionistiskt perspektiv..