Sök:

Sökresultat:

32107 Uppsatser om Semi-strukturerade intervjuer - Sida 61 av 2141

Didaktisk analys - ett verktyg för kollektivt lärande?

Syftet med denna studie var att undersöka den didaktiska analysens betydelse för utveckling avlärares kollektiva kompetens i arbetslag. Uppsatsens litteraturdel behandlar bland annat den didaktiska historiken, reflektion, didaktisk kompetens och kollegial handledning. Undersökningen baserades på observationer av arbetslagets möten samt intervjuer av de fyra individerna i arbetslaget. Resultatet speglade lärarnas egna synpunkter och erfarenheter kring verktyget didaktisk analys.Av resultaten från den empiriska studien, kunde konstateras att samtliga lärare ansåg att användandet av didaktisk analys var positivt för arbetslaget. Exempelvis hade de strukturerade träffarna med didaktikern lett till förbättrat samarbete.

Beteendeförändring mot en mer aktiv livsstil : en kvalitativ studie om fem motionärers erfarenheter och vidmakthållande av regelbunden fysisk aktivitet

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att belysa hur regelbunden fysisk aktivitet kunnat vidmakthållas under längre tid än ett år hos motionärer som tidigare genomgått beteendeförändring mot en mer fysiskt aktiv livsstil. Frågeställningar:? Har motiven till att vara fysiskt aktiv förändrats?? Vilka strategier för vidmakthållande av fysisk aktivitet kan identifieras?? Vilka andra faktorer för vidmakthållande av fysisk aktivitet kan definieras?? Vad krävs för att vidmakthålla den fysiska aktivitetsgraden?MetodUtifrån studiens syfte befanns en kvalitativ ansats vara den mest lämpade. Fem motionärer, vilka samtliga vidmakthållit regelbunden fysisk aktivitet längre än ett år, intervjuades. Fem semi-strukturerade djupintervjuer utfördes.

Självständigt arbete i textilslöjden - fungerar det ?

Syftet med denna studie är att undersöka om elever har tillräckliga kunskaper för att klara av självständigt textilslöjdsarbete. Dessutom undersöks användningen av arbetsbeskrivningar och hur dessa bör utformas för att gynna elevers självständighet. Jag har fördjupat mig i gällande styrdokument och tagit del av den nationella utvärderingen av grundskolan som genomfördes 2003. Relevant forskning kring kunskap, läsutveckling och inlärningsstilar har granskats. Därefter har strukturerade intervjuer genomförts med 20 elever i år 6, där eleverna besvarat teoretiska frågor och genomfört praktiska uppgifter för att undersöka deras kunskaper inom textilslöjd.

För många val - För lite gjort? : En fallstudie i datorbaserad musikproduktion

Denna uppsats syftar till att redogöra för hur musikproducenter betraktar och hanterar det utbud av musikproduktionsrelaterad programvara som finns tillgängligt idag, samt att öka kunskapen om hur detta utbud kan inverka på musikalisk produktivitet. Föremål för den undersökning jag gjort är fem studenter på Medieproduktionsprogrammet vid Högskolan Dalarna. Undersökningen har genomförts i form av strukturerade kvalitativa intervjuer. Med utgång från denna empiri har en verbal analys gjorts av resultaten. Från resultatet kan utläsas att mängden tillgänglig programvara, och dess inneboende möjligheter, har gjort ramarna för vad man kan och inte kan göra i sitt musikproducerande diffusa.

Vikten av utevistelse inom förskolan : En studie av pedagogers tankar och syften med utevistelse

I min undersökning har fem pedagoger genom strukturerade intervjuer fått svara på frågor om utevistelsen på förskolan. Syftet var att ta reda på vad pedagogerna själva hade för tankar och syften bakom utevistelsen, samt hur de arbetade med detta. Frågorna gällde både vistelsen i den planerade miljön på gården och i naturen.Pedagogerna fann mestadels fördelar med utevistelse på förskolan. Några av fördelarna som nämndes var god motorikträning och social träning. Sedan belystes även vikten av ?frisk luft? och att pedagogerna upplevde barnen som piggare om de vistades utomhus emellanåt.Minst en gång om dagen går de ut med barnen på gården och de flesta försöker komma iväg till skogen en gång i veckan.

HR - mys eller maktspelare? : En kvalitativ studie om den upplevda statusen inom HR-yrket

Sedan 1960-talet har HR genomgått stora förändringar vilka inneburit en övergång från den traditionella rollen med administrativt ansvar och lönehantering till ett större ansvarsområde med helhetssyn över organisationen samtidigt som ett mer operativt och strategiskt arbete antagits. Idag ser många inom HR att de har en självklar plats i organisationens översta skikt medan realiteten inte speglar samma bild. Då det bland medarbetarna råder oklarheter kring HR och dess bidragande resurser för hur deras arbete genererar ekonomiskt till organisationen, har HR och dess legitimitet ifrågasatts. I denna studie kommer den upplevda statusen inom HR-yrket att undersökas utifrån tre perspektiv. Frågeställningarna är följande: Hur upplever intervjupersonerna med roller inom HR sin status i sitt arbete ur ett påverkansmöjlighetsperspektiv? Hur upplever intervjupersonerna med roller inom HR sin status i sitt arbete ur ett könsperspektiv? Hur upplever intervjupersonerna med roller inom HR sin status i sitt arbete ur ett organisationsteoretiskt perspektiv? Denna studie syftar till att öka förståelsen för den status som HR upplever sig ha utifrån ovan nämnda teman då statusfältet av oss setts som ett relativt outforskat område.

Svårighetem med att identifiera, definiera och kommunicera CSR. : En studie på uppdrag av Länsförsäkringar Bergslagen

ProblemSvårigheten som Länsförsäkringar Bergslagen upplever är att identifiera, definiera och kommunicera sitt samhällsansvar, då vi upplever att de har en viss osäkerhet med vad begreppet innefattar. SyfteSyftet med studien är att beskriva hur Länsförsäkringar Bergslagen arbetar med samhällsansvar idag. MetodVi har genomfört två kvalitativa intervjuer och flera strukturerade kortintervju för att samla in den empiriska datan.  Den data vi har samlat in har sedan ställts mot teori i ett försök att besvara studiens syfte samt besvara studiens huvudfråga och delfrågor. SlutsatsLänsförsäkringar Bergslagen säger sig arbeta med CSR, men det uppkom under studiens gång att de inte är insatta i vad som innefattas i begreppet. För att försöka identifiera och definiera sitt ansvar tror vi att de som första åtgärd behöver se hur andra aktörer inom samma bransch väljer att arbeta med CSR. Detta för att få en förståelse för vad som kan innefattas i begreppet, inom den verksamheten de verkar..

Jag tänkte gå, men livet kom emellan: om sex kvinnors val att inte delta i mammografiscreening

The aim of this study was to identify possible reasons for non-attendance related to mammographic screening. Using qualitative methods, sex women underwent a semi-structured interview on the following themes: social background, medical history, mammographic screening, invitation, and final decision.Social background was described using the "life-form theory". The concepts of illness, disease, and sickness were used in order to investigate medical conditions and their impact. The process of non-attendance was studied using a model by Zovko, balancing different needs affecting decisions and final action.According to their decision, and final action, women were defined as "participants", "passive non-attenders" or "active non-attenders". Most women belonged to the life-form "paid work" and had children.

Stockholms läns landstings kvalitetskrav på vårdcentraler : Aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra och alltid trösta // Hippokratiska eden

Kvalitetsbegreppet är svårdefinierat och mångdimensionellt. Därför bör det definieras för att ens kunna användas för mätning inom olika verksamheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Stockholms läns landsting, SLL, ställer för kvalitetskrav och utför sin uppföljning av vårdcentralerna.Vårdcentralen är den vårdenhet som först kommer i kontakt med patienter. Därför är det viktigt att de har en översikt över hela hälso- och sjukvården ifall de måste skicka patienter vidare för sjukvård som de själva inte kan ge. Under åren 1975-1995 drabbades Sverige av ekonomiska kriser och sjukvården fick mycket kritik för att inte hålla kvalitetsmåttet.[1] Den offentliga sektorn införde kvalitetsbegreppet och legitimerade den genom att sammanställa sju kvalitetskrav på vårdcentralerna.

Starkare varumärke genom användande av sociala medier : En kvalitativ fallstudie av Volkswagen Sverige

Problem-definition: How companies work with social media to strengthen their brand equity and what other purposes might lay behind this usage.Purpose: How Volkswagen Sweden use social media in order to strengthen their brand equity.Method: Qualitative case- study of Volkswagen Sweden where a number of respondents will be interviewed with the help of a semi structured interview guide.Theories: A number of theories in the field of brand equity and communication theory will be used in this paper, some of these theories are, Post-model, Social technographics ladder, brand equity and word of mouth.Empiric: A semi-structured interview guide will be shaped from theory and answered through interviews with people who have knowledge within the field.Conclusions: Extracted from the results the research members has identified a number of important factors that business should consider when they work with social media or planning to. They have also answered how business can strengthen their brand equity with social media..

Faktorer att beakta vid ett varumärkesbyte

En studie om vilka faktorer som bör beaktas vid ett varumärkesbyte kartläggs. Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga, beskriva och analysera de olika faktorer som bör beaktas vid byte av ett varumärke. Detta illustreras även i ett ramverk med syftet att vara användbar för företag som har för avsikt att genomföra ett varumärkesbyte.Metod: Studie är av en kvalitativ art, med semi-struktuerade intervjuer då denna undersökningsmetod ansågs vara den mest lämpade för problemområdet. Vidare är studien baserad på en abduktiv ansats. Utifrån insamlad litteratur utformades ramverket som fungerat som struktur för resten av uppsatsen.

Coachningens betydelse på arbetsplatsen

Uppsatsen syfte är undersöka coachningens betydelse utifrån den anställdes perspektiv när det handlar om utveckling på arbetsplatsen. Genom uppsatsen kommer de framkomma hur företag använder sig av coachning för både individuell utveckling samt utveckling av företaget. Idag är coachning ett brett begrepp och används inom många områden. Termen coach har sitt ursprung i sportsammanhang, där det användes för att identifiera lagledare. I dagens samhälle är det nu av intresse att använda sig av coachning i företagssammanhang.

Tysk smak för svensk mat : en beskrivning av tyska turisters efterfrågan på svensk mat och matupplevelser 

Det internationella resandet till Sverige har sedan 1991 ökat med nästan 100 procent. Nästan 35 procent av all turism är utländsk konsumtion, där Tyskland näst Norge är Sveriges viktigaste utlandsmarknad. Var fjärde utländsk turist är tysk och exportdelen inom turismen i Sverige anses vara mer utvecklingsbar än den inhemska delen. I juli 2008 offentliggjorde regeringen en vision formulerad i rapporten ?Sverige det nya matlandet?, där Sverige lyfts fram som det nya matlandet i Europa.

Vårda kundrelationer - vägen till ökad kundlojalitet

I dagens snabbt förändrade och konkurrerande samhälle intar relationsmarknadsföring en central roll i företagens affärsverksamhet. Då relationsmarknadsföring innebär att vårda samt bibehålla befintliga kundrelationer, har detta bidragit till ett större engagemang bland företagen för att skapa värde åt kunden samt uppnå kundlojalitet. Följande problemformulering har ställts:Hur kan företag vårda sina befintliga kundrelationer?Studiens syfte är att undersöka hur företag kan vårda befintliga kundrelationer och därigenom uppnå ökad lojalitet.Den teoretiska referensramen baseras på en redan befintlig kundvårdsstrategi som omfattar teorier kring ett antal faktorer, vilka bidrar till att uppnå ökad lojalitet. Faktorerna är; kompetens, kommunikation, klagomålshantering, engagemang, tillit samt relationskvalité.

Håll kommunikationen ren! : En studie om hur kommunikationen upplevs mellan livsmedelsinspektörer och restaurangägare

Livsmedelsinspektörernas arbetsuppgift är att kontrollera att lagen om hantering av livsmedel efterföljs av restaurangägare. För att göra detta krävs ett gott samarbete med en effektiv kommunikation. Syftet med denna studie är att analysera hur kommunikationen upplevs mellan livsmedelsinspektörer och restaurangägare. Vilka hinder förekommer vid kommunikationen mellan livsmedelsinspektörer och restaurangägare samt vad som kan förbättras? Den metod som används inför denna studie är intervjumetodik med analysformen öppna men strukturerade intervjuer.

<- Föregående sida 61 Nästa sida ->