Så kallad organisatorisk rättvisa kan påverka anställdas arbetstillfredställelse och arbetsprestationer. Syftet med denna deskriptiva studie var att få en större förståelse för hur organisatorisk rättvisa upplevs av individer på arbetsmarknaden idag. Totalt deltog 14 personer, åtta kvinnor och sex män, i denna kvalitativa studie som bestod av semi-strukturerade intervjuer. Intervjumaterialet transkriberades för att sedan struktureras genom en tematisk analys. Resultatet visade att organisatorisk rättvisa kan upplevas som svårt att uppnå då det är kontext- och personberoende men att rättvisa bland annat kan skapas genom att alla anställda behandlas lika samt att alla får vara delaktiga i beslutsfattande och i sociala sammanhang.

Bakgrund: Strukturerade produkter har kommit att bli ett av Sveriges populärasteplaceringsalternativ och enligt Euroclear är den utestående emitterade volymen cirka160 miljarder kronor. Utan att använda sig av komplexa modeller är det mycket svårt attbilda sig en uppfattning om hur många av dessa produkter kommer att prestera underolika marknadsförhållanden.Relevans: Studien utgör ett underlag för potentiella investerare i struktureradeprodukter. Den erbjuder även ett informationsbidrag till de företag som arbetar medfinansiell rådgivning. Vår uppdragsgivare, Finansinspektionen, har även de ett intresseav studien då de anser att det är svårt för en konsument att bedöma en struktureradprodukts villkor och egenskaper samt bedöma sannolikheten för ett visst utfall.Syfte: Syftet är att utvärdera strukturerade produkters egenskaper ur ett risk- ochavkastningsperspektiv och utifrån det erbjuda potentiella investerare ett underlag införinvesteringsbeslutet.Genomförande: Studien bygger i huvudsak på att ett urval av aktuella struktureradeprodukter simulerats mot historiska data för att ge en bild av dess avkastningspotentialoch risk. Vi har även genomfört en dokumentstudie på relevanta finansiella teorier ochkompletterat med empiriska undersökningar.Slutsats: Genomförda simuleringar ger en informativ bild av sannolikheten för olikaavkastningar i strukturerade produkter.

Vilken roll spelar animation för gestaltbildning? Arbetet fokuserar på att ta reda på hur förenklingar av animationer påverkar gestaltbildning. Utifrån gestaltpsykologins idé med gestalter utvärderas tre animationer genom strukturerade intervjuer. De tre animationerna föreställde en självsäker gångstil som var uppdelad i tre steg,  enkel, mellan  och  komplex.  Studien  visade  tendenser  på  att  förenkling  av  animationer påverkar gestaltbildning. Resultatet kan agera som stöd för vidare studier i och med animationers  inverkan  i  gestaltbildning.  Kortsiktigt  kan  samma  test  göras  med  små förändringar    i    den    strukturerade    intervjuupplägg    eller    med    andra    sorters animationer.  I  det  långsiktiga  perspektivet  kan man behöva  se om  animationer har samma   roll   för   gestaltbildningen   i   ett   spel   som   de   har   i   exempelvis   en filmproduktion..

Studien ska undersöka avskaffandet av revisionsplikten och hur revisorer anser att denna reglering samspelar med rådande finansiella kris. Med ett induktivt angreppssätt gör vi en kvalitativ undersökning i form av semi-strukturerade intervjuer och en analys av den offentliga debatten. Intervjuerna analyseras med hjälp av fenomenologi och Grundad teori. Utgångspunkten i vårt teoretiska perspektiv är två studier, den av Puxty et al om de reglerande krafterna och den utförd av Jönsson som behandlar framväxten av regleringar. Studierna är vidareutvecklingar av bland annat den institutionella teori som Streecks & Schmitters utvecklat.

Inledning: Strukturerade professionella riskbedömningar för våld, vilka inom polisen benämns som riskanalyser, är numera ett krav och en viktig del i det brottsförebyggande arbetet inom polisen i Sverige. Polisen använder i huvudsak tre checklistor för att bedöma risk: SARA: SV, SAM samt PATRIARK, vilka generellt upplevs som praktiskt användbara. Dock är det få polismyndigheter som arbetar aktivt och ändamålsenligt med dessa. Inom Polismyndigheten i Gävleborgs län arbetar personsäkerhetsenheten för att främja tillämpningen av riskanalyserna och vi önskar bidra till att utveckla detta arbete. Syfte: Utifrån polisers upplevelser undersöka förutsättningar för och begränsningar av de strukturerade riskanalysernas tillämpning inom Polismyndigheten i Gävleborgs län.

I denna uppsats har en studie genomförts med målet att ur ett företagsekonomiskt perspektiv beskriva och sedan analysera hur mindre optikerföretag styrs mot value added selling filosofin. Studien har genomförts med en abduktiv ansats och med en kvalitativ metod. Empiriskt material har samlats in via semi-strukturerade intervjuer med Hagelin & Co, Björkegrens Optik AB, Optiker Tottie och Specsavers.Vi författare har kommit fram till att value added selling filosofin finns mer eller mindre implementerat de flesta mindre företag i någon form av norm eller företagskultur. Det är också företagskulturen vi författare identifierar som det viktigaste styrmedlet för value-added selling.  I optikerbranschen som vi studerat är detta speciellt intressant av den anledningen att respondenterna visat flera tecken på hur value added selling filosofin fungerar, vilket vi författare anser gör studien relevant för mindre företag i allmänhet som verkar på en konkurrensintensiv marknad..

Den här studien har genomförts på uppdrag av Svenska Ishockeyförbundet och är en del av Riksidrottsförbundets utvärdering av Idrottslyftet. Studiens syfte är att studera miljön i två ishockeyföreningar, Rögle BK och Forshaga IF, en elit- och en breddverksamhet, och deras relation till Idrottslyftet. Vi vill även se hur förankrat Idrottslyftet är i föreningarna. Studien har sin utgångspunkt i Henriksens (2010) som behandlar framgångsrika talangutvecklingsmiljöer. Den här studien skiljer sig dock från Henriksen (2010) eftersom fokus ligger på god förenings- och träningsmiljö.

Denna studie syftar till att undersöka hur personalen på barnhemmet L.L.C.C.M. påverkas emotionellt av att arbeta med psykiskt traumatiserade barn. Studien belyser forskning kring olika kristeorier och krisbistånd samt vilka risker som kan förekomma för en biståndsperson. Sex kvalitativa semi-strukturerade intervjuer har analyseras genom teoristyrd tematisk analys. Fyra respondenter är rwandier, och två är utländska volontärer.

Den här studien har genomförts på uppdrag av Svenska Ishockeyförbundet och är en del av Riksidrottsförbundets utvärdering av Idrottslyftet. Studiens syfte är att studera miljön i två ishockeyföreningar, Rögle BK och Forshaga IF, en elit- och en breddverksamhet, och deras relation till Idrottslyftet. Vi vill även se hur förankrat Idrottslyftet är i föreningarna. Studien har sin utgångspunkt i Henriksens (2010) som behandlar framgångsrika talangutvecklingsmiljöer. Den här studien skiljer sig dock från Henriksen (2010) eftersom fokus ligger på god förenings- och träningsmiljö.

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

Att en destination utstrålar en stark och positiv image har blivit en viktig faktor för att attrahera turister. En negativ global image av en destination kan bidra till en minskad turism. I denna studie söks en förståelse för hur Amsterdams image påverkas av sex- och drogturismen i staden. Teorier som bemöter primära och sekundära turistattraktioner, sökandet efter nöjes/meningsfulla upplevelser och image segmentering har satts i relation med insamlat empiriskt material hämtat från två enkätundersökningar samt tre semi-strukturerade intervjuer. Studiens analys visar att sex- och drogturismen genererar både en positiv och negativ image för Amsterdam i koppling till vad som är moraliskt riktigt.

Många organisationer arbetar idag på en internationell marknad och måste på så sätt också anpassa sig till det nya samhällsklimatet. Att se och arbeta över gränser, arbeta utifrån att kompetens och nya affärsmöjligheter inte har någon etnisk tillhörighet. Alla är vi lika oavsett ursprung. Det handlar om kunskap, att få individen att lära och i längden skapa en gemensam syn.Syftet med denna studie är att analysera en organisations planerade och påbörjade mångfaldsarbete samt att diskutera möjliga ytterligare åtgärder.Studien är av kvalitativ karaktär med kvalitativa, semi - strukturerade intervjuer som datainsamlings metod.Resultatet av studien visade att organisationens företagskultur och värderingar var väl implementerade men att kommunikationen behöver bli tydligare om den lyckade förändring som organisationen vill ska kunna förverkligas..

En svårighet för småföretag är hur de anskaffar kapital för att investera. Många småföretag använder leasing som finansieringsalternativ, trots att leasing inte är den billigaste finansieringsformen.Syftet med studien är att undersöka och analysera varför småföretag använder leasing som finansieringsmöjlighet samt hur leasing som finansieringsform har påverkat småföretag när det gäller ekonomisk utveckling. Studien begränsas endast till att se problemet ur leasetagarens perspektiv.I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts för att kunna få fram en djupare kunskap om det undersökta ämnet. Urvalet av småföretag har skett genom kontakt i Lidköping och Skövde. I studien har datainsamlingen skett genom semi-strukturerade intervjuer.

Bakgrund: Det har funnits en uppfattning att nyblivna mammor ska ta det lugnt efter förlossningen. På senare tid har dock forskning visat att det är viktigt att träna framförallt sina magmuskler med anpassade övningar. Syfte: Att undersöka nyblivna mammors uppfattningar om träning av magmusklerna efter graviditeten och hur dessa uppfattningar omsätts i faktisk träning. Metod: En kvalitativ forskningsansats användes och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med åtta nyblivna mammor. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Ett av patientens främsta behov under sjukhusvistelse är att få information angående sin hälsa och pågående vård. Informationsutbytet under en sjukhusvistelse sker till största del under en rond. Studier visar att patienter upplever bristande bemötande och information vid olika kontakter som patienten har med vården. Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter, upplevelser och förväntningar av rond. Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats, datainsamling skedde med Semi- strukturerade intervjuer och data analyserades med tematisk innehållsanalys.