Detta arbete behandlar vägledares arbete med att motivera personer med funktionsnedsättning att ta sig ut på arbetsmarknaden. Syftet med arbetet är delvis att undersöka vägledares kunskaper om de riktlinjer och insatser som finns för att underlätta för personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Syftet är även att undersöka hur vägledare använder sig av motivationsteorier och modeller för att motivera personer med funktionsnedsättning. Våra frågeställningar lyder: ?Vilka arbetsmarknadspolitiska riktlinjer och insatser, för personer med funktionsnedsättning, känner de vägledare vi intervjuat till? ?Hur arbetar dessa vägledare med teorier och metoder för att motivera personer med funktionsnedsättning? Vi har använt oss av teorier som behandlar motivation, till exempel teorin om MI och lösningsfokus.

Denna studie syftar till att utvärdera implementeringen av Idefics interventionen genom att undersöka nyckelpersonernas åsikter om interventionens utformning, eventuella förslag på förbättringar samt deras åsikter om interventionens tillämpning. Idefics är ett EU-projekt som startades 2006 och ska pågå fram till 2011. Syftet med projektet har varit att få kunskap om vilka faktorer som bidrar till övervikt och fetma hos 2-10 år gamla barn, men också att utveckla och implementera hälsofrämjande och förebyggande insatser i skola och i samhälle. Hälsoläget bland barn kartlades både före och efter 1½ års intervention. En slutlig sammanställning av Idefics projektet kommer att göras, vilket denna studie inte kunnat ta del av.

Utifrån Arbetsmiljöverkets granskningar och senaste rapporteringar som visade att den snabbt växande bemanningsbranschen stod för flest inrapporterade arbetsolyckor jämfört med andra branscher, var syftet med denna studie att undersöka hur bemanningsansvariga arbetade med introduktionsprocesser och arbetsmiljöarbete för nyanställda och befintliga konsulter. Tre semi-strukturerade intervjuer genomfördes med bemanningsansvariga. Resultatet visade att arbetet med introduktion och arbetsmiljö, i de flesta fall, följer de riktlinjer och lagar som går i linje med hur arbetsgivare ska undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sätt som ger konsulterna en bra start på sin nya arbetsplats och att ohälsa förebyggs. Bemanningsansvariga betonade vikten av att introduktioner genomfördes för att konsulterna skulle få en så bra start som möjligt, eftersom dem inte har möjligheten att närvara i deras arbete på kundföretagen. Information gavs om anställningsförhållandena, och de tydliggjorde även det ?delade? arbetsmiljöansvaret som förekom för bemanningsföretag och kundföretag enligt arbetsmiljölagen.

Problembakgrund: Sedan revisionsplikten avskaffades för de minsta aktiebolagen i Sverige för snart fyra år sedan har andelen som använder sig av revisor sjunkit med tiden. Lånefinansiering är den mest förekommande formen av extern finansiering för dessa aktiebolag. Teorier och tidigare forskning visar att revision bidrar till att minska informationsassymetri mellan företag och dess intressenter, däribland kreditgivare. Att ett företag väljer bort revisionen bör teoretiskt sett leda till att dessa assymetrier ökar och därmed också riskerna. Det är därför intressant att undersöka hur kreditgivare i Sverige hanterar problemet med att fler och fler små aktiebolag väljer bort revision.Syfte: Att undersöka revisionens betydelse för småföretag för kreditgivare vid beslut om kreditgivning samt de strategier kreditgivare använder sig av för att reducera risk och osäkerhet vid kreditgivning till småföretag.Metod: En kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer.

Bakgrund: Enligt Svenska Bankföreningen (2012) uppgick den utgivna volymen av aktieindex-obligationer på den svenska marknaden under 2011 på strax under 42 miljarder SEK. Framför-allt två specifika händelser låg bakom tillkomsten av strukturerade produkter på den svenska marknaden; förskjutningen av ansvaret för sparande från det offentliga till det privata samt avregleringen av de finansiella marknaderna som inleddes redan under 1970-talet (Lindqvist & Malmström, 2010). Privata investerare lockas att investera i strukturerade produkter av den begränsade risken att förlora hela investerade beloppet, samtidigt som man har chansen att vara med på en eventuell positiv utveckling. Bland annat har strukturerade produkterna fått utstå kritik för deras avgifter och kostnader som är svåra för investerare att förstå (Finansin-spektionen, 2012a, s.32 ff.).Syfte: Syftet med denna studie är att ur en placerares perspektiv genomföra en granskning av strukturerade produkters prissättning vid emissionstillfället genom att jämföra produkternas emissionspriser med det teoretiska värdet vi räknar fram för respektive produkt.Genomförande: På grund av den stora bredden av strukturerade produkter, avgränsar vi oss till endast aktieindexobligationerna på den svenska marknaden. Genom att replikera produk-ternas kassaflöden kan vi beräkna respektive produkts teoretiska värde som sedan kan jämfö-ras med produktens emissionspris för att på så sätt undersöka förekomsten av eventuella skill-nader som inte kan hänföras till produkternas arrangörsarvoden.Slutsats: Vår undersökning visar på att det existerar stora skillnader vid emissionstillfället mel-lan det teoretiska värdet som vi har beräknat och de priser som produkterna har emitteras till.

Lean Production är ett koncept som finns, i mer eller mindre utsträckning, i många företag idag. Konceptet bygger på ett antal principer bestående bland annat av standardiserade arbetsprocesser som syftar till att minska allt slöseri som inte tillför något värde för kunden. Att implementera konceptet i en verksamhet innebär en planerad organisationsförändring och kräver för ett lyckat resultat ett ledarskap som kan motivera de anställda. När ledarskap diskuteras i samband med organisationsförändringar, talas det ofta om transformativt- och transaktionellt ledarskap. Syftet med uppsatsen är att beskriva samt analysera vilka aspekter av ledarskap som är speciellt framträdande under olika implementeringsfaser av Lean Production. För att besvara detta, samlades empiri in genom semi-strukturerade intervjuer på fyra företag, verksamma inom tillverkningsindustrin i Sverige.

Introduktion: Regionalt cancercenter (RCC) har i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL) beslutat att varje patient med en cancerdiagnos ska bli tilldelad en kontaktsjuksköterska.Syfte: Att undersöka hur väl implementeringen av kontaktsjuksköterskan har fungerat inom den onkologiska vården på Akademiska sjukhuset i Uppsala samt om de kontaktsjuksköterskor som finns arbetar i enlighet med SKL:s definition.Metod: Kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer av åtta patienter med olika cancerdiagnos.Huvudresultat: Fem av de åtta deltagarna blev tilldelade en kontaktsjuksköterska eller motsvarande när de fick sin diagnos, antingen i direkt samband med diagnosen eller i ett senare skede. Resultaten tyder på att de patienter som ingår i någon slags forskningsstudie upplever sig ha en kontaktsjuksköterska som underlättar för dem och även deras behandling. Patienter som inte ingår i läkemedelsstudier upplever inte att kontaktsjuksköterskan har arbetat enligt SKL:s definition.Slutsats: Forskningssjuksköterskor är den personalkategori som arbetar närmast definitionen av kontaktsjuksköterska. Brister gällande sjukvårdens tillgänglighet, förmåga att ge fullgod information samt att erbjuda anhöriga stöd har uppmärksammats. Ytterligare forskning måste utföras för att resultaten ska kunna bekräftas.  .

I Sverige är det fortfarande en ojämn fördelning av uttaget av föräldradagar hos nyblivna föräldrar där mammorna tar ut den största delen.  Syfte:. Att undersöka hur föräldrar resonerar kring föräldraledighet, hur de väljer att fördela dagarna, vilka är anledningen till det och vad skulle få dem att resonera annorlunda. Metod: En explorativ studie med kvalitativ ansats. 12 semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex föräldrapar i åldern 25-42år som fått barn de senasta två åren, föräldrarna intervjuades enskilt.

Bakgrund: I dagsläget upplever verkstadschefen vid OPS att materialplaneringsprocessen skulle kunna effektiviseras. I dagsläget är det oklart hur processen utförs och vad logistikerna lägger ner tid på i varje aktivitet. Genom en kartläggning och jämförelse med en annan verkstad vid Xylem Inc. i Emmaboda finns möjligheten till att se på vilket sätt andra verkstäder arbetar med materialplaneringsprocessen.Syfte: Att identifiera nuläget genom att beskriva och kartlägga materialplaneringsprocessen vid de två verkstäderna OPS och OPX för att identifiera var det förekommer skillnader mellan de två verkstäderna och vad som orsakar onödig tidsåtgång. Syftet är också att utifrån jämförelsen ge förbättringsförslag för att tidseffektivisera materialplaneringsprocessen vid verkstaden OPS.Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie på verkstäderna OPS och OPX på Xylem Inc.

Mentorskapet är en stor del av läraryrket för många gymnasielärare. Vår uppfattning är att mentorskapet mellan lärare och elev tenderar att få otydliga gränser, även på skolor där det finns riktlinjer för mentorskapet, vilket gör det svårt för läraren att avgränsa mentorsrollen. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur mentorskapet i gymnasieskolan kan se ut på en skola där det finns riktlinjer för verksamheten. Detta har vi gjort genom att besvara frågor om vad lärare i gymnasieskolan anser syftet med mentorskapet vara, vad de utför i egenskap av mentorer, vad de anser bör ingå i mentorskapet samt hur detta förhåller sig till de riktlinjer om mentorskapet som finns på ett utvalt rektorsområde. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer som metod.

Vår studie syftar till hur pedagoger samtalar om likabehandlingsplaner och vilka erfarenheter de har av likabehandlingsplaner i förskolan. Vi har studerat två förskolor i två olika områden i Malmö och undersökt eventuella skillnader och likheter. Vår studie har utgått ifrån en kvalita- tiv metod och vi kommer samla in det empiriska materialet genom intervjuer på dessa två förskolorna. Intervjuerna är semi-strukturerade, då vi agerat moderatorer och enbart ställt frågor och inte deltagit i intervjuerna med informanterna. Vi transkriberade det empiriska materialet som sedan blev grunden till vår analys och vårt resultat.

Titel:                                   Resursbaserad teori - Ett strategiskt verktyg för finansiell framgång?Författare:                         Ludwig Jonsson och Jens KarlssonHandledare:                      Jörgen Dahlgren och Jan Lindvall  Inledning:                          Strategiska beslut inom ett företag tillhör de absolut viktigaste besluten. Omvärldens karaktär används traditionellt som utgångspunkt inom ekonomisk teori vad gäller utformning av strategier och därigenom förklarande av god finansiell prestation. Utifrån detta är det intressant att utreda huruvida ett alternativt perspektiv, i form av resursbaserad teori, kan tänkas förklara ett företags finansiella framgång.Syfte:                                  Syftet med studien är att undersöka huruvida resursbaserad teori, i större utsträckning än ett ?outside-in?-perspektiv, kan förklara ett företags finansiella prestation.Metod:                               I studien har en kvalitativ metod och fallstudie använts.

Ätstörningar utgör ett stort problem i samhället, behandlingen är resurskrävande och återfallsrisken är hög. Därför är det både ur ett samhälls- och ur ett individperspektiv av stor vikt att öka kunskapen om varför sjukdomen är så svårbehandlad. Denna kvalitativa studie undersöker ätstörningar kopplade till identitet. Syftet är att fördjupa förståelsen för identitetens betydelse för tillfrisknande från ätstörning samt om, och i så fall hur, identiteten förändras i processen från ätstörd till friskförklarad. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor som tillfrisknat från en ätstörning.

Titel: Den kommunalt fängslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet är starkt påverkbar av sin omgivning och måste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strävar efter en förutsägbarhet. Denna komplexa miljö inverkar på mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och därför ställs det krav på att man som chef är anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner på sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka, beskriva och skapa en förståelse för chefers möjlighet att, på olika hierarkiska nivåer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang påverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vårt forskningsproblem valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssätt och ett abduktivt angreppssätt så analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog är att ledarskapsutbildningens utformning och den begränsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mål och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Att sätta sig in i system kan vara krångligt utan rätt sorts dokumentation. Vi har undersökt vilken dokumentation som kan vara lämplig att lämna över till nya utvecklare, som ska arbeta vidare med systemet i software maintenance fasen.Det har gjorts genom att vi har gjort en litteraturstudie om dokumentation samt undersökt vad för dokumentationsartefakter som används när man ska sätta sig in i datorsystem. Vi använde eXtreme Programming för att utveckla ett system som vi försökte dokumentera samtidigt som vi utvecklade det.eXtreme Programming förordar muntlig kommunikation, vilket är svårt att lämna över till nya utvecklare. Vi upptäckte under vår utveckling att det var svårt att föra in dokumentation sam-tidigt som utvecklandet pågick,  därför använde vi bara enhetstester och  strukturerade kod-kommentarer under utvecklingsiterationerna.Vi undersökte hur dokumentationen som skapats fungerade genom att göra en undersökning bestående av strukturerade intervjuer där de fick komma med kommentarer om hur dokumen-tationen hjälpte förståelsen för systemet.Vi lämnar ifrån oss en vidareutveckling  av eXtreme Programming  som innefattar en doku-mentationsiteration  innan överlämnandet  samt en studie om vad för dokumentation som är värdefull att ha vid systemöverlämningar..