AbstraktVårdyrket anses som ett av de mest ansträngande yrken där sjukskrivningar förekommer redan i tidig ålder. I dagens senmoderna samhälle är det ett vanligt problem för anställda i olika verksamheter att hitta en balans mellan sin professionella yrkesroll som består av flexibilitet och ojämna arbetstider och sitt privatliv. Det är denna balans mellan arbetstid och privatliv som vi har undersökt och hur den påverkar anställdas välmående inom omsorgen. Det vi särskilt har undersökt är kommunikation och hur kommunikationen fungerar inom arbetsgruppen. Kommunikation kan ses som en ?tvåvägs - process? där två personer utbyter tankar, funderingar och meningar.

Bröllop har inom endast några få år växt till en egen industri. Forskning visar att det finns en ökad efterfrågan från brudpar att gifta sig utomlands eller på en annan ort än där de bor. Fenomenet bröllopsturism är dock ett relativt outforskat område som inte fått tillräckligt mycket uppmärksamhet. Syftet med uppsatsen var därför att beskriva fenomenet bröllopsturism och exemplifiera med staden Kalmar som fall. Vår avsikt var att undersöka och beskriva bröllopsturismen i Kalmar och hur stadens aktörer arbetar med denna form av turism.

Syftet med studien är att undersöka hur samverkan mellan olika verksamheter kan organiseras.      I uppsatsens bakgrund framhålls varför samverkan blir vanligare samt vad det innebär för professionella som deltar i den. Samverkan blir vanligare genom att regeringen yrkar på samverkan i praktiken samt att det benämns i lagtext. Samverkan är en omfattande förändringsprocess mot något okänt vilket kan leda till en rädsla för samverkan hos professionella som ska praktisera den.      Den metod som användes var kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom semi strukturerade intervjuer.

Titel: Den kommunalt fängslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet är starkt påverkbar av sin omgivning och måste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strävar efter en förutsägbarhet. Denna komplexa miljö inverkar på mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och därför ställs det krav på att man som chef är anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner på sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka, beskriva och skapa en förståelse för chefers möjlighet att, på olika hierarkiska nivåer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang påverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vårt forskningsproblem valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssätt och ett abduktivt angreppssätt så analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog är att ledarskapsutbildningens utformning och den begränsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mål och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Arbetsförmedlingen är den myndighet i Sverige som har lägst förtroende bland samtliga myndigheter hos medborgarna, enligt undersökningar som genomförts av TNS SIFO. Myndigheten har de senaste tre åren, enligt TNS SIFO undersökningar, hamnat på bottenplacering. Syftet med föreliggande studie är att öka förståelsen för en grupp arbetssökandes upplevelser och erfarenheter i mötet med arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen. Ytterligare ett syfte är att belysa förtroendekapitalets betydelse i mötet mellan arbetsförmedlare och kund. De teoretiska perspektiv som har tillämpats i studien är Mathiesens teorier om hur makten påverkar individen samt förtroendets diskurs så som det uttrycks av bl.a.

Titel: Den kommunalt fängslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet är starkt påverkbar av sin omgivning och måste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strävar efter en förutsägbarhet. Denna komplexa miljö inverkar på mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och därför ställs det krav på att man som chef är anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner på sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka, beskriva och skapa en förståelse för chefers möjlighet att, på olika hierarkiska nivåer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang påverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vårt forskningsproblem valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssätt och ett abduktivt angreppssätt så analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog är att ledarskapsutbildningens utformning och den begränsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mål och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Trots att en misslyckad implementering av ett affärssystem kan få allvarliga konsekvenser för verksamheten såväl ekonomiskt som organisatoriskt, har affärssystemets kraftfulla fördelar inneburit att allt fler verksamheten väljer att genomföra en implementering. Den tidigare forskningen har därför fokuserat på att identifiera kritiska framgångsfaktorer vid implementering av affärssystem. Men trots denna kännedom misslyckas flertalet implementeringar och studien syftade därför till att bidra med kunskap gällande vad som är kritiskt vid implementering av affärssystem. För att uppnå studiens syfte krävdes kunskap dels om vilka faktorer som är kritiska vid implementering av affärssystem, men även vad som är viktigt att tänka på gällande de kritiska faktorerna. Studien utformades utifrån en kvalitativ forskningsstrategi där insamling av empiri genomfördes med hjälp av ett flertal semi-strukturerade intervjuer med respondenter som alla hade lång erfarenhet gällande implementering av affärssystem.

Syftet med vår studie är att beskriva och analysera utformningen av ekonomistyrning i ideella idrottsföreningar. Vi har valt ett induktivt angreppssätt med kvalitativ ansats i form av en komparativ fallstudie. Fem fallföreningar valdes och vi har utfört personliga, semi-strukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen behandlar ideella föreningars kontext, vision, budget och nyckeltal samt balanserat styrkort för ideella föreningar. Vi har även fått använda viss företagsekonomisk litteratur när luckorna i litteraturen om de ideella föreningarna varit stora.

Den här undersökningen syftar till att undersöka vilka strategier rehabiliteringshandläggare har som främjar individens delaktighet och motivation till rehabilitering. Att vara sjukskriven och framförallt att vara sjuk är inget som är speciellt önskvärt för de flesta och vägen till att vara frisk och kunna återgå arbetslivet kan ibland vara lång. Med möten med olika instanser, läkarbesök, papper som ska skickas kan det ibland kännas som att man måste vara frisk för att orka vara sjuk.Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk inriktning, där semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tre rehabiliteringshandläggare. en intervjuguide användes, och alla intervjuerna spelades in och transkriberades. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien var att undersöka hur och i vad mån några lärare arbetar med individualisering, vilka variationer som fanns mellan några klassrum med avseende på individualisering samt hur variationerna kunde förstås. Dessutom hade studien för syfte att undersöka vilka pedagogiska praktiker som skapades och hur de kunde förstås ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien hade en kvalitativ ansats där semi-strukturerade observationer stod till grund för datainsamling. Resultaten av studien var bland annat att lärarnas synsätt och åsikt kring fenomenet individualisering skapade variation i hur och i vilken mån som individualisering utspelades i klassrum. Slutsatsen av studien var att verksamheter arbetar med individualisering på olika sätt och att individualisering skapades i större utsträckning i de klassrum som följde ett eget arbetssätt snarare än de som arbetade med färdigt undervisningsmaterial..

Allt fler företag använder sig av employer branding för att skapa konkurrenskraft på arbetsmarknaden, vilket beskrivs som hur ett företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke. Arbetsgivarvarumärket innebär de uppfattningar och associationer som nuvarande och potentiella medarbetare har av en arbetsgivare. Ett begrepp som kan kopplas ihop med employer branding är det psykologiska kontraktet, vilket kan förstås som uppfattningen om ömsesidiga åtaganden mellan individen och företaget. Denna uppsats är indelad i två delar varav Studie 1 handlar om vad som kännetecknar framgångsrikt employer branding, medan Studie 2 berör arbetsgivarvarumärket och psykologiska kontraktet. Datainsamlingsmetoderna som användes var fokusgrupper och semi-strukturerade intervjuer.

Det finns idag många studier och mycket forskning som behandlar ämnet livsmedelssvinn på olika sätt. Jobbet mot svinn i samhället har tydliggjorts men flera studier visar på att problemet kvarstår. Denna studie har som mål att undersöka arbetet mot svinn och lyfta fram rutiner samt utvecklingsmöjligheter utifrån en specifik livsmedelsbutiks dagliga arbete.Denna kvalitativa fallstudie är utformad genom ett antal semi-strukturerade intervjuer och dessa intervjuers respondenter representerar olika yrkesroller och nivåer i en livsmedelsbutik.I resultatet av dessa intervjuer visas det att många av grundtankarna är lika och att det finns färdiga rutiner för efterarbetet mot svinn. Det kom även fram att det finns många olika angreppspunkter för att komma åt problemet svinn. Ett flertal metoder för att komma åt svinnet, som användes av respondenterna, pressenteras därför i denna studie.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativ metod få förståelse för hur det är möjligt för f.d. kriminella att gå från ett slutet system, präglat av utanförskap och ensamhet, till en gemenskap i organisationen KRIS. Utifrån tio semi-strukturerade intervjuer med f.d. kriminella inom KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället) i Göteborg , varav fem var kvinnor och fem män, hämtade vi vårt material för att kunna besvara vår frågeställning. Resul-tatet av studien visar att man som kriminell individ lätt hamnar i ett utanförskap och är stigmatiserad vilket försvårat för våra informanter att skaffa jobb, ha tillitsfulla relationer etc.

Höft- och knäprotesoperationer är idag en vanlig operation vid artros i höft- och knäled. Trotsminutiösa infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ändå en delpatienter av postoperativa infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi är postoperativainfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till långabehandlingstider som påverkar patientens livskvalitet under lång tid.Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptäckt avpostoperativ infektion utifrån given information vid operation för höft- eller knäprotes.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativinfektion efter höft- eller knäprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehållsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar.Resultatet visade att första tecknen på infektion kan beskrivas med temat: Vad är normalt ochvad är inte normalt.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner som bidrar till förbättrat aktivitetsutförande hos klienter med Anorexia Nervosa. För att besvara syftet valdes en kvalitativ intervjustudie. I studien ingick sju arbetsterapeuter fördelade på sex ätstörningsenheter i Sverige. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och en intervjuguide användes som stöd vid intervjuerna. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: "Interventioner som bidrar till förbättrat aktivitetsutförande vid måltider", " Interventioner som skapar strategier samt ökar medvetenheten om förändring i aktivitetsutförandet" och " Interventioner som bidrar till ökade sociala aktiviteter".