Sök:

Sökresultat:

119 Uppsatser om Semantiska förluster - Sida 5 av 8

Att ha alla bestick i lÄdan : En studie om hur lÀrare arbetar för att bygga upp elevers ordförrÄd

Genom forskning vet vi att den sprÄkliga medvetenheten har en stor betydelse för lÀs- ochskrivutveckling hos barn och elever samt att ett rikt ordförrÄd Àr en förutsÀttning för framtidaskolframgÄngar. Ett vidgat ordförrÄd Àr sÀrskilt viktigt för elever med ett annat modersmÄl Ànsvenska, som pÄ grund av olika skÀl inte har hunnit utveckla det svenska sprÄket. Uppsatsenshuvudsakliga syfte var att undersöka hur tvÄ lÀrare i tvÄ olika grundskolor i Ärskurs 3 arbetademed den semantiska medvetenheten, att bygga ett innehÄllsrikt ordförrÄd hos elever som harsvenska som modersmÄl samt hos elever som har svenska som andrasprÄk och om arbetssÀttetskilde sig Ät nÀr det gÀllde dessa elever. LÀrarna observerades under ett antal lektioner ochintervjuades efterÄt med hjÀlp av en halvstrukturerad intervjuguide. Genom observationeriakttogs hur lÀrare arbetade för att stimulera barnens sprÄkliga medvetenhet och med att byggaderas ordförrÄd medan det genom intervjuer togs del av lÀrarnas tankar kring Àmnet.Resultatet visade att lÀrarna i studien var medvetna om vikten av ett innehÄllsrikt ordförrÄdoch arbetade medvetet med att utöka barnens sprÄkliga medvetenhet inklusive ordförrÄd.

Att vÀlja rÀtt pÄ aktiemarknaden : En studie av Piotroskis signaler pÄ New York börsen

Föreliggande studie har undersökt underliggande neurala regioner för informationsprocessning av lexikala stimuli hos patienter med socialt Ängestsyndrom (SAD). Deltagarna bestod av 26 kvinnor och mÀn i Äldrarna nitton till femtiosju Är (M = 32). Under mÀtning med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) fick forskningdeltagarna lÀsa olika pÄstÄende i tre valenser (positiva, neutrala och negativa). Dessa var i sin tur antingen riktade till personen sjÀlv, eller till nÄgon annan. Resultaten visar att positiva stimuli, riktade till personen sjÀlv, aktiverar nÀtverk inom mediala prefrontalcortex (mPFC, BA 8 & 10) och tenderade till lateralisering i höger hemisfÀr.

Neural respons till information i trevalenser för patienter med social Ängest

Föreliggande studie har undersökt underliggande neurala regioner för informationsprocessning av lexikala stimuli hos patienter med socialt Ängestsyndrom (SAD). Deltagarna bestod av 26 kvinnor och mÀn i Äldrarna nitton till femtiosju Är (M = 32). Under mÀtning med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) fick forskningdeltagarna lÀsa olika pÄstÄende i tre valenser (positiva, neutrala och negativa). Dessa var i sin tur antingen riktade till personen sjÀlv, eller till nÄgon annan. Resultaten visar att positiva stimuli, riktade till personen sjÀlv, aktiverar nÀtverk inom mediala prefrontalcortex (mPFC, BA 8 & 10) och tenderade till lateralisering i höger hemisfÀr.

Grammatisk finithet i trumaĂ­

Traditionellt har tempusböjning och person-/numeruskongruens pÄ verb varit de starkaste kriterierna för finithet. Det har dock visat sig vara svÄrapplicerade kriterier för mÄnga sprÄk och finithet pÄ satsnivÄ ? huruvida en sats Àr sjÀlvstÀndig eller ej ? har blivit en viktig frÄga för definitionen.Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera finithetsfenomenet utifrÄn sprÄket trumaí.Det tycks finnas flera fenomen som Àr tecken pÄ en finithetsdistinktion i trumaí, framför allt -n/-e-klitikan som markerar 3Abs pÄ verbet vid absolutivargumentets frÄnvaro, samt FT-partiklarna som har en tempusfunktion. För imperativ verkar det vara sÄ att imperativpartiklarna har en intern distribution baserad pÄ person och animathet hos absolutivargumentet, vilket kan tolkas som att det finns en argumentkongruens frikopplad frÄn den semantiska inkorporeringen av andraperson som subjekt. GÀllande finithet pÄ satsnivÄ finns det i trumaí bÄde finita och infinita satser som kan fungera som bisatser.

Kapitalstruktur och finansiell stabilitet i fastighetsbranschen En djupg?ende analys av kapitalstruktur, skuldhantering och r?ntep?verkan p? stora svenska b?rsnoterade fastighetsbolag

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

Det maskerande brusljudets pÄverkan pÄ inlÀrningen av visuell information : om effekten av maskerande brusljud i öppna kontorslandskap

Denna experimentella studie undersökte om maskerande brusljud pÄ ovidkommande tal pÄverkar inlÀrning av visuell information. Experimentet genomfördes i ett laboratorium med 32 försöksdeltagare. Visuella ord presenterades för försöksdeltagarna samtidigt som auditivt tal frÄn samma semantiska kategori, med eller utan maskerande brusljud, presenterades. De visuella orden skulle Äterges i valfri ordning. Resultatet av studien visar att ett maskerande brusljud pÄ ovidkommande tal har positiv effekt pÄ inlÀrningsförmÄgan.

Ontologier i kunskapsorganisation VÀgen frÄn tesaur till den semantiska webben

This thesis aims to analyse ontology, primarily as the word is used in the context of the Semantic Web. One of the main questions is how ontologies relate to classification and thesauri, two concepts well known within Library and Information Science. The vision of the Semantic Web, a more intelligent addition to the current World Wide Web, has raised the question of how to deal with information scattered over a multitude of locations, stored in different formats, written in different languages et cetera. This issue is in many ways similar to the classical problems encountered in library science: how to classify and categorise large amounts of information. The use of ontologies is one of the main steps leading to the Semantic Web, as well as a tool which can be used in other areas of information organisation and management.

Modala och futurumbildande hjÀlpverb i svenska som andrasprÄk

HjÀlpverb tillhör de vanligaste orden i sprÄket och syftet med denna undersökning Àr att beskriva andrasprÄksinlÀrarens anvÀndning av modala och futurumbildande hjÀlpverb. AnvÀndningen undersöks pÄ tvÄ olika sprÄkliga nivÄer, senare delen av nybörjarnivÄ och avancerad nivÄ. Materialet för undersökningen Àr resonerande text, som anvÀnts vid examination. HjÀlpverben excerperades och en kvantitativ jÀmförande studie gjordes mellan de tvÄ nivÄerna. DÀrefter gjordes en djupgÄende analys av anvÀndningen av nÄgra hjÀlpverb.

Diktatursmittan anfaller! : En sprÄkteoretisk undersökning av kommunismdebatten 2004/2005

Hösten 2004 sÀndes i SVTs Uppdrag granskning ett reportage med rubriken "Lars Ohlys syn pÄ demokrati". DÀrefter blossade en massmedial debatt upp, den sÄ kallade kommunismdebatten. BÄde frÄn partikamrater och andra politiker framfördes krav pÄ att Lars Ohly skulle sluta kalla sig kommunist och Äret dÀrpÄ gav han med sig. Men vad avsÄg man i debatten egentligen med ordet kommunism? Min hypotes Àr att det rÄdde en semantisk konflikt i debatten, det vill sÀga en kamp om betydelsen hos ordet kommunism/kommunist.I den hÀr uppsatsen visar jag, genom att undersöka nyhetsartiklar och ledare ur svensk dagspress, att min hypotes stÀmmer.

Metoden Tecken som Alternativ ochKompletterande Kommunikation iförskolan : En studie om förskollÀrares erfarenheter av att anvÀnda TAKK i samlingar somstöd till barns semantiska sprÄkutveckling.

Syftet med min undersökning var att lyfta fram hur förskollÀrare förhÄller sig till anvÀndandet av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, TAKK, som komplement till talet i samlingssituationer. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer, dessa har gjorts med fyra pedagoger, tvÄ som arbetar pÄ yngrebarnsavdelning och tvÄ som arbetar pÄ Àldrebarnsavdelning.Sammanfattningsvis visar undersökningen att anvÀndningen av TAKK skiljer sig Ät i mÄnga avseenden, inte enbart mellan yngre och Àldrebarnsavdelningarna utan Àven förskollÀrare sinsemellan, men att det Àven finns mÄnga gemensamma tankar och erfarenheter hos respondenterna. NÄgot som de har gemensamt Àr att alla fyra Àr positivt instÀllda till anvÀndandet av TAKK och de anser att det Àr ett roligt och utmanande arbetssÀtt. Det har framkommit under intervjuerna att TAKK anses av respondenterna vara Àr ett bra sÀtt att stimulera kommunikationen hos alla barn pÄ deras avdelningar, och inte enbart de barn som har nÄgon form av sprÄkstörning. NÄgot som skiljer dem Ät Àr erfarenheten av TAKK och Àven mÀngden av tillfÀllen dÄ TAKK anvÀnds i samlingarna..

Den entreprenöriella filosofin : Ideologi, kunskapssyn, betydelse och tendens i GY11 och filosofiÀmnets nya mÄl och kunskapskriterier

Den Entreprenöriella Filosofin Àr en studie av ideologi, kunskapssyn, betydelse och tendens i de nya kunskapskriterierna i gymnasieÀmnet filosofi sett i ljuset av Gymnasieskola 2011 (GY11). Uppsatsen inleds med en kort presentation av Àmnet för att sedan redogöra för olika lingvistiska och semantiska tolkningsmodeller hÀmtade hos filosofer som Saussure, Russell och Wittgenstein vilka kommer att anvÀndas i sjÀlva analysen av de nya kunskapskriterierna. I syfte att sÀtta in undersökningen i en historisk kontext ges Àven en presentation av olika epistemologiska skolor och hur synen pÄ kunskap i skolan har skiftat genom Ären. Den efterföljande komparativa lÀsningen av de nya kunskapskriterierna gentemot de gamla betygskriterierna, dÀr en rad nyintroducerade begrepp sÄsom entreprenör och entreprenöriellt lÀrande dessutom tolkas utifrÄn sin nya kontext visar att det har skett en förskjutning av vilka förmÄgor eller kunskaper som nu skall bedömas i gymnasieÀmnet filosofi. Textanalysen visar Àven att det har skett en förskjutning vad gÀller kunskapssyn mot ett mer instrumentellt förhÄllningssÀtt och att detta bygger pÄ ideologisk tendens snarare Àn vetenskaplig övertygelse..

"Demokratin Àr en individuell viljeakt"- En diskursanalys av Demokratiutredningens demokratibegrepp

Ordet demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebÀr demokrati om vi bortser frÄn den rent semantiska betydelsen? Hur fÄr demokratin sin innebörd i dag? Och vad fÄr det för konsekvenser?Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjÀlp av ett diskursanalytiskt angreppssÀtt granska hur begreppet demokrati framstÀlls i Demokratiutredningens slutbetÀnkande En uthÄllig demokrati! (SOU 2000:1). Mitt intresse inriktades Àven pÄ hur den demokratiska medborgaren beskrevs i texten. Vad avser man med ordet demokrati? Hur konstrueras demokratin och den demokratiska medborgaren i texten?Demokratin och dess historia beskrivs vanligen linjÀrt dÀr demokratin betraktas som en i det nÀrmaste fysisk realitet.

Vad sÀger bilden?: En utvÀrdering av Ätervinningseffektiviteten i ImBrowse

The aim of this master thesis is to evaluate the performance of the content-based image retrieval system ImBrowse from a semantic point of view. Evaluation of retrieval performance is a problem in content-based image retrieval (CBIR). There are many different methods for measuring the performance of content-based image retrieval systems, but no common way for performing the evaluation. The main focus is on image retrieval regarding the extraction of the visual features in the image, from three semantic levels. The thesis tries to elucidate the semantic gap, which is the problem when the systems extraction of the visual features from the image and the user?s interpretation of that same information do not correspond.

Musikbetyg i Ärskurs 6 : MusiklÀrares strategier kring bedömning och betygsÀttning

Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om lÀrares uppfattningar kring arbetet med bedömningar i musikÀmnet i Ärskurs 6. Som metod anvÀndes en kvalitativ ansats med intervjuer, observation av en musiklektion samt betygsstatistik och studium av kommentarer till utvecklingssamtal. Undersökningen visade olika strategier som musiklÀrarna anvÀnde för sin betygsÀttning. Hur de dokumenterat elevers lÀrande och kommunicerat det med elever och förÀldrar. Den visar ocksÄ hur de konstruerat Àmnets legitimitet som balans och lustfylld aktivitet.

Den kommunikativa arbetsgivaren

Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga och visualisera hur all medveten kommunikationen av arbetsgivarvarumÀrket sker internt i företag idag. PrimÀr data har samlats in via tio stycken intervjuer. Samtliga intervjuer har skett semistrukturerat med öppna frÄgor. SekundÀr data har samlats in via tidigare studier inom uppsatsens huvudomrÄden, arbetsgivarvarumÀrket och intern kommunikation i syfte att skapa ett teoretiskt ramverk för att analysera primÀrdata. Kommunikationen av ett arbetsgivarvarumÀrke Àr en process som bestÄr i att i första hand sÀtta förvÀntningar hos arbetstagarna och i andra hand leverera de vÀrden som utlovats.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->