Undersökningen i denna uppsats kretsar kring det civila samhällets roll underfredsprocessen i Moçambique. Trots att ett brutalt inbördeskrig drabbadeinvånarna hårt lyckades de upprätthålla ett stort engagemang för fred. Direkt fred uppnåddes genom det avtal som signerades 1992. Sedan dess har landet haft fred i drygt 15 år, trots att inga vanligt förekommande försoningsverktyg som sanningskommissioner och rättegångar upprättades. Uppsatsen ämnar undersöka det civila samhällets roll för dels den direkta freden men framförallt deras omfattande arbete för att se till att försoning skapades i landet.

I Sverige idag finns det grovt uppskattat mellan 140 000-210 000 personer med Bipolärsjukdom eller Borderline personlighetsstörning (Bps). Mötet med dessa personer kan ibland vara svåra och komplicerade. Tanken med denna rapport är att läsaren skall få en teoretisk grund i vad diagnoserna innebär och hur man kan känna igen symtom. Utifrån denna teoretiska grund ska läsaren även få kunskap om hur bemötandet av personer med bipolär sjukdom eller Bps bör gå till för att undvika konflikt. Avsnittet om bemötande bygger på intervjuer av personal med erfarenhet från olika psykiatriavdelningar.

Syftet med uppsatsen är att se hur verkligheten som är skolan som organisation tar till sig idealet som innebär de olika styrdokumenten. Ett annat syfte är att se om två olika skolor skiljer sig i att förebygga och hantera konflikter. Undersökningen delas på två studier. Den första är en dokumentanalys. Detta innebär att jag tittar på de olika dokumenten från staten, kommunen och den lokala arbetsplanen och jämför dessa med varandra.

Målsättningen med kursen management är enligt kursbeskrivningen att utveckla en helhetssyn på företag samt ledning och styrning av företag. Avsikten är att studenterna ska få insikt i managementaspekter genom praktiskt arbete och genom aktivt deltagande vid olika kursmoment. : - Ökad självinsikt ger större förståelse för det egna beteendet och för andra människors beteenden. Genom ökad självkännedom kan ledning och medarbetare bättre utnyttja ett företags resurser.- I arbetslivet är öppen kommunikation och väl fungerande feedback viktiga element för att hålla samman en organisation och team inom denna.- Motivation är en viktig drivkraft i allt arbete. Faktorer som påverkar motivation är exempelvis ansvar, förtroende och stöd samt rättvisa.- Uppställning av vision och mål är viktigt för att driva arbetet framåt i rätt riktning i en organisation eller i ett team.- Det är viktigt att ha en öppen dialog för att undvika konflikter.

Titel: Den kommunalt fängslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet är starkt påverkbar av sin omgivning och måste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strävar efter en förutsägbarhet. Denna komplexa miljö inverkar på mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och därför ställs det krav på att man som chef är anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner på sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka, beskriva och skapa en förståelse för chefers möjlighet att, på olika hierarkiska nivåer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang påverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vårt forskningsproblem valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssätt och ett abduktivt angreppssätt så analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog är att ledarskapsutbildningens utformning och den begränsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mål och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Israel-Palestina konflikten är en av de mest debatterade konflikterna i massmedia. Konflikten bevakas världen över och har varit studieobjekt för många forskare. I denna uppsats undersöks framställandet av sexdagarskriget 1967 och intifadans inledningsfas 1987 i Dagens Nyheter.Materialet analyseras utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell som sedan placeras i en större samhällig kontext. Björn Hettnes modell om världsordningen har använts för att få ett större samhälligt perspektiv. I uppsatsen redogörs för den kritiska diskursanalysen och den tredimensionella modellen.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Titel: Den kommunalt fängslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet är starkt påverkbar av sin omgivning och måste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strävar efter en förutsägbarhet. Denna komplexa miljö inverkar på mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och därför ställs det krav på att man som chef är anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner på sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka, beskriva och skapa en förståelse för chefers möjlighet att, på olika hierarkiska nivåer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang påverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vårt forskningsproblem valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssätt och ett abduktivt angreppssätt så analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog är att ledarskapsutbildningens utformning och den begränsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mål och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Syftet med studien var att undersöka hur psykiatriker uppfattar de etiska värderingar som ligger till grund för deras dagliga arbete och ifall det finns situationer då dessa etiska värderingar kommer i konflikt med det praktiska agerandet. Studiens syfte var även att undersöka om psykiatrikerna anser att det finns ett behov av en gemensam värdegrund för psykiatrin.Sju psykiatriker intervjuades och intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av en modifierad innehållsanalysmetod av Graneheim och Lundman.I resultatet framkom att den grundläggande läkaretiken göra gott, inte skada och främja hälsa alltid finns med i mötet med patienten. Individanpassad vård är viktigt. Psykiatrikerna värdesatte sekretess och autonomi högt, men begränsningar av autonomin var nödvändiga i vissa situationer. Tvångsåtgärder användes i syfte att göra gott och alla ansåg att dessa var rättfärdigade när det räddar liv eller det finns stor risk för skada av patienten.

Det har i Colombia sedan 1960-talet pågått en konflikt mellan regeringen och olika väpnade grupper. Konflikten har visat sig vara svårlöst.Vi har utgått från Mary Kaldors teori om nya krig för att analysera vilken roll olika faktorer har spelat i konflikten, för att sedan kunna dra slutsatser om de har försvårat en konfliktlösning.De väpnade gruppernas ökade inblandning i narkotikahandeln har lett till att de har kunnat finansiera sin fortsatta krigföring. Konsekvenserna av detta har blivit att de delvis frångått sin ideologiska målsättning, då de tjänar på att upprätthålla konflikten. Vidare har våldet mot civilbefolkningen ökat, till följd av gruppernas nya krigföring där erövring av territorium sker genom folkfördrivning och mord.Den colombianska regeringens strategier för bekämpning av de väpnade grupperna har förändrats för att svara mot det nya konfliktmönstret. Regeringens strategier har möjliggjorts till följ av den internationella bekämpningen av terrorism.

Byten har inte ägnats speciellt stort utrymme vare sig i doktrin eller i lag. Det råder till följd härav osäkerhet angående hur byte skall hanteras och vilka skattemässiga och redovisningsmässiga problem som kan aktualiseras vid intäktsrapportering av byte. Problem kan bland annat uppstå till följd av bristande överensstämmelse mellan redovisningsrättsliga och skatterättsliga regler. Ett exempel på detta är förutsättningarna för när ett byte medför att en intäkt realiseras. Det är inte heller alldeles oproblematiskt att vid byte särskilja prövning av omfångsfrågan från prövning av periodfrågan.

Det humanitärrättsliga skyddet för civila i konflikter har sedan dess tillkomst främst reglerat internationella konflikter, något som inte förändrats i takt med att konfliktbilden skiftat från att ha dominerats av internationella konflikter till att istället präglas av mer svårdefinierade, interna sådana. Först 1993 togs ett avgörande steg mot en breddning av skyddet då säkerhetsrådet instiftade International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia, ICTY. Tribunalen vilken inte var avsedd att fungera lagstiftande kom detta till trots att skapa prejudikat i form av domen mot Tadic´, ett prejudikat, vilket kom att få två viktiga konsekvenser. Det gav upphov till en ny definition av begreppet ?väpnad konflikt? och det ledde till att sedvanerätten tillskrevs större vikt.

Idén med den svenska tvåkammarriksdagen var att Andra kammaren skulle vara den politiskt berättigade befolkningens direkta röst, medan den likaberättigade Första kammaren skulle frånhålla sig från kortsiktiga politiska schatteringar. Detta skulle genomföras genom de indirekta valen, genom nioåriga och successivt förnyade mandat, och genom ledamöternas ekonomiska oberoende, för vilket den främsta garanten var arvodeslösheten, som kvarstod fram till 1909.Medan Första kammaren studerats ur olika synvinklar har just omsättningen i praktiken av dessa valprinciper tilldragit sig relativt liten uppmärksamhet. Var valen präglade av konflikt eller konsensus? Interagerade valkorporationerna, landstingen, på något sätt med offentligheten och den allmänna opinionen? Här studeras dessa frågor när det gäller det värmländska landstinget under åren 1866?1894. Källmaterialet utgörs av protokoll, privat korrespondens och dagstidningsartiklar.Svaret på den första frågan är att valen successivt övergick från en konfliktsituation till en konsensussituation.

Denna uppsats analyserar tendenser hos två tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn.

De senaste åren har ett flertal bolagsskandaler uppdagats runt om i världen och kritiken mot näringslivet har stundtals varit hård. Föranlett av dylika händelser tillsattes Förtroendekommissionen, ledd av Erik Åsbrink. Dess syfte var att bidra till bättre styrning av svenska bolag och på så sätt kunna återupprätta näringslivets och aktiemarknadens förtroende för de noterade bolagen. Detta ansågs vara en förutsättning för att kunna stärka näringslivets effektivitet och konkurrenskraft. Kommissionens arbete utmynnade slutligen i Svensk kod för bolagsstyrning.