Specialarbete, 15 hp, SV1301Ämne: Svenska språketTermin: VT 2015Handledare: Rudolf Rydstedt.

I denna uppsats studeras den semantiska utvecklingen hos ett antal ad-jektiv som betecknar sinnesstämningar. Syftet med arbetet är dels att undersöka vilka förändringar de enskilda adjektiven genomgått, och dels att ta reda på om några av de mest vedertagna teorierna om semantisk förändring på ett tillfredsställande sätt kan beskriva de observerade för-loppen.Den teori som huvudsakligen används är Gustaf Sterns klasser av se-mantisk förändring, såsom Sören Sjöström översätter och presenterar dem i Semantisk förändring. Hur ord får nya betydelser (2001). Jag ut-för dock även komponentanalyser på de utvalda orden för att studera om det kan vara en lämplig arbetsmetod.Sammanlagt åtta adjektiv har utvalts genom en process med det vikti-gaste slutliga urvalskriteriet att de ska ha genomgått en i jämförelse stor betydelseförändring. De undersökta orden är arg, belåten, ilsken, ledsen, lycklig, otrygg, rasande och slö.

I denna uppsats behandlar jag den svenska nationella domstolens tolkning och tillämpning av begreppet inre väpnad konflikt. Syftet är att utreda om den svenska nationella tolkningen stämmer överens med tolkningen i folkrätten och i EU-rätten. I uppsatsen diskuteras utvecklingen i svensk och internationell praxis och fokus ligger på EU-domstolens nya avgörande C-285/12 (Diakité-domen). Huvudfrågan är huruvida avgörandet bidrar med en ny tolkning av begreppet inre väpnad konflikt och i fall det är nödvändligt med ett nytt prejudicerande avgörande från Migrationsöverdomstolen. Slutsatsen är att Diakité-domens avgörande har bidragit till en för svenskt vidkommande ny tolkning av vad som utgör en inre väpnad konflikt och att begreppet inre väpnad konflikt har utvidgats och samtidigt distanserats från tolkningen i den internationella humanitära rätten.

This essay will examine the seasonal word known as kigo ?? which mainly appears in the japanese haiku. The purpose is to offer a suggestion of how a systematic explanation of the semantic peculiarities of kigo could be conducted. The object of this semantic analysis is the kigo tsuki ? (moon).

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i militärteknikens grund, hur tekniken inverkar på militär verksamhet. Det utförs genom att utreda hur delar av Semantisk Interoperabilitet (SI) påverkar den militära kontexten. Genom att undersöka hur en organisation som är van att arbeta med traditionella informationsutbyten mellan informationssystem och hur arbetet skulle påverkas om första steget av SI införs ? att utveckla systemnära ontologier. Organisationen i frågan är Försvarets Materielverk (FMV) som har en längre erfarenhet att traditionellt utveckla och vidmakthålla informationsöverföringsgränsytor baserade på dedikerade format och protokoll.

Semantic feature analysis (SFA) is a treatment technique used foraphasic word finding difficulties after stroke. The method has earlier beenevaluated with positive outcome regarding words that have been trainedduring intervention while more varied results have been presented regardinguntrained words. The aim of this study was therefore to evaluate the effectsof the method on naming in untrained nouns and verbs, in both confrontationnaming and in discourse. The present study is the first to evaluate SFA withSwedish-speaking persons. A single-subject design was used.

I denna jämförande fallstudie har medialt konstruerande av konflikt analyserats utifrån postkolonial teori. Således har det ofta påstådda oberoendet i medierapportering granskats med avsikt att urskilja diskursiva mönster av postkolonialt inflytande. Studien har jämfört medialt konstruerande av två olika konflikter som antas influeras mer eller mindre utav postkoloniala maktstrukturer; ukrainakonflikten och konflikten i Syrien och Irak.I analysen urskildes tydliga tendenser till både subjektskapande och gruppbildande processer, vilka såväl postkolonial teori som diskursteori argumenterar för. Således har det mediala konstruerandet av förevarande studies konfliktsituationer bevisats vara influerade av ovan nämnda maktstrukturer. Resultatet medför praktiska implikationer för huruvida medierapportering bör fortsätta påstås vara oberoende, och vidare forskning kring medialt konstruerande av konflikt uppmuntras för att finna ytterligare belägg för studiens resultat..

BAKGRUND: Vårt intresse för att undersöka konflikter och dess påverkan på verksamhetenhar väckts då vi har upplevt konflikter ute i förskolan. Både vad det gäller vuxna-vuxna, vuxnabarnoch kanske vanligast barn emellan. I bakgrunden tar vi bland annat upp olika författare ochforskares syn på konflikt, kommunikation och gruppdynamik.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att ta reda på pedagogernas uppfattning omfenomenet konflikt och hur pedagogerna anser att konflikter inom personalgruppen påverkarbarngruppen.METOD: Vi valde att använda oss av kvalitativ intervju. Detta då vi ville ta reda på vadpedagogerna anser om fenomenet konflikt. Undersökningen baseras på de svar vi fick av de tiopedagoger, som arbetar på två olika förskolor och deltog i våra intervjuer.RESULTAT: I vårt resultat kom vi fram till att konflikter ofta förekommer i förskolan och vifick även reda på vilka metoder de ansåg var bäst för att förebygga och lösa dem.

Denna studie behandlar mellanchefer inom vården i den offentliga sektorns arbetssituation. Mellanchefer inom vården innehar ofta en roll som sjuksköterska och en roll som avdelningschef. Den dubbla rollen kan vara problematisk då man ska tillgodose den etik och moral som professionen innebär samtidigt som resultat ska levereras till verksamheten. Syftet med studien var att söka ökad förståelse för om det finns en konflikt mellan profession och verksamhetskrav samt hur denna konflikt uppstår. Intentionen var också att undersöka om det kan leder till brott mot Det psykologiska kontraktet.Resultatet visade att professionen som sjuksköterska kommer i konflikt med verksamhetskraven och att detta kan leda till brott mot Det psykologiska kontraktet.

Vårt syfte med denna uppsats är att synliggöra de elevkonflikter som förekommer i skolan och vilka konflikthanteringsmetoder de arbeta med samt genom att redogöra för pedagogernas erfarenheter och åsikter bidra till en bättre förståelse för konflikt elever sinsemellan. Vi har valt att intervjua sex lärare i tre olika skolor i Göteborgs stadsdelar. Vår tanke bakom valet av de tre olika skolorna är att synliggöra vilka faktorer som kan bidra till elevkonflikter i skolan alltså hur konflikt uppstår, vilka orsaker kan finnas bakom konflikt i skolan samt hur pedagogerna hanterar förekommande konflikter.Vårt arbete ger en översikt av hur pedagoger handskas med konlikt i skolan och vilka metoder som används i skolan, samt att de faktorer som är vållande till konflikt i skolan. Vi intervjuade våra informanter alltså de sex verksamma pedagoger genom våra frågor kring konflikt och de faktorer som vållar till konlikt samt de metoder som används i skolan.Vi genomför vårt arbete med en kvalitativ undersökning, som består av frågor kring konflikt och konflikthantering och lärarnas erfarenheter kring ämnet konflikt i skolan. Vi vill även belysa hur lärarna upplever konflikter i skolan och vad de anser att konflikt kan bidra till.

Syfte: Syftet är att granska hur den mediala opinionen gentemot Swedbank förändras över tid och undersöka om dessa förändringar korrelerar med fluktuationerna i Swedbanks aktiekurs. Metod: I studien observeras Swedbanks aktiekurs under cirka elva månader och är till sin karaktär kvantitativ. Ungefär 6500 artiklar, skrivna om Swedbank under perioden, granskas genom semantisk dataanalys för att gradera opinionen på en skala. Metoden är ny och examensarbetet genomförs med en induktiv ansats. Materialet bearbetas därefter genom enkel linjär regression för att finna eventuella samband.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelever tänker kring konfliktsituationer som uppkommer i klassrummet och hur de vill att läraren ska hantera dem. Studien bygger på två utformade scenarion som sexton stycken gymnasieelever i södra Halland diskuterat vid tre olika fokusgruppintervjuer. Scenarierna behandlar två olika situationer dels en fysisk konflikt mellan två elever och dels en verbal konflikt mellan lärare och elev. Resultatet visar att det råder delade meningar kring hur eleverna önskar att lärare ska hantera de två givna konfliktsituationerna, exempelvis gällande när vi ska ingripa samt vilka strategier som kan användas. Vidare visar resultatet att eleverna föredrar att lärare är tydligare med vad som är acceptabelt respektive oacceptabelt beteende i klassrummet.

Sverige blir alltmer mångkulturellt. I dagens samhälle finns det många individer och grupper av olika härkomst. Detta har lett till många diskussioner kring integration samt konflikter mellan olika folkgrupper. Vad kan dessa konflikter mellan de olika folkgrupperna innebära för individernas identitetsskapande? Och hur kan vissa av dessa individers identitet och livsvillkor formas under en integrationsprocess?Denna antologi kommer att behandla identitet ur ett etnicitetsperspektiv.

Konflikter är en naturlig del av livet och mellan barn på förskolan som uppstår dagligen, framförallt när barnen leker tillsammans. En konflikt kan ses som en utvecklingsmöjlighet och det är därför viktigt att barnen får lära sig om olika strategier för hur man hanterar en konflikt. Många pedagoger inom förskolan känner sig osäkra på hur en konflikt som uppstår mellan barn ska lösas vilket då kan leda till att konfliktsituationerna mellan barnen eskalerar eller förblir olösta. Om förskollärarna går in och hjälper till att lösa en konflikt utan att involvera barnen, så går barnen miste om en möjlighet till utveckling. Det syfte som detta examensarbete har är att ta reda på hur förskollärarna inom förskolan ser på konflikter och vilka strategier de använder sig av för att hantera dem.

Sammanfattning/Abstract Söderlund, Jennie (2009). Konfliktens vara eller inte vara? ? En undersökning av elevers och pedagogers syn på konflikter. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen är att jämföra hur elever och pedagoger ser på de konflikter de stöter på i skolorna och om de har samma åsikter kring vad en konflikt egentligen är. Eftersom begreppet konflikt har många olika definitioner har jag valt att redovisa några som är viktiga att känna till för att förstå varför det en person uppfattar som en konflikt inte uppfattas likadant av en annan. En annan stor faktor till varför konflikter uppstår är kommunikation, några viktiga faktorer för en lyckad kommunikation samt en förenklad förklaring på hur människor kommunicerar har jag också inkluderat.