The purpose of this thesis is to investigate if there are any differences regarding syntactic complexity in written language between persons with (phonologically based) reading and writing difficulties and a control group. Earlier research has pointed to such a difference, indicating that texts written by subjects with reading and writing difficulties display a lower grade of syntactic complexity than text written by control groups.Two texts each from 48 subjects (24 from each category) were collected. The subjects were divided in two age groups, one consisting of 15-year-olds and the other of university students (adults in various ages). The subjects were selected through a word decoding test and a spelling test, where the lowest performing formed the group of reading and writing difficulties and the highest performing formed the control groups. All subjects had Swedish as their mother tongue.The syntactic aspects studied were number of words per syntactic sentence (Sw.

I modernt danskt språkbruk finns en tendens att välja icke-kongruerande form av perfektparticip istället för kongruerande i meningar som Væggene er malet och Naboerne er interesseret, så att man inte längre skiljer på verbalt och adjektiviskt perfektparticip i predikativ användning.Syftet med föreliggande undersökning var att ta reda på hur perfektparticip i predikativ användning uttalades respektive skrevs på danska, i en informantgrupp bestående av 10 informanter, varav 5 var kvinnor och 5 män. Metoden var att låta dessa informanter översätta en svensk text till danska, först muntligt och sedan skriftligt. Som komplement till min metod använde jag senare ytterligare två informanter till att lyssna på perfektparticipen i det inspelade materialet från undersökningen, för att de skulle uppge vilka former de hörde.Undersökningen visar att de manliga informanterna i större utsträckning än de kvinnliga informanterna valde den kongruerande formen av perfektparticip vid den muntliga undersökningen, trots att de inte själva var medvetna om detta. I de kvinnliga informanternas uttal var det ett uttal med [ð] som dominerade, och dessa informanter uppvisade en större medvetenhet om att både kongruerande och icke-kongruerande former av perfektparticip existerar i danska språket. I den skriftliga översättningen var det dock hos både de kvinnliga och de manliga informanterna den icke-kongruerande formen som valdes i störst utsträckning..

Syftet med studien har varit att ta reda på vilka arbetssätt och verktyg som klasslärare kan använda i sin undervisning när de arbetar med elever med språkstörning på ett inkluderande sätt. Vår intention är att pedagoger kan ta del av denna studie och därmed skapa en medvetenhet om hur man kan lägga upp sin undervisning när man arbetar med elever med språkstörning. Språkstörning handlar om att eleven inte kan tillgodose sig lingvistisk kunskap (McCauley, 2003). Elever med språkstörning kan ha problem med olika språkliga områden som fonologi, grammatik, Semantik och pragmatik, men i olika omfattningar (Nettelbladt & Salameh, 2008). I denna uppsats används ordet språkbarn när vi talar om en elev som har blivit diagnostiserad med språkstörning. Denna studie utgår från ett relationellt synsätt. Von Wright beskriver det med att det unika, utvecklingen, sker i samspel mellan individer.

Lösa förbindelser, eller partikelverb som de också kallas, är en av deföreteelser i svenska språket som även på avancerad nivå vållarsvårigheter, såväl när det gäller användning som förståelse. Dennastudie presenterar vad ett partikelverb är, vilka svårigheter som ärförknippade med partikelverben och berör även några intressantaaspekter kring partikelverbens Semantik. I min undersökning definierarjag några faktorer som kan påverka förståelsen av partikelverb, väljer utoch grupperar partikelverb efter dessa faktorer och jämför sedangrupperna med varandra för att förtydliga bilden av inlärares förståelseav partikelverb.För att undersöka hur andraspråksinlärare på en relativt avanceradnivå klarar dessa svårigheter har jag genomfört ett test med 50partikelverb på 42 elever på SAS grundnivå på två skolor. Hälften avinformanterna fick de 25 första testmeningarna upplästa för sig, och deövriga testmeningarna skriftligt, och tvärtom för den andra hälften avinformanterna.Resultatet visar att den största skillnaden föreligger mellanlexikaliserade (ogenomskinliga) och preciserande partikelverb.Skillnaden är dock relativt måttlig, med tanke på att man inte kan gissasig till betydelsen av de lexikaliserade partikelverben. Partikelverb medpreciserande partiklar var lättast att förstå, med högsta sannolikhet föratt de inte förändrar betydelsen av verbet i någon högre grad.

I dagens mjukvaruutvecklingsprocess används olika hjälpmedel för att underlätta och automatisera vissa delar av processen. CASE-verktyg används exempelvis för att översätta konceptuella scheman till SQL-scheman. En användare av dessa hjälpmedel förutsätter att producerat resultat blir det samma som om det gjordes manuellt. På grund av att det kan alltid förekomma mänskliga fel när översättningen görs manuellt anses CASE-verktygen också som hjälpmedel för att upprätthålla kvalitet. Att CASE-verktygen utför det arbete på det sätt deras leverantörer påstår är ett basvillkor som inte får sopas under mattan.Målet med projektet var att göra en systematisk analys av CASE-verktygs förmåga att översätta konceptuella scheman till SQL.

Sammanfattning Regner, Anna (2014). En fallstudie av samarbete mellan förälder och olika aktörer kring barn med språkstörning. (A case study of cooperation between parent and various actors around children with language disorders). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagog-programmet, Malmö högskola. Bakgrund: Språket, som är en mycket viktig del av individen, är komplext och består av olika delar; form (fonologi och grammatik), innehåll (Semantik) och användning (pragmatik).

Detta projekt har haft som mål att utveckla produktdisplayer för användning i butiker i syfte att exponera produkter som smycken, solglasögon eller liknande. Projektet är utfört som ett examensarbete vid Mälardalens Högskola inom produktutveckling med inriktning formgivning.Bakgrunden till projektet är att företaget X-ponent vill utforska en ny marknad. Det vill säga konsumentmarknaden istället för sin vanliga inriktning på industri. X-ponent har fått förfrågningar om produktdisplayer av mindre tillverkare av smycken och säljer idag en enkel variant till dessa.Uppdraget har gått ut på att ta fram tre koncept på produktdisplayer ett med ett eget användningsområde; en väggdisplay, för att kunna användas vid vägg; en golv display, för användning på golvet i butiken; och en bordsdisplay, att kunna ställa på bord eller disk. Displayens syfte skulle vara att exponera produkten och locka folk att köpa varför konsument psykologi och marknadsföring i butik studerades.